Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Litium och elbehandling kan minska självmord bland unga
Läkemedel som litium och klozapin, men också elbehandling kan minska risken att tonårspojkar med psykisk sjukdom begår självmord. Det visar en studie som jämfört behandlingar i svenska regioner.
-
När läkare inte hittar något fel
Olika kroppsliga symtom utan att läkare hittar något fel. De kallas funktionella symtom eller funktionella sjukdomar – och är lika vanliga som depression. Många blir uppgivna men det finns behandling som hjälper.
-
Koll på kroppen minskar skador hos unga friidrottare
Löpning, kast och hopp kan leda till skador hos ungdomar som siktar på en friidrottskarriär. Men med bättre kunskap om hur den växande kroppen påverkas av träning kan skadorna minska rejält, visar en studie.
-
Bättre livskvalitet om källan till ryggsmärta kan spåras
Idag rehabiliteras patienter med kronisk ryggvärk utan att orsaken utreds. Men dubbla vinster finns om smärtproblemen kan lokaliseras till lederna mellan ryggkotorna och därefter behandlas, visar en avhandling.
-
Blodprov kan ge säkrare svar om epilepsi
Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.
-
Gen kan öka risken för demens om luften är dålig
Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om de utsätts för skadliga partiklar under lång tid.
-
Snabbsänkans protein kan minska inflammation vid SLE
Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att "snabbsänkeproteinet" CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.
-
Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin
Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.
-
Demens ökade risken att drabbas av covid-19
När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.
-
Smart mikroskopi fångar rätt bilder på celler
Det är både svårt och tidsödande att ta högupplösta bilder på celler som rör sig. Forskare har därför utvecklat en metod för datadriven mikroskopi, som snabbt hittar rätt plats för att studera infektioner eller cancerceller.
-
Känslomässig instabilitet kopplas till tidigt åldrande
Kvinnor med diagnosen emotionellt instabil personlighet åldras snabbare. En studie visar också att rökning tycks skynda på det biologiska åldrandet.
-
Mobilapp gav bättre matvanor hos små barn
Mindre söta drycker och onyttigt snacks, men också minskad skärmtid. En mobilapp på flera språk hjälpte föräldrar att ge sina barn hälsosammare vanor, visar en studie.
-
Fetma vanligare i USA – men svenska män har större hälsorisk
Svenska män med svår fetma löper större risk att dö av hjärt-kärlsjukdom jämfört med amerikanska män. Bland överviktiga kvinnor är risken att dö i förtid lika stor mellan länderna.
-
Barns teckningar av pandemin speglar både oro och koll
Sjukdom, död, inställd lek och ett dumt virus. Det är vanliga motiv när barn tecknade under pandemin. En studie av bilderna visar att även yngre barn påverkades mycket av situationen.
-
Unga överviktiga har ökad risk för blodpropp senare i livet
Övervikt och fetma i barndomen eller i tonåren ökar risken att drabbas av en blodpropp i vuxen ålder. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Digital tvilling hjälpreda vid inflammatoriska sjukdomar
Sjukdomar som MS och ledgångsreumatism kan skilja sig stort mellan patienter. Men med hjälp av digitala modeller har forskare fått en bättre bild av mekanismerna bakom inflammatoriska sjukdomar – något som kan leda till skräddarsydda behandlingar.