Skola
-
Svårare läsa matematikuppgifterna än att lösa dem
Om de ord som används i PISA skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i svenska matteböcker finns det en risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas. Forskning vid Umeå universitet visar att det finns behov av undervisning i hur...
-
Kreativa matematikuppgifter bidrar till djupare lärande
Att få möta kreativa uppgifter under träning av matematik ger en tydlig effekt för alla elever, både duktiga och svaga, visar forskning vid Umeå universitet. – Alla elever som varit med i våra försök har gynnats, och tvärt emot den...
-
Det hade kostat lite att förebygga en misslyckad skolgång
Det senaste årens flyktingströmmar har aktualiserat skolgången som en viktig förutsättning för en lyckad integration. I en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt...
-
Var tionde niondeklassare i Borås har sömnproblem
Över hälften av 937 niondeklassare i Borås sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen och i alla parametrar har tjejer sämre resultat än killar. Det visar en sömnstudie som Malin Jacobsson och Anna Hederström har sammanställt i sitt...
-
Elever riskerar missa jobb på grund av dåliga mattekunskaper
Den nya matematikundervisningen som skulle ge elever på yrkesinriktade program kunskaper som förberedde dem för arbetslivet, har i många fall inte lyckats. Det visar en ny avhandling, fem år efter att reformen infördes. Till stor del finns bristerna i lärarnas...
-
Matematikundervisningens betydelsefulla sekund
Lärares pedagogiska takt och hållning är avgörande i en lärare-elevrelation som vilar på respekt och tillit. Forskning från Göteborgs universitet synliggör detaljrikt hur detta sker mellan lärare och elev, något som tidigare varit outforskat...
-
Låt dem gissa – japansk metod ska lyfta matematiken i skolan
En japansk lärare går inte igenom ett matematikproblem, utan låter eleverna fundera först - och gissa sig fram. Läraren låtsas vara en icke-auktoritet: "Jaså säger du det.." Är det sant..?" "Men titta det här verkar ju...
-
Debatten om lärarbristen både sann och falsk
Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven...
-
I framtiden formulerar eleverna problemen
I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens...
-
Plugga programmering viktigt för demokratin
Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare...
-
En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik
En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och...
-
Sätt digital läsning på schemat
Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt...
-
Förskolan viktig för barns tidiga matematiklärande
Samspelet i förskolegruppen, sammanhangets betydelse och förskollärares förmåga att synliggöra matematiska aspekter stimulerar barn till att använda och utveckla sin grundläggande matematiska förståelse. Det visar en ny avhandling vid...
-
Digitalisering i skolan kan förbättra lärandet
För att förbättra lärandet i skolan behövs det innovation inom pedagogik och undervisningsmetoder. VINNOVA finansierar nu uppstarten av fem testmiljöer med sammanlagt 15 miljoner kronor för att utveckla digitala verktyg och testa nya arbetssätt i...
-
Odemokratisk skrivundervisning i gymnasieskolan
Skrivundervisningen inom gymnasieskolans svenskämne bidrar i hög grad till att befästa klyftor och skillnader mellan elever, även om exempel på motsatsen finns.
-
Digitala resurser i skolan omformar elevernas lärande
Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan. Användandet av digitala resurser, som datorer, omförhandlar synen på lärande och kunskap i klassrummet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.