Celler

Forskare har upptäckt en tidigare okänd komponent i de nervceller som gör att vi kan uppfatta lukt. Upptäckten kan få betydelse för forskningen om nedsatt luktsinne – som drabbat många i samband med covid-19.

Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.

När vi får en bakterieinfektion är det viktigt, ur bakteriens synvinkel, att inte växa för fort. För då kan allt gå åt pipan. Nu har forskare listat ut hur bakterier bestämmer den här takten. På sikt, hoppas forskarna, kan det ge bättre antibiotika.

B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.

Risken att smittas av viruset bakom barnsjukdomen femte sjukan kan kopplas till blodgrupp. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Ett virus attackerar en bakterie. Och hur försvarar sig bakterien? Jo, genom att ta kål på sig själv, för att rädda andra bakterier. Nu hoppas forskare kunna utnyttja denna försvarsmekanism i kampen mot infektioner – kanske går det att lura farliga bakterier och förmå dem att förinta...

När man odlar mänskliga nervceller händer att dessa klumpar ihop sig med varandra. Och detta hopklumpande kan påverka forskningsresultaten på ett sätt som tidigare förbisetts, enligt en studie från Lunds universitet.

Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.

Barn och unga med typ 1-diabetes ska i en studie testa en – enligt forskarna lovande – cellterapi med stamceller. Förhoppningen är att behandlingen ska bidra till bibehållen egen insulinproduktion i flera år.

Forskare har upptäckt att ett enzym i mänskliga celler troligen har utvecklats från en uråldrig encellig organism. Och denna primitiva föregångare har en unik och värdefull egenskap.

En stamcellsliknande tumörcell kan påverka spridningen av glioblastom, den mest aggressiva formen av hjärntumör. Det visar forskning från Lunds universitet.

Barncancertypen neuroblastom blir ofta resistent mot cellgiftsbehandling. Nu har forskare hittat en orsak till det.

Parasiten toxoplasma har ett listigt knep för att sprida sig effektivt i våra kroppar. Nu har forskare kommit på hur den bär sig åt: Den kapar immuncellernas identitet.

Ett ämne från äppelträdets bark skulle kunna förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet, enligt en ny studie. Ämnet blockerar celler från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket bland annat skulle kunna förhindra att patienter ökar i vikt av behandlingen.

Hjärntumörformen glioblastom består av flera olika undergrupper. Det visar en ny studie som sett stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Resultaten kan användas för att utveckla mer precisa behandlingsformer.

Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare har nu utvecklat förstärkta CAR-T-celler som hjälper immunförsvaret att attackera cancerceller. Förhoppningen är att den nya tekniken ska förbättra behandlingen av solida tumörer.