Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Istungor livsviktiga för glaciärers återhämtning
Om Grönlands näst största flytande istunga (flytande förlängning av glaciär) bryts upp kan den antagligen inte återhämta sig, om inte jordens klimat blir avsevärt kallare.
-
Idisslare viktiga för ekosystemen
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett...
-
Lätt att räkna ut semesterns klimatpåverkan
Segla i Kroatien, besök Berlin eller vandra Jämtlandstriangeln. Oavsett resmål och färdsätt kan plattformen beräkna hur stort koldioxidutsläppet blir per person och resa.
-
Svampprotein kan ge inbitna köttätare minskat klimatavtryck
Det går att minska klimatavtrycket rejält utan att sluta äta kött - om en femtedel av allt nötkött vi stoppar i oss ersätts med alternativa proteinkällor. Det visar forskare som datorsimulerat en framtid med proteintillskott från svampmycel odlade...
-
Fynd av nanoplast i avlägsna skogsvatten
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har upptäckts i höga halter i skogssjöar, vattendrag och dammar i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien.
-
Risk för lägre grundvattennivåer i norra Sverige
När vintrarna blir varmare i norra Sverige finns en risk att grundvattnet sjunker, trots riklig nederbörd. Boven i dramat är kvardröjande tjäle som hindrar smältande snö och regn att fylla på magasinen i jorden. Det visar en ny <a class="glossaryLink" ...
-
Våren är sen i år – björk och hägg tvekar
Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i...
-
Komposten kan bli en klimatbov
När vi komposterar vårt organiska avfall gör vi en insats för miljön – eller? Faktum är att det kan vara tvärtom: en kompost som sköts på fel sätt släpper ifrån sig växthusgaser. Den japanska metoden bokashi har däremot...
-
Stora risker när tredje polen får varmare klimat
Tibetanska platån, även kallad den tredje polen har värmts upp nästan dubbelt så mycket som det globala medelvärdet. Risken för katastrofer ökar i området, med betydelse för 2 miljarder människor.
-
Negativa utsläpp nollar flygets klimatpåverkan
Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan, menar forskare vid Chalmers tekniska universitet. Tricket är att fånga och lagra kol när biobränslet produceras.
-
Fler fall av covid-19 efter exponering för PFAS?
Under pandemins första år var det 19 procent fler bekräftade fall av covid-19 i Ronneby än i grannkommunen Karlshamn. Detta slog forskare vid Lunds universitet fast efter en epidemiologisk studie som slutfördes under hösten 2021. Samtidigt poängterar de att det...
-
Lokala lösningar viktig del av fattigdomsbekämpning
Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.
-
Fler insatser krävs för att rädda torsken
Läget för torsken är kritiskt efter decennier med intensivt fiske i svenska vatten. Men även en rad miljöfaktorer påverkar torskens nuvarande status och förmåga att återhämta sig.
-
AI och satelliter håller koll på tjuvfiske
Ny teknik och effektivare övervakningsmetoder kan underlätta kartläggning av illegalt fiske i världen. Det visar en forskningsstudie.
-
Fler små förpackningar minskar matsvinnet
Storpack får oss att köpa mer än vi kan äta. En tredjedel av alla livsmedel slängs i soporna. Matsvinnet måste minska och bra förpackningar kan vara ett sätt, menar forskare.
-
Läget för gäddan sämre än befarat
Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.