Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Virkesfordon drar 5,5 liter milen
Dagens virkesfordon drar i snitt 5,5 liter diesel per mil. Det visar en enkät från Skogforsk. I dag utgör bränslet ca 35 procent av åkarens totala kostnader. Både ekonomi och miljö skulle gynnas av en sänkt förbrukning.
-
Landskapsvård, en ny nisch för bonden
Många lantbrukare får ersättning för att bevara biologiska och historiska värden i jordbrukslandskapet. Detta ”nya uppdrag” är många gånger lönsamt, men skötsel av små betesmarker förutsätter eget...
-
Mjölkproduktion där kalvarna får dia fritt
Kalvar som får dia fritt växer snabbt och de suger inte på andra kalvar. Avvänjningen går dock smidigare för kalvar som bara får dia två gånger om dagen, de stressas mindre och lär sig snabbare att äta kraftfoder. Det visar Sofie...
-
Lönsamt att vårda skogen
Det lönar sig att investera i skogsvård. Både i form av högre tillväxt och i form av mer pengar i den egna plånboken. Nu finns ett nytt avsnitt på Kunskap Direkt där du kan räkna på hur tillväxt och ekonomi påverkas av olika...
-
Stora framsteg för inseminering med fryst galtsperma
Fryst galtsperma har hittills inte kunnat konkurrera med färsk sperma vid inseminering, men nu har tekniken förfinats. Fernando Saravia från SLU presenterar i sin avhandling en snabb och effektiv infrysningsmetod som är skonsam mot spermierna och som kan användas...
-
Införda fiskarter föröder inhemska fiskbestånd
Införandet av främmande arter, till exempel amerikansk bäckröding, har resulterat i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring. Påverkan på öringsbestånden var mycket större än från exempelvis vattenkemi. Det...
-
Fodervärdet hos blad från träd och buskar i Burkina Faso
Under den torra årstiden är bete och hamling av blad från träd och buskar ett sätt att livnära boskapen i halvtorra delar av Västafrika, men det är viktigt att träden inte överutnyttjas. Salifou Ouédraogo från SLU har undersökt hur...
-
Lika välväxta grisar med mindre protein
Grisar växer lika bra med lägre proteinhalt i fodret än normalt om de utfodras fritt, enligt Magdalena Høøk Presto vid SLU. Om de dessutom får fri tillgång till grovfoder och får vistas ute och böka, minskar stressen och aggressionerna mellan...
-
Robusta frön till framtidens skog
Det mesta av fröet för plantodling av tall och gran kommer i Sverige från fröplantager. Genetiskt utvalda kloner (delar av samma växtindivid) från förädlingen ympas på träd som planteras på öppen mark med milt klimat. Träden...
-
Biotensider räddar tomatrötterna
Växthustomater odlas ofta i slutna, recirkulerande (hydroponiska) system för att man vill minska näringsläckaget till hav och vattendrag. Man sparar även mycket gödselmedel när näringslösningen cirkulerar i odlingen.
-
Startkultur ger säkrare konservering av fodersäd
Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för...
-
Två sätt att sköta gamla soptippar
Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön...
-
Färre hältor hos smågrisar på mjuka och släta golv
Skrovliga betonggolv gör att många smågrisar får småsår som banar väg för hälta och ledinfektioner. Problemen kan minskas betydligt om golven görs slätare med avjämningsmassa eller förses med rikliga mängder strö. Det...
-
Bättre avelsverktyg mot juverinflammation hos mjölkkor
Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas...
-
Ädellöv på frammarsch
Av all skog i Sverige utgör lövskogen endast 15 procent, men i ett varmare klimat kan denna andel komma att öka.
-
Rätt ekohöna klarar proteinbrist bättre
Hönors fjädrar innehåller svavelhaltiga aminosyror, främst cystin. Brist leder inte i första hand till färre ägg, utan till fjäderplockning, ökad foderkonsumtion och lägre äggvikt.