Forskning om natur & teknik

Forskare vid Umeå universitet har för första gången sett hur mikroalger genomgår samma typ av programmerad celldöd som människans celler. Upptäckten visar att den här viktiga biologiska processen är äldre än man tidigare trott.

Nya skogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid från atmosfären betydligt snabbare än nyplanteringar. Men för att så kallade sekundärskogar ska kunna göra maximal klimatnytta behöver de få växa fritt, enligt forskare bakom en internationell studie.

Om vatten från dusch, tvätt och disk används igen kan viktiga vattenresurser sparas. En avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att lokala system för rening av gråvatten är effektiva. Men det är fortfarande en utmaning att bli av med bakterier.

Forskare vid Lunds universitet kan ha löst ett problem som bromsat utvecklingen av hållbara solbränslen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system förbättras möjligheterna att ta fram billigare och mer miljövänliga alternativ till fossila bränslen.

Cyanobakterier som orsakar algblomning hör knappast till sommarens mest välkomna inslag. Men ny forskning visar att algblomningen kan ha en viktig funktion i Östersjöns ekosystem. Det bidrar med näring som kan förbättra strömmingsynglens chanser att växa och överleva.

När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.

Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans...

Forskare har tagit fram en konstgjord nervcell av ledande plast med flera egenskaper som liknar en riktig. Den nya tekniken kan bana väg för känsligare proteser och mer avancerad robotik.

Varifrån får växande skogar sitt kväve efter en brand? I en studie ledd av SLU har forskare undersökt hur kväve tas upp i boreala skogar efter skogsbränder. Resultaten förbryllar – större delen av det kväve som binds i den nya skogen saknar en känd källa.

En ny studie stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer. I en 78 miljoner år gammal krater i Finland har forskare för första gången kunnat se när i tiden som mikroorganismer etablerade sig efter ett meteoritnedslag.

Forskare vid SLU har gjort en oväntad upptäckt hos den ovanligt välmående torsken i Ålands hav. Till skillnad från sina släktingar i andra delar av Östersjön har de extremt höga halter av grundämnet bor i sina hörselstenar – men varför är fortfarande okänt.

Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.

Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att den minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Det är sjunde året i rad som sydtoppen är lägre än nordtoppen.

Svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, visar en undersökning. Resultatet förvånade forskarna eftersom de går tvärt emot uppfattningen att konsumenter är skeptiska till växtförädling.

Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men nu kan forskare för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystemen bildas.

Träd i kalla klimat måste veta när det är dags att sluta växa för att överleva vintern. Nu har forskare upptäckt hur aspen kombinerar ljus och temperatur för att fatta det avgörande beslutet – och hur två viktiga proteiner fungerar som trädens inbyggda termometer.