Pedagogik
-
Spretiga roller pressar förskolans pedagoger
Många olika uppgifter som dagligen måste lösas – med begränsade resurser. När förskolepersonal tyckt till om sin arbetssituation på sociala medier beskrivs en splittrad yrkesroll som väcker frustration.
-
Läslust försvinner i högstadiet
Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.
-
Litteratur språngbräda till bättre läsförståelse
Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.
-
Läsförmåga spelar stor roll för gymnasiebetygen
En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.
-
Alla barn måste inte traggla läsning
Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara framgångskoncept för en del barn och unga i skolan, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet. – Trägen lästräning hjälper inte alla barn. Alla barn har rätt att lära sig att...
-
Den otekniska flickan är en myt
Flickor i årskurs tre är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare är mycket av det borta. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som har gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet...
-
Stora brister i skolan – så kan lärarna bli bättre
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt...
-
Idrottslärare vill ha högre status
I över 200 år har idrottslärare kämpat för att höja sin status. Men trots att lön och utbildning numera är likvärdig, anser de att statusen släpar efter kollegor som undervisar i teoretiska ämnen.
-
Vårdnadshavare litar på förskolans pedagoger
Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.
-
Könsroller lever kvar inom äldreomsorgen
Kvinnliga enhetschefer förväntas komma ihåg födelsedagar och vara empatiska. Män i motsvarande roll betraktas som mer kompetenta men saknar samtidigt stöd. En avhandling från Linköpings universitet visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling inom äldreomsorgen.
-
Spel hjälpte elever att granska nyheter
I myllret av inlägg på sociala medier är det inte alltid lätt att avgöra om informationen är korrekt och trovärdig. Men genom att använda ett datorspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie vid Uppsala universitet.
-
Samarbete med föräldrar kan stärka matematiken i förskolan
Föräldrar vill att barnen i förskolan förbereds på livets matematik. Förskolans pedagoger vill göra barnen redo för skolans ekvationer. Forskning visar att bättre samarbete mellan hem och förskola behövs.
-
AI ingen problemfri hjälpreda i skolan
AI är på frammarsch i skolan. Men för att tekniken ska bli ett fungerande stöd i undervisningen behövs reglering och etiska riktlinjer, menar forskare.
-
Intersex, asexualitet – så kan sexualundervisningen breddas
Sexualundervisningen på högstadiet behöver breddas med fler representationer av sådant som intersexuella variationer och asexualitet. Lärare behöver också välkomna och ta tillvara på oväntade kommentarer från eleverna, enligt en ny avhandling.
-
Fri lek går före undervisning i svenska förskolor
Lärande genom lek och kreativt skapande eller fokus på undervisning för att förbereda skolstarten? En avhandling har undersökt vad förskolebarn och pedagoger ägnar sig åt i tre olika länder.
-
Särskilt begåvade barn beskrivs på negativt sätt i skolan
Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.