Demokrati

Vad gör de egentligen nere i Bryssel? Vilka krav ställs på Sverige i internationella förhandlingar? Hur ska de svenska tjänstemännen och politikerna bete sig för att passa in? Och är arbetet demokratiskt? Det är frågor som doktoranden Åsa Vifell besvarar i en ny avhandling i...

Att en arbetsplats får en plattare organisation med ökad flexibilitet och självstyrande arbetslag behöver inte betyda att den blir mer demokratisk. Klass- och könsskillnader från en tidigare organisation riskerar att återskapas, menar Elin Kvist vid Umeå universitet.

Skola och utbildning har en speciell ställning i samhället genom sitt uppdrag att utbilda och utveckla unga medborgare. Skolan kan ses som ett offentligt rum, där både individuellt och samhälleligt relaterade projekt genomförs. Den pedagogiska praktiken befinner sig i ett spänningsfält...

Att studera på distans med så kallat IKT-stöd förefaller bidra till att blivande lärare utvecklar en individualistisk syn på lärande och demokrati. Två Umeåforskare menar därför att förhållandet mellan människa och samhälle bör problematiseras mer inom denna utbildningsform.

Det sveper en vänstervåg över Latinamerika. I bland annat El Salvador, Venezuela och Brasilien finns idag vänsterpartier som förespråkar demokratier med stort folkligt deltagande - och de har starkt stöd. Men vilka former av demokratier har förutsättningar att utvecklas i Latinamerika och...

Fler och fler länder i världen blir demokratier. Processen som leder fram till demokratiseringen av ett land intresserar många forskare och det finns olika teorier som söker förklara varför den uppstår. Oftast söker forskningen förklaringar till demokratiseringen inom landets gränser. Men...

Stellan Vinthagen disputerar vid Göteborgs universitet på en avhandling som beskriver hur ickevåld skapar en kombination av motstånd mot våld och färdigheten att leva tillsammans utan våld (ickevåldsmotstånd och ickevåldskonstruktion) och uttrycks i fyra huvudsakliga handlingsformer:...

Management- och marknadsorienterade reformer som målstyrning, entreprenader och kundvalssystem i Sveriges kommuner har bidragit till att den kommunala politiken blivit alltmer lik den nationella.

Tvärtemot vad man tidigare har trott var de östra stadsstaterna i antikens Grekland både demokratiska och självständiga. Det visar doktoranden Susanne Carlsson i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 20 maj.

Vad händer med demokratin när ekonomin och politiken blir alltmer internationell? Hans Agné diskuterar frågan i sin avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet mot bakgrund av aktuell demokratiteori och en undersökning av budgetpolitiken i England, Frankrike,...

Tisdagen 26 oktober hålls en konferens vid Södertörns högskola, Campus Telge, om demokratiseringen av Turkiet:  History, Genocide and Democracy: the Case of Turkey.

Medborgarna i de före detta kommunistiska länderna i Central- och Östeuropa är nöjda med demokrati som styrelseskick men missnöjda med det demokratiska systemets funktionssätt.

Ett EU som kombinerar överstatlighet och mellanstatlighet är den mest önskvärda utvecklingen för att demokratin inom EU ska kunna stärkas. Det anser Kristian Sjövik, lärare i statsvetenskap på Malmö högskola som idag lade fram sin avhandling "Demokrati bortom nationalstaten?".

Socialdemokratin i Europa kan betraktas som en kameleont. Av olika politiska inriktningar så har kanske ingen varit mer framgångsrik än socialdemokratin i fråga om att anpassa sitt politiska program och sina budskap till ett rådande läge.

Ja, hur förhåller det sig egentligen? Är nästa steg i demokratiutvecklingen att ge alla, oavsett ålder, rösträtt? Frågan behandlas i en nyutkommen skrift med professor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet, som redaktör.

Hur ser man bäst till att EU:s agrara miljöstödspolitik går från ord till handling? Anders Larsson vid SLU i Alnarp menar att det bör ske i närmare dialog med jordbrukarna. Mer pengar är inte tillräckligt. En förbättrad demokrati på olika nivåer skulle i stället kunna öka...