Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Instabila proteiner kan orsaka tidigt åldrande
Den normala åldrandeprocessen har länge kopplats samman med problem med cellandningen, den process genom vilken cellerna utvinner energi ur näringsämnen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kunnat visa hur vissa proteiner som tillverkas i cellernas mitokondrier –...
-
Operation för pulsåderbråck ger nästan normal livslängd
Förebyggande operationer används allt oftare för att behandla bråck på stora kroppspulsådern. Trots att operation numera erbjuds allt äldre och sjukare patienter har långtidsöverlevnaden för dem som opereras förbättrats de två senaste...
-
Fem nya hjärntumörgener identifierade
Orsaken till varför man får hjärntumör har varit okänd i de flesta fall. Tidigare har Umeåforskare funnit att hjärntumörer kan vara ärftliga. I ett internationellt samarbete har man nu funnit fem genetiska variationer som medför ökad risk...
-
Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens
Personer i medelåldern som lever ensamma löper dubbelt så stor risk att utveckla demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Detta visas i en forskningsstudie ledd av Miia Kivipelto från Karolinska Institutet och...
-
Välfungerande sexliv efter en hjärtinfarkt
Att få återuppta sin sexuella aktivitet uttrycks av patienter som extremt viktigt efter en hjärtinfarkt. Trots detta är sexualrådgivning ett område inom vården som ofta försummas och där det behövs mer evidensbaserad kunskap.
-
Många samverkande gener bakom Schizofreni
Den genetiska sårbarheten för schizofreni kan förklaras genom en sammanlagd effekt av ett stort antal vanliga gener, visar en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature. Dessa gener är också kopplade till bipolär sjukdom.
-
Cancerdiagnosen kan påverka tonåringars utveckling positivt
Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska...
-
Genförändringar vid kejsarsnitt kan förklara ökad risk för sjukdom
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt genetiska förändringar i de vita blodkropparna hos barn som föds med planerat kejsarsnitt jämfört med barn som föds på vaginalt sätt. Resultaten presenteras i julinumret av den vetenskapliga tidskriften...
-
Magsårsbakterie manipulerar kroppens försvar
Helicobacter pylori överlever i kroppen genom att manipulera viktiga celler i immunsystemet så att försvaret blir mindre aggressivt. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan förhoppningsvis leda till nya behandlingar mot den vanliga...
-
Så kan du SMS:a för att slippa besvär från nacke eller armar
Att flitiga SMS-skickare kan få ont i tummen känner många till, men mindre känt är att även nacke, armar och händer kan ta stryk. Unga vuxna med sådana besvär har en annan teknik när de SMS:ar. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
-
Muterat enzym vid ALS ger omfattande konsekvenser
Inte mindre än 420 proteiner som återfinns i nervsystemet påverkas av att enzymet SOD1 är förändrat vid ALS. Detta innebär att även andra cellgrupper än motoriska nervceller måste vara påverkade, skriver ALS-forskare vid Umeå universitet i...
-
Bättre hörsel med benlett ljud
Ny teknik att höra vibrationer genom skallbenet har utvecklats vid Chalmers. Förutom att utreda funktionen hos en ny implanterbar benledningshörapparat har Sabine Reinfeldt studerat örats känslighet för benledningsljud, och undersökt möjligheterna för...
-
Signalmolekyler lägger grunden för luktsinnet
Den komplicerade mekanism som styr luktnervcellernas utveckling på fosterstadiet beskrivs av Esther Meier i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 13 juni.
-
Genkartläggning: Hur harpestbakterien blev farligare än sina närmaste släktingar
I tidskriften PloS Pathogens publicerar nu en grupp forskare från Umeå universitet och FOI i Umeå en studie som visar hur harpestbakterien Francisella tularensis utvecklats för att kunna växa inuti kroppens celler och därmed bli sjukdomsframkallande och aggressiv.
-
Fler frakturer hos de allra äldsta och sköraste
En särskilt skör grupp håller på att bildas bland de allra äldsta. Bland dem kommer antalet frakturer att öka markant i framtiden om ingenting görs, skriver Ulrica Bergström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.
-
Borreliabakterier reser jorden runt med havsfåglar
Molekylärbiologer vid Umeå universitet har i samarbete med forskare från Vilnius, Uppsala, Lund och Kalmar upptäckt att smittämnena bakom infektionssjukdomen Lyme-borrelios är av samma typ i Europa och Asien. Det betyder att Borreliabakterier sprids över mycket...