Funktionsnedsättning
-
Offentlig äldreomsorg i förändring: det europeiska perspektivet
I många europeiska länder tycks offentlig omsorg ha utvecklats stegvis: länge fanns bara institutionsvård, så tillkom hemhjälp och hemsjukvård, följt mer tvekande av andra slag av stöd, hjälp och services, ofta negligerat i statistiken och av...
-
Nedsatt rörelsekontroll vanligt vid långvarig nacksmärta
Nedsatt kontroll över rörelserna och sämre balans är vanligt hos personer med långvariga nackbesvär, visar Ulrik Röijezon i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.
-
Rätt frågor för effektivare behandling
För att utvärdera hur effektiva olika behandlingsmetoder är för personer med nack-skulderbesvär, är det viktigt att ta hänsyn den här gruppens typiska symtom och besvär. Men, de flesta frågeformulär som används för denna stora...
-
Vardagsteknik inte självklar för de äldsta
Ofta betonas teknikens betydelse för att äldre människor ska kunna vara både oberoende och delaktiga i samhället, men de äldre är själva inte lika övertygade om att mer vardagsteknik underlättar tillvaron.
-
Metod för objektiv bedömning av nacksmärta
En objektiv analys av nackrörelserna kan ge stöd vid uppföljningen av patienter med nacksmärta, kontaterar Fredrik Öhberg i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 27 februari.
-
Äldre med funktionshinder – en bortglömd grupp
Svenska lagar utgår från att man antingen är funktionshindrad eller äldre, inte både och. Att åldras med funktionshinder innebär därför på sätt och vis att hamna i ett ingenmansland.
-
Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen
Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en studie visar etnologen Göran Nygren hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala...
-
Mycket små nyfödda klarar sig bra i livet
Nyfödda som väger under 1 500 gram räddas numera i nio fall av tio till livet, och deras långtidsprognos är generellt sett god. En mindre grupp har handikapp under uppväxten men vid 20 års ålder är livskvaliteten lika bra som för personer...
-
Ny metod för att mäta livskvalitet hos strokepatienter
Människor som drabbats av stroke kan genom rehabilitering återfå många av de förmågor de förlorat. På så sätt kan deras livskvalitet höjas avsevärt. Men för att avgöra bästa behandlingsmetod krävs kunskap om...
-
Mekanism bakom störd vätskebalans i njure utredd
I njurarna sker de processer som har betydelse för kroppens vätskebalans. Vid inflammation, diabetes, eller vid transplantationer, kan denna viktiga balans störas och Louise Rügheimer har i sin avhandling undersökt detta närmare. Den 23 maj sker disputationen vid...
-
Ökad andel mycket skröpliga äldre
En vanlig föreställning har varit att nya generationer av pensionärer är friskare än tidigare generationer. Detta gäller inte de allra äldsta. Tvärtom har andelen mycket skröpliga personer i åldrarna 77 år och äldre i Sverige ökat...
-
Taktil beröring på intensivvårdsavdelning
Det kan vara möjligt att njuta och uppleva välbehag trots att man är svårt sjuk. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Borås och Karlstads universitet om taktil beröring som vårdhandling på intensivvårdsavdelning.
-
Att utmana kollektiva föreställningar om idrott, genus och duglighet
Vad uppfattas och förstås egentligen som maskulint, feminint och funktionsdugligt i idrottsliga sammanhang? Kim Wickman vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt hur kön och duglighet konstrueras inom rullstolsåkning.
-
Sämre hälsa än väntat hos personer med funktionsnedsättning
Det är mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Men en stor del av ohälsan är möjlig att påverka. Det redovisar Statens folkhälsoinstitut i ett...
-
Intensiv träning – bra också för äldre
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet konstaterar Nina Lindelöf att intensiv funktionell träning har goda effekter också hos äldre personer med funktionsnedsättningar. Nina Lindelöf har studerat effekter och upplevelser av sådan...
-
Nya läkemedel kan göra schizofrena sociala igen
Råttor som uppvisar schizofrena drag blir sociala igen när de behandlas med två nya potentiella läkemedel. Dessa medel tycks ha unika effekter på signaleringen med dopamin. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.