Hållbar utveckling

Borneos unika växter kan användas till byggmaterial och mediciner, men ger även inkomster för människor. Många arter är dessutom viktiga för olika befolkningsgruppers kultur och traditioner. Det framkommer i en ny biokulturell databas som tagits fram av forskare vid SLU.

Lokala initiativ för att få fler att cykla eller köpa begagnade prylar kan bidra till klimatomställningen. Men för att gräsrotsrörelser ska frodas behövs både lösa tyglar och kommunalt stöd. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu – vi har inte råd att vänta. Det menar forskare från bland annat Chalmers.

Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.

Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har...

Hur kan Sverige, som är mycket importberoende, säkra befolkningens tillgång till mat vid kris eller krig? Här är de bästa sätten, enligt forskaren Cecilia Tullberg vid Lunds universitet.

Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Flyg som drivs med vätgas kan leda till ett mer miljövänligt resande. Men ett problem är att de fossilfria planen inte kan flyga långa sträckor. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en helt ny typ av värmeväxlare som ökar räckvidden.

Allt mer kläder snurrar runt i våra tvättmaskiner. Samtidigt vill många kalla sig miljövänner. Hur går det ihop? En ny studie har granskat drivkrafterna bakom våra tvättvanor, där rädslan för att vara en lortgris vinner över viljan att skona miljön.

  Engångsmaterial från vården skapar i dag enorma mängder avfall som i bästa fall går till förbränning, men i många länder hamnar skräpet både på soptippar och i naturen. Pandemin bidrog även till en lavinartad...

Återtillverkning innebär att gamla produkter rustas upp och blir som nya. Men för att fler industriföretag ska bli intresserade behöver processen bli ekonomiskt lönsam. En avhandling från Linköpings universitet har undersökt hur det ska gå till.

Vindsnurror i naturen tycks inte avskräcka turister från att besöka en destination. Det framgår i en rapport där forskare har undersökt naturturism och besökares upplevelser av vindkraft.

En tredjedel av våra kläder i garderoben hänger ofta kvar på sin galge och används inte. Och när det är dags för rensning hamnar plaggen snarare i hushållssoporna än lämnas för återanvändning Det visar en ny rapport.

I låginkomstländer kan tillgången på elektriciteten vara begränsad. En lösning kan bli ett nytt hållbart batteri som utvecklats av forskare i Sverige.

Nyblivna och framtida elbilsförare oroar sig ofta för att batteriet ska ladda ur − eller att det tar tid att ladda. Men med rätt vanor behöver detta inte vara ett problem, enligt en studie från Chalmers.

Dubbdäck och mycket trafik sliter på vägmarkeringar och orsakar utsläpp av mikroplaster, enligt en studie från VTI. Hur mycket som släpps ut är oklart, men forskare bedömer att det rör sig om stora mängder.