Hjärnan
-
Ny metod avslöjar hur innerörat bildas
En studie vid Karolinska institutet visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka upp stamceller med en genetisk ”streckkod” har forskarna kunnat se hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten kan i framtiden leda till nya behandlingar för...
-
Det här gör din hjärna i viloläge
När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskning, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det finns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.
-
Bra hörsel och syn kan stärka hjärnan hos äldre
När vi åldras försämras vår kognitiva förmåga – det blir svårare att minnas, orientera sig och lösa problem. Nu visar en studie att bra hörsel och syn kan bromsa försämringen.
-
Så kan en hjärnskada bidra till demens
Forskare vid Lunds universitet vet nu mer om varför svåra hjärnskador kan leda till demens. De har upptäckt att förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av amyloid-beta, som är vanligt vid Alzheimers sjukdom.
-
Elektroder av plast kopplades till celler
Forskare vid Linköpings universitet har för första gången lyckats koppla organisk elektronik till enskilda cellmembran. Målet på sikt är att kunna behandla neurologiska sjukdomar med hög precision.
-
Hjärna och personlighet samspelar hos fotbollsstjärnorna
En speciell förmåga att kunna planera i flera steg, lösa problem och fatta snabba beslut – men också en särskild personlighet. Det är receptet för att lyckas som fotbollsspelare på elitnivå, enligt ny forskning som letts från Karolinska institutet.
-
Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare
Hjärnans biologiska ålder kan påverkas negativt av inflammation och högt blodsocker, som kan skada kroppens kärl. En hälsosam livsstil kopplas däremot till en yngre ålder för hjärnan. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet tagit hjälp av AI för att bedöma hjärnors...
-
Hemmatest för alzheimer kan bli möjligt
Ett snabbt stick i fingret och lite blod på ett kort som läggs i en vanlig brevlåda. Enklare tester för alzheimer kan finnas på plats inom några år, enligt forskare bakom en europeisk studie som leds från Göteborgs universitet.
-
Utmana svajet – så funkar balanssinnet
För att vi ska hålla balansen ska mycket stämma. Inneröron och ögon behöver skicka rätt signaler till hjärna och hjärnbark. Det krävs god motorik, bra känsel – särskilt i fötterna – samt en frisk hjärna. Att rubbningar kan uppstå är inte konstigt, men hur ska de botas?
-
Därför blir det svårare att lära sig nya saker
Våra hjärnor hjälper oss att glömma kunskap som vi inte behöver. Men när den förmågan avtar, med stigande ålder, får vi svårare att lära oss nytt. Det framgår av en avhandling från Örebro universitet.
-
Sunda vanor gynnar hjärnan vid diabetes
Typ 2-diabetes och även förstadier till sjukdomen kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en studie från Karolinska institutet. Men en hälsosam livsstil tycks kunna motverka åldrandet.
-
Musik och rytm kan stärka hjärnan
Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet.
-
Svår pms syns i hjärnan
Kvinnor med svår pms har förändringar i hjärnans funktion och struktur. Det kan vara en förklaring till starka humörsvängningar, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
-
Nytt implantat kan ge blinda syn
Forskare har utvecklat ett nytt och hållbart synimplantat. Med hjälp av supersmå stabila elektroder öppnas en möjlighet för blinda att delvis få synförmåga.
-
Vårt luktsinne styrs av hjärnans förväntningar
Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen när förutsägelser om dofter ska göras. Det visar en studie från Stockholms universitet.
-
Vad blinda behöver höra för att se bättre
Blinda personer kan få upplevelser som påminner om vad seende får via synen – med riktigt bra syntolkning. Hur syntolkningen beskriver det som syns, men inte hörs, spelar stor roll, visar forskning. Ju mer specifikt och tydligt, desto bättre.