Fåglar

Hur är det möjligt att flyga 1100 mil utan en enda paus? Rekordhållaren i långdistansflygning överträffar alla flygmaskiner som människan hittills byggt. Myrspoven har en mycket låg bränsleförbrukning, men det räcker inte som förklaring till framgångarna.

Sövningsmedlet medetomidine har visat sig vara effektiv mot marin påväxt, och prövas nu av EU för att kunna ingå i framtidens båtbottenfärger. Forskning vid Göteborgs universitet visar att ämnet i högre koncentrationer kan ge effekter i havsmiljön.

Vildfåglar tycks inte ligga bakom det växande problemet med röda hönskvalster i svenska hönsbesättningar. Kvalster i vildfågelbon skiljer sig nämligen genetiskt från dem som förekommer i hönshus. Detta visar Sara Brännström från SLU i en avhandling om kvalstrets spridningsvägar.

Alltsedan Darwin har forskare sökt förklara fåglarnas enorma färgprakt. Nu skriver forskare vid Göteborgs universitet ett nytt kapitel i forskningsfältet - och visar hur en fågel kan bli röd i stället för gul.

Antalet vadarfåglar minskar kraftigt i Sverige. Forskare vid Göteborgs universitet har nu testat nya, drastiska metoder för att skydda arter som tofsvipa och rödbena från rovdjur - till exempel skyddsburar över vadarnas bon och ”falska” ägg injicerade med kräkmedel.

Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik för...

Forskare vid Umeå universitet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har upptäckt att fisk som simmat i renat kommunalt avloppsvatten bär spår av en lång rad läkemedel. Ett av dessa, hormonet levonorgestrel, hittades i högre koncentration i fiskens blod än vad som finns i...

Har du sett en prickig rödspotta? Förmodligen. Men marinbiolog Helen Nilsson Sköld vid Göteborgs universitet är först med att utforska rödspottans prickiga insida.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Ekologen Sanna Harris vid Lunds universitet har i sitt avhandlingsarbete studerat hur bytesdjur kan ändra beteende när risken för att bli uppäten ökar. Hon har också undersökt hur riskbenägna olika individer är.

En fågelart som tidigare bara observerats levande vid tre tillfällen sedan den upptäcktes 1867 har återupptäckts i en avlägsen dalgång i nordöstra Afghanistan. Upptäckten gjordes i ett internationellt samarbete där forskare vid Göteborgs universitet deltog.

Vind- och vågkraftsfundament placerade i havsmiljö kan lokalt öka förekomsten av fisk och krabbor. Den rev-liknande konstruktionen gynnar också utvecklingen av filtrerande fastsittande djur som till exempel blåmusslor och havstulpaner. Dessutom är det möjligt att öka eller minska...

Ekologiskt hållna värphöns och slaktkycklingar kan få sitt proteinbehov tillgodosett från musselodlingar som renar haven. Fåglarnas produktivitet och djurhälsa upprätthålls och äggulorna blir gulare av ett naturligt färgämne i musslorna, enligt Lotta Jönsson vid SLU.

Varje år sätts det ut åtskilliga ton odlade laxfiskungar i svenska vattendrag. Men de odlade laxarna klarar sig dåligt i naturen. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat en förklaring: laxarna odlas för tätt. Nu får det svensk/nordiska forskningsprojektet 20 miljoner kronor från...

Hos tångsnällan vårdar hannen parets avkommor. Förutom de han suger näringen ur förstås. Upptäckten av tångsnällans faderskannibalism ger eko i forskarvärlden.

Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den...