Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Småkryp i skogen bidrar till klimatförändringar
Växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem. Betydligt mer än tidigare känt, visar en studie från Lunds universitet. Småkrypen bidrar bland annat till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid.
-
Perfluorerade ämnen och låg födelsevikt hänger samman
Exponering för perfluorerade kemikalier under graviditet kan kopplas till lägre födelsevikt. Det visar den så kallade SELMA-studien som mätt hormonstörande ämnen i blodet hos över 1 500 blivande mammor och deras barn.
-
”Prioritera återvinning av kväve”
Vid prioritering av återvinning från avlopp betonas ofta att fosfor är nödvändigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skäl att ifrågasätta denna ensidiga betoning på fosfor, enligt en ny studie . Det...
-
Oåterkalleliga förändringar om permafrosten smälter
Om permafrosten tinar kommer uppvärmningen av jorden att gå ännu snabbare, utsläppen av växthusgaser kommer att mångdubblas, isar smälta och havsnivåerna stiga. Att stoppa uppvärmningen innan 1,5 grader, kan hindra jordens normalt permanent frusna delar...
-
Dold syrgas får batterier att ladda ur snabbare
Dold syrgas gör att natriumjonbatterier inte håller laddningen så bra som de borde. Upptäckten från Uppsala universitet öppnar för nya material som kan ge framtida batterier signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare.
-
Torskens ”svarta låda” visar att syrebrist ligger bakom dålig hälsa
Syrebristen i havet tycks verkligen bidra till Östersjötorskens dåliga kondition, enligt en ny studie från SLU. Analyser av fiskens hörselstenar visar när den utsatts för syrebrist, något som kan kopplas direkt till torskens hälsa.
-
Därför får fiskar vitaminbrist
Fiskarna i Östersjön har periodvis drabbats av brist på vitamin B1 (tiamin), med neurologiska skador och död som följd. Varför är fortfarande okänt. Nu har forskare undersökt bakteriers och växtplanktons roll i dramat.
-
Gamla vattenprover avslöjar varför vattnet blir brunt
En unik dataserie av nästan dagliga vattenprover, tagna i samma å från 1940 och framåt, avslöjar orsaken till att vattendrag och sjöar blivit allt brunare. Huvudförklaringen är en ökad mängd granskog, men även nederbörd och svavel i marken...
-
Platsen avgör om kvävegödsel gör nytta eller skada
Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken. Men samtidigt bidrar den till övergödning och utsläpp av växthusgaser. En ny avhandling visar den optimala mängden kväve varierar beroende på var grödan odlas. Och det som är...
-
Dags att sätta pris på naturens tjänster
Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. "Ett allvarligt marknadsmisslyckande som kräver politiska åtgärder", menar nationalekonomen Mark Brady vid SLU och Lunds...
-
Poröst skum fångar in koldioxid effektivt
Den porösa, öppna strukturen ger hög förmåga att adsorbera koldioxid. Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av så kallade zeoliter, har tagits fram av forskare från Chalmers och Stockholms universitet. Hög...
-
Fossila bränslen subventioneras för miljarder
3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för...
-
Bränsleskatt mot CO2-utsläpp bäst – men drabbar låginkomsttagare på landsbygd mest
Bränsleskatter verkar vara det mest verksamma styrmedlet för att nå Riksdagens mål om att minska koldioxidutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010. Höjda bränsleskatter slår mest mot...
-
Salthalt i havet påverkar jätteostronets skal
Salthalten i våra hav förväntas ändras i takt med globala klimatförändringar. Kustområden, där bland annat jätteostronet lever och odlas, påverkas troligen mest. Lägre salthalt ger ett tunnare skal på ostronen.
-
Om alla människor bara försvann…
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
-
Små skogar viktigare än vi trott
De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.