Skola
-
Digitala läromedel stänger ut lärare
Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
-
Egen skoldator ger liten effekt på studieresultaten
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
-
Undervisningen i programmering för ytlig
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
-
Så tänker gymnasieelever om religion
I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa
Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.
-
Föräldrastöd avgörande för höga betyg
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Det visar forskning från Uppsala universitet.
-
Skolkamrater från nedlagda skolor påverkar inte studieresultaten
Elever på skolor som tagit emot elever från nedlagda skolor har varken fått bättre eller sämre studieresultat, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering,
-
Vad kan skolan göra för ungdomar som utsätts brott?
Att dela klassrum med sin förövare. Att inte klara av att vara i skolan och halka efter i undervisningen. Det finns många anledningar att undersöka skolans roll för ungdomar som blivit utsatta för brott, menar Örebroforskaren Sara Thunberg.
-
Virtuella elever ger tryggare lärare
Lärarstudenter som tränar på att undervisa virtuella elever får större tilltro till sin undervisningsförmåga och känner sig mer förberedda när de kommer ut i arbetslivet.
-
Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever
De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.
-
Elever i förorten positiva till sin skola
Elever i förorten är positiva till utbildning - och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
-
Sämre matematik i redan utsatta skolor
Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar får sämre möjligheter att lära sig matematik. Undervisningen täcker in färre delar av kunskapsinnehållet – och fler lärare uppger att de inte är väl förberedda när...
-
Ångest driver vittnen att ingripa vid mobbning
Hundratusentals skolelever kommer dagligen i kontakt med mobbning – som offer, mobbare eller vittnen. Forskning visar vad som avgör om andra elever kommer till offrets undsättning eller inte.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Barn blev bättre på matte efter kognitiv träning
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
-
Skolan barnens viktigaste informationskälla om corona
De flesta barn får sin information om covid-19 från sina föräldrar, utom i Sverige – här är skolan främsta informationskällan. Det visar en internationell studie som undersökt barns uppfattning om pandemin.