Neurologiska sjukdomar

Covid kan vara en utlösande faktor för multipel skleros, MS. Det visar ny forskning vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro. – Vi ser en ökning av MS hos personer som har haft allvarlig covid. Men det är fortfarande väldigt få personer som drabbas, säger Scott...

Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.

Vid en stroke är snabb vård avgörande för att rädda liv och undvika bestående skador. Nu visar en studie från Chalmers att videosamtal från ambulansen kan korta tiden från bedömning till behandling på ett sjukhus med rätt resurser.

Gravida med epilepsi löper fyra gånger högre risk än andra att dö under graviditeten. Även för barnen finns risker. Det visar en ny studie som har letts från Karolinska Institutet. För att minska riskerna behövs bättre vård, menar forskarna bakom studien.

Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet.

Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt en viktig mekanism som gör att zebrafiskar kan reparera ryggmärgsskador. Fyndet kan få framtida betydelse för behandlingen av liknande skador hos människor.

Robotar kan utrustas med elektronisk hud som gör dem känsliga för beröring. Det här kan få handproteser att kännas som en del av kroppen. Det visar forskning vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.

En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar efter infektionen. Det visar en registerstudie.

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Forskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.

Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta exempelvis demens hos människor, enligt forskarna.

Behandling med autolog blodstamcellstransplantation kan minska symtomen hos patienter med aktiv multipel skleros, MS. Metoden är även säker att använda, enligt en studie.

Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.

En unik typ av muskelfiber i ögat kan stå emot ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar. Det visar ny forskning.

Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.