Religion
-
Religiösa ledare eller statens förlängda arm – muftiatet då och nu
Långt över 200 år har gått sedan kejsarinnan Katarina II av Ryssland instiftade systemet med muftiat. Denna religiösa samhällsinstitution har överlevt krig och revolutioner. Forskning vid Södertörns högskola visar olika roller muftiatet spelat genom historien, men hur uppdraget varit...
-
Naturen har blivit svenskarnas kyrka
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
-
Liberal-demokratisk islam är också politisk islam
Den indiska tänkaren Wahiduddin Khan förespråkar en liberal-demokratisk och sekulär stat med religionsfrihet, i Gandhis anda. Han tar tydligt avstånd ifrån politisk islam. Samtidigt blir hindunationalismen alltmer anti-muslimsk. En ny avhandling analyserar Khans bild av islam.
-
Kvinnors njutning betonades i den medeltida islamiska världen
I den tidiga islamiska världen var erotiska kompendier och sexhandböcker en populär litterär genre. Även om de främst skrevs av manliga författare så betonades ofta kvinnornas sexuella behov och vikten av romantik. – Kvinnors sexualitet var ett viktigt ämne i medeltida arabisk medicin,...
-
Koll på påsken i skolan – tro eller tradition?
Påsklovet är en effekt av det kristna arvet. Men skolans undervisning kring olika högtider handlar om att skapa sammanhang och förståelse, enligt en ny avhandling om utmaningar i religionsläraruppdraget.
-
Islam spelar stor roll i amerikansk hip-hop
Ända sedan hip-hopens födelse i South Bronx i New York har islam varit ett centralt inslag i musiken. Islamologen Anders Ackfeldt vid Lunds universitet analyserar flera exempel på detta i sin avhandling.
-
Religiös och social mobilitet luckrar upp hedersnormer
Hedersnormer gynnas av slutenhet och segregation. Var tolfte niondeklassare lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte. Men ekonomisk, religiös och social rörlighet kan luckrar upp hedersnormer, enligt en studie av hedersförtryck i...
-
De politiska följderna av tron på evigt liv
Synen på människan som en biologisk varelse, präglad av sin nationella tillhörighet och kultur, understödde nazismens framfart. För vissa kristna och judiska tänkare blev idén om ett evigt liv en kritik mot dessa tankegångar.
-
Gudstro en resurs i åldrandet
För mycket gamla människor kan en upplevelse av samhörighet med och tillit till Gud vara ett stöd för att klara av de utmaningar som åldrandet kan innebära. Det visar Catharina Norberg i en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Släpp in religiösa tankesätt i samhällsdebatten
Det finns en tendens att avfärda alla religiöst grundade åsikter i offentliga debatter. Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten, menar Teresa Callewaert, präst och forskare vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. – Genom att utestänga vissa bakgrunder och...
-
Tron viktig funktion vid hantering av svår sjukdom
Att den egna tron påverkar hur vi förhåller oss till svår sjukdom är känt sedan tidigare. Men hur påverkar cancersjukdom religiositeten? Det har forskaren Mikael Lundmark vid Umeå universitet tittat på.
-
Egen tro den nya religionen
En majoritet av svenskarna anser att det finns en annan verklighet, befolkad av andeväsen. – Vi har gått från en dogmatisk kristendom till en tro på de egna upplevelserna, där man själv är den högsta auktoriteten, säger Sara Duppils som forskar om föreställningar om andar. Och i en...
-
Svenskarna tror – men inte på Gud
Svenskarnas förhållande till religion är kluvet och vi är kanske inte så sekulariserade som vi tror. Å ena sidan avvisar vi religionens institutioner, å andra sidan tror hälften av oss på någon form av högre livskraft eller ande – den högsta siffran i hela Europa. Vad tror vi på...
-
Olika syn på vad en religionslärare ska kunna
Arbetet som lärare i religionskunskap är komplicerat. Religionsundervisningen är mångfacetterad, inte minst mot bakgrund av alla de aspekter av religion som debatteras idag, även i media. Dessutom finns det inom lärarutbildningen olika åsikter om vad som är viktiga kunskaper för en lärare...
-
Kristna mindre olyckliga än andra till jul
Julen ska ju vara en glädjens högtid, men tvärtom upplever vi i genomsnitt mindre välmående vid jul än annars på året. Kristna går dock mot strömmen och blir inte olyckligare till jul. Det visar en studie från elva europeiska länder som Umeå universitet medverkat i.
-
Hälsa är den nya religionen
Går det att beskriva hälsa, träning och hälsovård som en religion? Svaret är Ja! I sin forskning har Britta Pelters vid Högskolan i Halmstad, tillsammans med sin forskarkollega Barbro Wijma från Linköpings universitet, kommit fram till att dagens hälsovurm uppfyller alla kriterier för...