Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Flerbostadshus kan avlasta elnätet med stomvärme
Flerbostadshus kan få en mer flexibel uppvärmning med så kallad stomvärme, där vattenburna värmeslingor gjuts in i stommen. Det skulle minska både kostnader och klimatpåverkan genom att ta bättre vara på förnybar energi. Ändå är det en ovanlig lösning.
-
Liten och skygg nykomling siktad i svampskogen
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
-
179 lyckade häckningar för kungsörnen
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
-
Ekologiska gårdar ger mindre ”djursvinn”
Köttsvinnet från ekologiska gårdar är mindre än på konventionella, visar en studie från SLU. Vad det beror på är oklart. Men om den konventionella produktionen av nötkött skulle komma ner på samma nivå, skulle vi få 940 ton mer benfritt nötkött per år, beräknar forskarna.
-
Jätteklon av blåstång spred sig i Östersjön
Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i...
-
Oväntat stor syrebrist i flera älvar
Mätningar i Ljungan, Umeälven och Luleälven har fått forskare att höja på ögonbrynen. De upptäckte nämligen att syrenivåerna i delar av de reglerade älvarna var oväntat låga.
-
Krympt atomklocka banar väg för bättre GPS
Optiska atomklockor håller tiden exakt och ger centimeterkoll på positioner i GPS-system. Men ett hinder för användning på bred front är att de är stora och komplexa. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en teknologi för att krympa dem rejält.
-
Giraffers tarmflora skiljer sig mellan arter
Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter. De är snarade kopplade till vilken art de tillhör, visar en studie. Kunskapen kan bidra till att säkra tillgången på mat för utrotningshotade giraffer i Afrika.
-
Sjöarnas isar blir allt svagare i Sverige
Det är inte bara isens tjocklek som avgör om den håller för skridskoåkning eller vinterfiske. Även strukturen på isen spelar roll för säkerheten. Under de senaste 50 åren har bräcklig is av frusen slask eller snö blivit vanligare på svenska sjöar, visar ny forskning.
-
Titan och jetströmmar runt extrem exoplanet
Nya observationer av klimatet runt den ultraheta exoplaneten WASP-121 b bjöd på flera överraskningar. Astronomer upptäckte både grundämnet titan och mystiska jetströmmar, något som utmanar teorier om hur atmosfärer fungerar på extrema planeter. Studierna har bland annat gjorts av forskare...
-
Rödhakarna har minskat kraftigt
De senaste åren har lövsångare blivit färre. Nu ses en dyster trend även för rödhakar. Det visar en sammanställning av ringmärkta fåglar där antalet är det lägsta på 35 år.
-
Kämpigt för många fiskar i Östersjön
Den dystra trenden för abborre, gädda och gös längs Östersjöns kuster fortsätter, men i större insjöar är läget ljusare. Även rödingen har återhämtat sig och är på frammarsch, visar en rapport.
-
Fler gamla träd i Sveriges skogar
Fler äldre träd, som kan vara över 200 år gamla, har tagit plats i den svenska skogen. Det visar en studie från SLU som bygger på Riksskogstaxeringens data från de senaste hundra åren.
-
Framtidens solceller kan återvinnas
Många gamla solpaneler hamnar idag på soptippen, men det som beskrivs som framtidens solceller kan tas om hand och bli till nya. Forskare vid Linköpings universitet har nämligen utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell med perovskit – utan miljöfarliga lösningsmedel.
-
Bakteriesporer spåras med superkänslig metod
Bakteriesporer är ihärdiga mikroorganismer som kan orsaka matförgiftning, men också infektioner inom sjukvården. Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en metod som kan upptäcka även små mängder sporer, bland annat i mjölk.
-
Ny förpackning kan minska kvicksilvret i tonfisken
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.