Coronaviruset
-
Postcovid – forskarnas bild klarnar allt mer
Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.
-
Svåra beslut sinkade vaccinationstakten
Hur snabbt olika grupper vaccinerade sig under pandemin varierade stort. En studie visar att personer med sämre kognitiv förmåga dröjde längre, men med förbokade tider minskade skillnaderna i vaccinationsgrad.
-
Allvarlig covid-19 dubbelt så vanligt bland bussförare
Anställda inom kollektivtrafiken hade betydligt större risk att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19, visar en studie. Även bland personal inom skola och vård fanns förhöjd risk för svår sjukdom.
-
Tre doser covidvaccin ger skydd för extra sårbara patienter
Även personer som riskerar att bli svårt sjuka i covid-19 kan få ett bra skydd efter tre doser mRNA-vaccin. Det visar en studie på patienter med nedsatt immunförsvar.
-
Ökad stress bland studenter under pandemin
Coronautbrottet ledde till oro och sämre livskvalitet för universitetsstudenter. Situationen var extra tuff för dem som startade sina studier i början av pandemin.
-
IVA-sjuksköterskor kände hög moralisk stress under pandemin
Intensivvårdssjuksköterskor upplevde hög moralisk stress under pandemin – de var tvungna att göra saker som inte kändes bra, eller rätt. En del i stressen var att vårda patienter i respirator utan att samtidigt ha direktkontakt med anhöriga.
-
Vissa har väldigt lite antikroppar – kan behöva extra covidvaccin
Gamla människor med ovanligt låga nivåer av antikroppar mot covid 19-viruset löper extra stor risk att dö om de får infektionen. Dessa personer har redan vaccinerats flera gånger men kan behöva en extra vaccinboost för att minska risken för dödsfall, enligt forskare.
-
Många utmattade i kvinno- och nyföddhetsvården under pandemin
Utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet, rapporterades under pandemin av nästan en femtedel av tillfrågad personal inom kvinno- och nyföddhetsvård. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
-
Kollegor slöt sig i bubblor under pandemins hemmajobb
Spontana möten och småprat försvann. Inbokade möten blev effektivare. Och kollegor slöt sig, medvetet eller omedvetet, i "bubblor" där inte alla fick vara med. Det här syntes under pandemins distansarbete, enligt forskning.
-
Mix av antikroppar ger stark effekt mot coronaviruset
Går det att trigga antikroppar för att ge immunförsvaret mer kraft att bekämpa coronaviruset? Det har forskare undersökt genom att skapa en "cocktail" med förändrade antikroppar.
-
Hemlösa kvinnor extra sårbara under pandemin
Coronapandemin och restriktionerna försämrade en redan svår tillvaro för hemlösa kvinnor. Dessutom förstärktes sociala orättvisor inom vården, visar en studie.
-
Transporterna rullade på under pandemin
Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av godset, enligt en rapport från VTI.
-
Vanlig förkylning skyddar barn mot covid-19
Varför blev barn som fick covid-19 mindre sjuka? Förklaringen är att förkylningar som orsakas av släkting till coronaviruset stärker immunförsvaret hos unga. Upptäckten kan leda till skräddarsydda vaccineringar.
-
Pandemin slog hårdast mot utsatta ungdomar
Coronakrisen innebar en utmaning för många unga i början av arbetslivet, men framför allt drabbades lågutbildade ungdomar som varken jobbade eller pluggade. Det visar en rapport från Malmö.
-
Demens ökade risken att drabbas av covid-19
När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.
-
Barns teckningar av pandemin speglar både oro och koll
Sjukdom, död, inställd lek och ett dumt virus. Det är vanliga motiv när barn tecknade under pandemin. En studie av bilderna visar att även yngre barn påverkades mycket av situationen.