Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Rovströmmingen – en unik och matglad fisk
I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar, något som väckt frågor. Forskning vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att de storväxta fiskarna är en genetiskt unik grupp. De växer snabbt eftersom mycket småfisk som spigg hamnar i deras magar.
-
Vildsvinens bökande ger skogens växter en ny chans
Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.
-
Kraftig kyla avgjorde inte dinosauriernas öde
Svavel i atmosfären, som orsakar kallare klimat, spelade troligen mindre roll för dinosauriernas utdöende än man tidigare trott. Snarare ligger mörker bakom att många arter utrotades efter det katastrofala asteroidnedslaget. Det menar forskare vid Luleå tekniska universitet.
-
Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater
Forskare vid Lunds universitet studerar nu fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop nära byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Stenarna kan kopplas till ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten...
-
Smartare fabriker kan förbättra arbetsmiljön
När en fabrik ska designas kan olika mål hamna i konflikt med varandra. Forskning vid Högskolan i Skövde har tittat på hur förbättrade digitala verktyg och simuleringar kan hjälpa företag att skapa fabriker som både är effektiva och har en bra arbetsmiljö för medarbetarna.
-
Många gäss lever med hagel i kroppen
Ungefär var femte grågås i Sverige har träffats av hagel under jakt, men inte dött av skadorna. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Kristianstad högskola.
-
Rekordkallt kylskåp kan ge bättre kvantdatorer
För att hyperkänsliga kvantdatorer ska kunna göra pålitliga beräkningar krävs en temperatur nära den absoluta nollpunkten. Nu har forskare vid Chalmers lyckats bygga ett minimalt kvantkylskåp som ryms på ett litet chip. Med hjälp av det kan datorernas byggstenar, kvantbitarna, kylas ner...
-
Rester av värdefulla metaller kan räddas av bakterier
Mycket gruvavfall lämnas i miljöfarliga högar efter att magnesium och andra metaller har utvunnits. Men i resterna finns råvaror som kan tas till vara med hjälp av syra från bakterier, enligt forskning vid Linnéuniversitetet.
-
Främmande tallar ger inte fler granbarkborrar
Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.
-
Svar om gåtfulla jetstrålar närmar sig
Hur kan supermassiva svarta hål skjuta iväg galaxlånga strömmar av högenergiska partiklar – så kallade jetstrålar – nästan i ljusets hastighet? Forskare vid Chalmers har nu tagit ett viktigt steg för att besvara frågan. Nya mätningar visar att det går att ta bilder av ett svart...
-
Oväntad artrikedom i ekskogarna i norr
Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
-
Månens äldsta krater är 4,3 miljarder år
Månens största och äldsta nedslagskrater bildades 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills har trott. Det visar en ny studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
-
Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori
Forskare vid bland annat Linköpings universitet har bekräftat en tio år gammal teoretisk studie som säger att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken, komplementaritet, kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Forskningen kan på sikt bana väg för bättre...
-
Sälens fiskmeny avslöjas med AI
Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.
-
Oväntat fynd av små musslor i svenska sjöar
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
-
Historisk växtlighet viktig för humlornas trivsel
Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.