1. placeholder bild.
    27 november 2014

    Sekretagogin styr kedjereaktion med betydelse för stress

    Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet och det medicinska universitetet i Wien (MedUni Wien), har identifierat en ny molekylär mekanism i kroppens stressystem. Ett protein kallat sekretagogin deltar i en hormonell kedjereaktion som startar i hjärnan och har betydelse...

  2. placeholder bild.
    27 november 2014

    SP Process Development vald som prioriterad leverantör för farmaceutisk läkemedelsutveckling (CMC)

    SP Process Development har valts som prioriterad leverantör för utveckling av läkemedel och CMC-verksamhet av Karolinska Development AB, som handhar en av de största portföljerna med life science-företag i Europa.

  3. placeholder bild.
    27 november 2014

    Mindfulness-behandling i grupp lika effektivt som KBT vid depression och ångest

    Behovet av psykoterapi, för behandling av depression och ångest, i primärvården är stort men på många håll i landet råder brist på psykoterapeuter. En studie från Centrum för primärvårdsforskning i Malmö visar att gruppbehandling med mindfulness är lika effektivt som individuell...

  4. placeholder bild.
    27 november 2014

    Signalen som startar feber

    Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången hur detta fungerar.

  5. placeholder bild.
    27 november 2014

    Förstadium till blodcancer upptäckt – hos friska personer

    Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med amerikanska kollegor identifierat faktorer i blodet som kraftigt ökar risken att utveckla olika typer av blodcancer, till exempel leukemi. Upptäckten, som gjorts av två forskarteam oberoende av varandra, öppnar nya perspektiv för forskning...

  6. placeholder bild.
    26 november 2014

    Blodförtunnande läkemedel gör nytta även för äldre

    SBU:s rapport visar att personer i hög ålder har nytta av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Nyttan av läkemedlen är minst lika stor hos äldre som hos yngre. Men den ansvarige läkaren måste alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och...

  7. placeholder bild.
    25 november 2014

    Att förebygga trycksår inom vården kräver teamarbete

    Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom...

  8. placeholder bild.
    25 november 2014

    Stereotypa inslag i golfsvingen oavsett slaglängd

    I sin avhandling har Fredrik Tinmark studerat rörelsen hos golfare för att öka kunskapen om hur nervsystemet väljer rörelsestrategi i komplexa rörelser där antalet möjliga lösningar är stort. Mer specifikt studerades om biomekaniska faktorer som både kan förenkla kontrollen och minska...

  9. placeholder bild.
    25 november 2014

    Isolering av hjärncentra ger försämrat minne

    Försämrat minne bland äldre kan förklaras av att ett viktigt centra i hjärnan, hippocampus, med stigande ålder blir allt mer aktivt vid vila och därmed samverkar mindre effektivt med andra hjärncentra då man försöker minnas. Det visar forskare från Umeå universitet i en studie som...

  10. placeholder bild.
    25 november 2014

    Patienter på akutmottagning bemöts som ”symtom”

    Vårdarbetet på akutmottagning är medikaliserat och resultatstyrt. Som en följd bemöts patienter som ett ”symtom” och skjutsas runt på mottagningen som en ”produktionsenhet”.

  11. placeholder bild.
    24 november 2014

    Bättre diagnosmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar

    Under 2011 dog 17 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar enligt WHO. KTH-forskarna Elira Maksuti och Erik Widman arbetar med att utveckla helt nya men också förbättra de diagnosmetoder som redan finns. Detta för att i större utsträckning förbättra möjligheterna till ökad...

  12. placeholder bild.
    24 november 2014

    Enklare hitta okänd hjärtsjukdom med ultraljud

    – Alla patienter har rätt att få en korrekt diagnos. Takotsubo eller ”broken heart syndrome” är en ganska okänd sjukdom och inte alldeles enkel att upptäcka. Min avhandling är en del i att förbättra diagnosmetoderna och även ett led i att göra sjukdomen mer känd. Det säger Micael...

  13. placeholder bild.
    24 november 2014

    Ny metod att snabbt bestämma antibiotikaresistens

    Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i...

  14. placeholder bild.
    24 november 2014

    Trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

    Patienter som utvecklar en trygg anknytning till sin terapeut uppvisar bättre och mer hållbara resultat av sin psykoterapi. Det visar en avhandling i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

  15. placeholder bild.
    21 november 2014

    Öppning för effektivare hjärt-kärlmediciner vid diabetes

    Vävnadsläkning är ett potentiellt nytt mål i behandlingen av hjärtkärlsjukdom hos personer med typ 2-diabetes. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och diabetes innebär ökad risk att drabbas. För en person med typ 2-diabetes är sannolikheten att drabbas av...

  16. placeholder bild.
    20 november 2014

    Ökad dödlighet vid diabetes även vid välreglerat blodsocker

    Personer med typ 1-diabetes löper mer än dubbelt så stor risk att dö – även om de har full kontroll på sin blodsockernivå. Hos patienter med dålig blodsockerkontroll är dödligheten hela 8 till 10 gånger högre än hos normalbefolkningen. Det visar en studie som publiceras i New England...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera