Rymden
-
Överraskande upptäckt om jordlika planeter
Jordlika planeter är mycket vanligare i vår galax än vad man tidigare har antagit. Ny forskning visar att sådana planeter kan bildas kring alla typer av stjärnor, inte bara kring vissa stjärnor med hög andel tunga grundämnen. Resultaten redovisas nu i...
-
Superteleskopet Alma förbättras med svensk spetsteknik
Det nya teleskopet Alma uppgraderas redan innan det är färdigbyggt – med spetsteknik från Chalmers. När uppgraderingen av jätteteleskopet i Chile är klar kommer astronomer att kunna undersöka universums första galaxer, och leta efter vatten i andra...
-
Chalmers bygger nya radioteleskop
Chalmers får drygt 50 miljoner kronor i årets utdelning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Onsala rymdobservatorium ska använda sitt anslag till två nya radioteleskop. Chalmers nanotekniklaboratorium ska köpa in utrustning som behövs för att svensk...
-
Uppsala universitet utvecklar miniatyrfarkost för gigantiskt rymdsegel
Ett stort, mycket glest segel skulle med hjälp av solvinden kunna driva en rymdfarkost långa sträckor i hög fart. Ett sådant har den finske forskaren Pekka Janhunen uppfunnit. Vid Uppsala universitet arbetar nu forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum med...
-
Ny kunskap om hur moln bildas
Moln har en stor inverkan på klimatet. Trots det vet vi förvånansvärt lite om hur de bildas. Erika Sundén har studerat hur mycket små molnpartiklar gör sig av med extra energi. Det är kunskap som behövs för att förstå processer i...
-
Fler partiklar i rymden än forskare trodde
Det har varit mycket svårt att hitta kallt plasma i rymden. Denna laddade gas bildas när solljus slår loss elektroner från atomer i den övre atmosfären. Men det har varit mycket svårt att bestämma hur mycket av detta material som lämnar vår...
-
Väteperoxid upptäckt i rymden
Forskare från bland annat Onsala rymdobservatorium och Chalmers har upptäckt molekyler av väteperoxid (H2O2) i rymden. Upptäckten ger ledtrådar till kemin hos två livsviktiga molekyler: vatten och syre. Upptäckten gjordes med teleskopet APEX i norra Chile. APEX...
-
Elektronik klar för vass klimatsatellit
Att förstå och förutspå klimatförändringar är en av mänsklighetens största utmaningar detta århundrade. Chalmersforskare har nu utvecklat mätutrustning som drastiskt kan öka förståelsen för hur atmosfäriska gaser...
-
Snart skjuts resultatet av Anders avhandling upp i rymden
Hur bär man sig åt för att mäta magnetiska fält i rymden om man måste få platsmed sitt instrument på en satellit som är mindre än ett mjölkpaket? <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Rymdteknikforskare tar ut bäringen på ett knappnålshuvud
En magnetometer är en sorts avancerad kompass som kan användas till att mäta variationen i solvindar och magnetfält kring himlakroppar. Normalt väger en sådan ungefär ett kilo. Nu har forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum, med stöd...
-
Mindre gåtfull himlakropp med unika bilders hjälp
Med hjälp av den unika Rosettakamera har en internationell forskargrupp lyckats bekräfta misstanken att en nyupptäckt ”komets” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Dessutom ger bilderna kunskap om ungefär...
-
Tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska leta liv i rymden
I oktober startar ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom astrobiologi vid Lunds universitet. Målet är att leta efter liv i rymden. Forskning.se har pratat med en av forskarna.
-
Längst bort i rymden med solens kraft – europeisk rymdsond och svenska mätinstrument sätter solenergirekord
Den europeiska kometjägaren Rosetta är nu den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi.
-
Asteroid undersöks på plats av svenska instrument
Klockan 17:44 svensk tid lördagen den 10 juli passerar den europeiska rymdfarkosten Rosetta nära asteroiden Lutetia ute i rymden mellan Mars och Jupiter. Medan Rosettas kameror undersöker asteroidens yta ska de två svenska instrumenten ombord undersöka rymdmiljön...
-
Ny mikromekanik används för att mäta massan på rymdpartiklar
Tisdagen den 15 juni, kl. 16.42 svensk tid, sänds de svenska satelliterna Prisma upp från Yasny i södra Ryssland. Ombord finns det nya vetenskapliga instrumentet PRIMA (PRIsma Mass Analyzer), ett samarbete mellan Institutet för rymdfysik, IRF, och Chalmers tekniska...
-
Mikrosystem från Chalmers förbättrar mätningar i rymden
Forskare vid avdelningen för bionanosystem, Chalmers, har utvecklat en ny typ av mikroslutare med extremt kort öppningstid. Mikroslutarna är placerade i rymdinstrumentet PRIMA som skall mäta partiklar i rymden ombord på det svenskledda satellitprojektet Prisma som skjuts...