Skogen

Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.

Laserskanning kan ge en bättre bild av svenska skogars egenskaper, men kunskapen har inte utnyttjats. Det vill forskare ändra på. I en avhandling har ett nytt planeringsverktyg tagits fram för mer detaljerad skogsskötsel.

Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.

Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.

Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från...

Majvivor, guckosko och smörbollar har blivit färre medan växter som gillar värme lyckats sprida sig. Det visar en studie som tittat på hur över tusen växtarter klarat kombinationen av igenvuxna marker och ökande medeltemperaturer i Sverige.

En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling. – Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.

Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.

Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.

Granar har ingen brådska att bilda kottar och skogsägare får vänta länge på att nya plantor ska växa upp. Nu har forskare kartlagt genen som styr kottsättningen. Det kan leda till att odling av nya klimatanpassade granplantor kan gå snabbare.

En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet. 

Med nuvarande skövlingstakt kommer Sveriges sista naturliga och oskyddade skogar att vara borta om 50 år, enligt en svensk studie. – Det går galet fort, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Björkar slår gärna rot på öppna ytor efter avverkningar eller bränder, men det finns även annat som kan få dem att trivas. En avhandling lyfter nu fram hur mängden björk kan öka i de svenska skogarna.

Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.

Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald.

Forskare varnar för att skog på näringsfattig mark inte är en extra kolsänka på lång sikt. När skogen åldras minskar upptaget av koldioxid. Varje ny skogsplantering riskerar i stället att frigöra ytterligare kol ur marken.