Vaccin

Att vaccinera barn mot vattkoppor skulle spara pengar, men däremot inte att erbjuda alla 65-åringar vaccination mot bältros. Det är exempel på resultat i en avhandling vid Göteborgs universitet som studerat kostnadseffektivitet av vaccinationer i de nationella vaccinationsprogrammen.

När vaccinationerna mot covid-19 startat, och slutet på pandemin känns närmare, riskerar vi att slarva med åtgärder som social distansering. En enkätstudie visar att information om vaccinerna paradoxalt nog kan accelerera spridningen av viruset.

Vaccination mot pneumokocker och haemophilus ger barn ett bra skydd mot hjärnhinneinflammation och andra allvarliga infektioner. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas även att barn som drabbats av dessa infektioner löper ökad risk att långt senare i livet drabbas av bland annat...

När ett nytt vaccin tillverkas använder man vanligen delar av mikroorganismens yta där flest antikroppar fastnar. Men en ny kunskapssammanställning landar i det motsatta: vaccin tycks bli effektivare om istället mindre ”populära” delar används. Också coronavaccin kan vinna på detta...

Viljan att vaccinera sig mot covid-19 är stor i Sverige. Men en preliminär studie visar också att vaccinationsbenägenheten tydligt hänger samman med människors tillit till olika institutioner i samhället.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen, visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband.

Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker ett pilotprojekt på Chalmers hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler.

Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.

Genom att analysera arvsmassan hos bakterien som orsakar kvarka har forskare identifierat olika bakterieproteiner vilka skulle kunna vara lämpliga komponenter i ett vaccin. Dessa proteiner har sedan via olika genfusioner producerats, testats och visat sig ge ett bra skydd mot kvarka.

Genom att vaccinera dottertumörer försöker forskare hitta nya behandlingsalternativ vid spridd malignt melanom.

Ett vaccin mot ett vanligt förkylningsvirus skyddar möss från att utveckla typ 1-diabetes efter en infektion, visar en svensk-finsk studie. Nu finns planer på att ta fram och testa ett liknande vaccin på människor.

Många läkemedel påverkar eller botar en sjukdom genom att binda till proteiner i kroppen, och inverkar därigenom på det biologiska system som är relaterat till sjukdomen. Läkemedelsforskningen går starkt framåt och i dag kan man ta sig an allt mer komplexa biologiska system, men det...

Varför vaccinera sig? Innan familj och barn kommer in i livet verkar en bredare form av omsorg kunna spela roll i människors vaccinationsbeslut. När familjen är ett faktum ger samhällsomsorgen vika, och ett vaccinationsbeslutet grundar sig i omsorgen av familj och de närmaste vännerna.