Cancer
Jakten på botemedel och behandlingar mot cancer pågår hela tiden. Forskare försöker samtidigt förstå mer om orsakerna bakom olika cancersjukdomar. Här finns alla våra artiklar med forskningsresultat om cancer.
-
Förändringar i cellernas nedbrytningsstationer kan leda till cancer
Cancerceller växer och delar sig okontrollerat. Nu visar en ny studie från Uppsala universitet hur förändringar i cellernas nedbrytningscentraler, lysosomerna, bidrar till okontrollerad celltillväxt.
-
Acetylsalicylsyra minskar risken för levercancer
Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra i låg dos. Det visar svenska och amerikanska forskare.
-
Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel
Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat.
-
Cancerceller bildar metastaser med hjälp av kopparbindande protein
Proteinet Atox1, som finns i bröstcancerceller, deltar i den process som gör att cancercellerna bildar metastaser. Det kopparbindande proteinet kan därmed både bli en möjlig biomarkör för sjukdomens aggressivitet, och en möjlig måltavla för nya läkemedel, enligt forskare vid Chalmers.
-
Studier av omgivande vävnad ger bättre cancerdiagnostik
Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen öppnar nya möjligheter för diagnostik och prognoser och för att testa läkemedel mot cancer.
-
Risk för lungcancer och kärlskada vid stålbehandling
Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer. Det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt, visar en avhandling från Umeå universitet.
-
Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör
Det är möjligt att förutsäga risken för att njurcancer ska spridas utanför njuren genom att analysera skillnader i så kallad DNA-metylering i tumören vid diagnos. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Sällsynta cancerkloner upptäckta i akut myeloisk leukemi
Akut myeloisk leukemi (AML), är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet lyckats hitta cancerkloner med mutationer så sällsynta att de inte kan upptäckas vid diagnostillfället.
-
Bättre kirurgi för cancer i ändtarm med enkla medel
Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar. Och ett vanligt receptfritt läkemedel kan användas mot smärta efteråt utan ökad risk för komplikationer, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
-
Möjligt cancerläkemedel slår två flugor i en smäll
Tänk om en och samma molekyl kunde döda cancerceller via två helt olika mekanismer – och därigenom döda cellerna mer effektivt. Forskare vid Umeå universitet har tagit fram just en sådan prototyp som kan bli ett framtida läkemedel mot vissa former av cancer.
-
Sällsynt cancerform vanligare i norr
Lymfkörtelcancern Waldenströms makroglobulinemi är en ovanlig cancersjukdom. Men den är tre gånger så vanlig i Sverige som i världen i övrigt, och ännu vanligare i norra Sverige. En avhandling vid Umeå universitet visar att överlevnaden har ökat under 2000-talet.
-
Vart tredje barn med leukemi har D-vitaminbrist
En tredjedel av barn med leukemi i Sverige har för låga halter av D-vitamin redan vid diagnosen. Låga värden kan också associeras med sämre överlevnad hos barn upp till 6 år, enligt en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
-
Billigt läkemedel hjälper vid svårbehandlad leukemi
Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi, AML, en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna.
-
B-cellernas viktiga roll vid immunterapi
Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Fluorescerande molekyl hittar cancer
Ett forskarteam vid Umeå universitet har hittat en läkemedelsliknande molekyl som kan användas i cancerceller för att detektera en viss typ av fyrsträngad DNA-struktur, som kallas parallella G-quadruplex DNA-strukturer, G4-DNA. Fyrsträngat DNA associeras med uppkomsten av cancer och...
-
AI diagnostiserar prostatacancer lika bra som specialister
Artificiell intelligens är lika bra på att identifiera prostatacancer och och bedöma allvarlighetsgrad, som ledande specialister (uropatologer). AI har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning.