Forskning om coronaviruset

Covid-19 kan försvaga immunförsvaret och öka risken för andra infektioner, till exempel körtelfeber. Fler effekter av coronaviruset kan även komma på sikt, enligt forskare bakom en ny studie.

Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.

Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.

Minskningen av barnafödandet under pandemin berodde inte på vaccinationer mot covid-19, visar en studie från Linköpings universitet. Forskarna fann ingen skillnad i vare sig födslar eller missfall mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor.

Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Under pandemins första fas fanns det tydliga sociala skillnader i vem som testade sig för covid-19, visar en studie. Resultatet tyder på att de grupper som hade störst risk att bli svårt sjuka också var de som testade sig minst, bland annat av rädsla för konsekvenserna av ett positivt...

Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.

Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.

I dag finns inga läkemedel mot de flesta virus som orsakar sjukdomar hos människor. En ny studie visar dock att peptider från probiotiska bakterier kan hämma virus som orsakar bland annat TBE och covid-19. – Det kan förändra hur vi bekämpar virusinfektioner i framtiden, säger Abubakr...

Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccinering verkar dock minska den risken, visar en studie.

Vuxna personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, visar en studie. Resultaten tyder på att barncanceröverlevare borde ses som en riskgrupp vid framtida pandemier, enligt en av forskarna bakom studien.

En internationell forskargrupp, där Karolinska institutet ingår, har hittat en genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent. Varianten ligger nära en gen som påverkar lungfunktionen – något som spelar roll för sjukdomens utveckling.

Sverige har gått från ett högt och jämnt vaccinationsskydd mot covid-19 bland äldre till växande skillnader. En ny nationell studie visar att både regional hemvist och socioekonomisk bakgrund påverkar viljan att ta påfyllnadsdoser.

Män löper betydligt högre risk än kvinnor att behöva intensivvård vid covid-19. En ny studie visar att skillnader i immunförsvarets reaktion kan vara en del av förklaringen. Upptäckten kan få betydelse för behandling av svår covidinfektion.

Forskare vid Karolinska institutet har funnit biomarkörer i blodet som kan kopplas till postcovid-symtom, särskilt svåra andningsbesvär. Upptäckten kan bana väg för nya diagnosmetoder och behandlingar.

Svensk tillit stod pall under coronapandemin, trots oro för hälsan och att samhällets resurser inte skulle räcka till. Det visar en studie från Högskolan Dalarna.