Religion
-
Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag
Troende är inte mer generösa än ateister – men ger gärna mer till människor med samma tro som de själva. Det är slutsatsen i forskning från Linköpings universitet.
-
Flest män som letar ufon
Att tro på paranormala fenomen, som spöken, är överlag vanligt i Sverige. Men bland så kallade ufologer dominerar männen. Det framgår av en ny avhandling.
-
Halloweentraditionen – mer än bus eller godis
Glödande pumpor, barn på godisjakt och lekfulla gestaltningar av döden. Halloweenfirandet har på kort tid blivit populärt i Sverige, men fröet till traditionen kan spåras till förkristen tid.
-
Religiösa vill ha fler barn, frikyrkor toppar listan
Religiositet spelar roll för hur många barn man vill ha – och får. Men kanske inte på det sätt många tror, enligt en avhandling.
-
Fyra av tio i Sverige tror på övernaturliga förmågor
Många i Sverige, kanske överraskande många, tror att det finns människor med paranormala förmågor. Det visar en ny studie. Och vissa grupper i befolkningen tror mer än andra, men inte exakt på det vis som forskarna hade föreställt sig.
-
Byggnader kan gå från levande kulturarv till zombiekyrkor
Systemet som ska bevara svenska kyrkor riskerar att få motsatt effekt, enligt en avhandling. En ny syn behövs för att utveckla kulturarvet – och undvika att välbevarade kyrkor töms på innehåll.
-
Förskolor firar högtider – men väjer för religiöst arv
Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.
-
Protesterande i Iran saknar ledare – en svaghet
En viktig framgångsfaktor vid uppror är att det finns någon som leder rörelsen. Någon sådan finns inte i Iran, nu. Det är en svaghet, menar Rola El-Husseini, forskare vid Lunds universitet och expert på kvinnorörelser i Mellanöstern.
-
Religion allt viktigare för Sverigedemokraterna och NMR
Religion har blivit viktigare för svenska radikalnationalister, som Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen, visar ny avhandling.
-
Hedersförtryck stärks av slutenhet
Slutenhet är avgörande för att hedersnormer ska uppstå. Ett välfärdssamhälle som inkluderar alla kan däremot skydda människor från våld inom familjen och försvaga starka släktskapsband.
-
Andlig turism lockar människor utan gudstro
Andliga turister i Indien söker självinsikt och verktyg att hantera känslor och relationer. Genom turismen kopplas den terapeutiska kulturen i väst samman med klassiska filosofier som är i förändring.
-
Lägre valdeltagande bland invandrare som är religiösa
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet än de som inte är religiöst aktiva. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.
-
Så tänker gymnasieelever om religion
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny avhandling.
-
Musikalisk teknik skapar religiösa upplevelser
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
-
Folk i religiösa länder mer positiva till vaccin
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner, visar en studie av 147 länder. En förklaring till varför vaccinmotståndet varierar så kraftigt mellan länder, menar forskarna.
-
Fantasins roll i naturvetenskap och religion
Fantasin används delvis på samma sätt inom religion och naturvetenskap för att tolka världen. Aktivt fantiserande kan både leda till en vetenskaplig modell och ett rituellt universum. Samtidigt finns det olika sorters fantasi.