Träd
-
Skogens kottar kan användas till energilagring
Forskare har hittat ett sätt att omvandla skogsavfall, som kottar, till kolmaterial som kan användas för energilagring. Metoden kan underlätta framställning av elektroder till framtidens superkondensatorer.
-
Främmade tallar minskar renarnas betesmark
Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.
-
Skäggig och glittrande lav minskar i Skuleskogen
Den fridlysta hänglaven långskägg kan vara hotad på sikt – även i skyddade områden. I Skuleskogens nationalpark har världens längsta lav minskat med över 40 procent under tre decennier, visar en studie.
-
Kärlek till naturen – en mix av arv och miljö
Vad ligger bakom människors vurm för träd och grönska? En studie visar att vår syn på naturen både är medfödd och präglad av uppväxt.
-
Träd avslöjar: Varmaste klimatet på 1200 år
Den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott, enligt nya studier av trädens årsringar. Det innebär att dagens temperaturer är högre än någon annan period under de senaste 1 200 åren.
-
Barrträden förbrukar syre i tuffa tider
Barrträd frigör normalt syre men under tidig vår – när det samtidigt är kallt och ljust – tar tallar och granar till ett knep för att skydda sig. Barrträden förbrukar då syre istället för att producera.
-
Växande trend för den svenska skogen
Förlusten av skog är rekordhög, men takten ökar nu på tillväxten av träd. Och för första gången tar tallarna mer plats än granarna. Det visar ny statistik om den svenska skogen.
-
Stressade tallar kan drabbas av svampsjukdom
Diplodiasjukan som skadar tallar upptäcktes i Sverige 2016. Varmare klimat är en bidragande faktor till att svampsjukdomen fått fäste, visar en avhandling som undersökt spridningen.
-
Så kan skogsbruk utan kalhyggen påverka skogens arter
Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.
-
Vitsippor och skira löv – dags för spaning efter vårtecken
Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.
-
Rätt mix av träd renar stadsluften bäst
Barrträd är bra på att rena luften från föroreningar, men lövträd kan vara bättre på att fånga upp partiklar. En blandning av träd gynnar därför miljön i städer, visar en studie.
-
Gödsling ger inte alltid fler och större ekar
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
-
Svenska träd får stadsfåglar att kvittra och bygga bo
Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.
-
Mer blandad skog ger färre granbarkborrar
En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling. – Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet.
-
Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
-
Så anpassar växter sitt lignin för att klara klimatförändringar
En studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till klimatförändringarna.