Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Genanalys för diagnostik av tillväxtrubbningar
Genetisk analys kan vara till stor hjälp vid diagnostik av medfödda tillväxtrubbningar i skelettet som hypokondroplasi och dyskondrosteos, och speciellt för att särskilja dessa två diagnoser.
-
240 000 dollar till svensk alzheimerforskning
Som första forskare utanför Nordamerika får Ingmar Skoog, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, The Zenit Fellows Award. Priset delas ut av amerikanska Alzheimers Association och tilldelas fem forskare varje år.
-
Hur nedsatt hörsel påverkar par
Nedsatt hörsel är ett funktionshinder som påverkar omgivningen och de närstående. Drabbas den ene i ett parförhållande måste bägge anpassa sig till förändringen.
-
Att sortera nerver
Med mikrokirurgiska metoder kan kirurgerna numera reparera t ex handskador mycket bättre än tidigare. Men nervtrådar som växer ut igen efter en skada hamnar inte alltid rätt. En känselnerv kanske växer fram till en muskel, vilket inte ger något resultat alls, eller också ger den fel...
-
Inklämd sena vanlig orsak till axelsmärta
Den så kallade supraspinatussenan sitter i axeln och är viktig för axelledens funktion. Kronisk inflammation i anslutning till denna sena är ett vanligt problem, som orsakar både smärta och funktionsförlust. Linköpingsortopeden Bo Tillander har studerat denna sjukdom i sin...
-
Stora Fernströmpriset delas av två Uppsala-forskare- båda banbrytande inom diabetesforskningen
Den livsnödvändiga produktionen av insulin sköts av de langerhanska cellöarna i bukspottkörteln. En vuxen människa har ca en miljon cellöar och tillsammans väger de ett gram! Denna fascinerande mikrovärld har i ett halvt sekel varit forskningsfält för årets Fernströmpristagare:...
-
Bättre metod för studier av läkemedelsbiverkningar
De flesta människor behandlas någon gång med mediciner som inte helt ger avsedd effekt eller som orsakar biverkningar. Många gånger beror det på att vissa enzymer i levern bryter ner läkemedlet i en hastighet som leder till för snabb eliminering av läkemedlet. Alternativt kan läkemedlet...
-
För första gången har enzymet karboanhydras karakteäriserats hos de sjukdomsalstrande bakterierna H
Studierna bakom avhandlingen har varit inriktade på att undersöka det zinkinnehållande enzymet karboanhydras från bakterierna Helicobacter pylori respektive Neisseria gonorrhoeae. I människan har karboanhydras flera olika fysiologiska funktioner ,bland annat är enzymet inblandat i att...
-
Hörselnedsättning hos en part i ett förhållande medför samma problem att lösa för bägge parter
När ena parten i ett parförhållande drabbas av en hörselnedsättning får båda parterna samma problem att hantera i vardagen. Det visar Carin Fredriksson i sin doktorsavhandling "Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur par-perspektiv - om anpassningsstrategiers...
-
Normalbakteriernas roll vid öroninflammationer hos barn
Barn med återkommande öroninflammationer har en normalflora av bakterier i nässvalget med sämre förmåga att hämma de bakterier som vanligtvis ger upphov till öroninflammationer. Det konstaterar läkaren Krister Tano i en avhandling vid Umeå universitet.
-
Skyddar fiberrik kost mot tjocktarmscancer?
Högt intag av kostfiber från olika sädesslag kan ha betydelse när det gäller kranskärlssjukdom (t.ex. hjärtinfarkter) och diabetes. Det är mer osäkert när det gäller tjocktarmscancer, framgår det av en avhandling vid Umeå universitet.
-
Nytt västsvenskt centrum för forskning och utbildning
Karolinska Institutet i Stockholm har fått en västsvensk motvikt. På fredag invigs Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
-
Komplex besvärsbild bland elkänsliga
Den fjärde oktober presenteras en avhandling om elkänslighet vid Karolinska Institutet. Utgångspunkten för studierna ha varit de besvär och den ohälsa som många personer rapporterar att de drabbas av i närheten av aktiverad elektrisk utrustning.
-
Viktiga klassbyten hos antikroppar
När det mänskliga immunsystemet aktiveras, byter B-cellerna klass på den antikropp som de tillverkar till den som är bäst lämpad mot den aktuella mikroorganismen. Hur detta klassbyte går till på molekylär nivå visas i en avhandling vid Umeå universitet.
-
Vilka är sjukdomsgenerna?
I sin doktorsavhandling presenterar Staffan Nilsson från Matematisk statistik vid Chalmers, förbättrade metoder för att finna sjukdomsgener.
-
Att framkalla stunder av klarhet hos svårt dementa
Personer med allvarlig demens och med ett bristfälligt eller frånvarande språk kan under särskilda omständigheter visa sin personlighet i form av psykisk klarhet. Förutsättningar för detta studeras i en avhandling vid Umeå universitet.