Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Övervakning av sjukdomar blir riskbaserad inom EU
Risksur har startat! Projektet, som är finansierat av EU, ska göra det möjligt att utforma mer kostnadseffektiva sätt att övervaka smittsamma sjukdomar hos djur. SVA koordinerar Sveriges medverkan. – Målet är att sätta moderna metoder för...
-
Miljonanslag till forskning om termokemisk omvandling av biomassa
En grupp forskare vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet har beviljats 10 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet, Energimyndigheten och Kempestiftelserna. Deras forskning syftar till förbättrade processer vid...
-
Nytt fartyg ger 16 procent lägre miljöpåverkan
Nu har KTH-forskare varit med och tagit fram ett fartyg vid namn CargoXpress. Miljöpåverkan från CargoXpress är i genomsnitt 12 procent lägre jämfört med godstransport med lastbil och jämfört med konventionella fartyg ger CargoXpress hela 16 procent...
-
Fjärilshonans doftsinne förändras efter parning
Honorna av en nattfjärilsart lockas före parningen till blommor för att söka nektar och efter parningen till gröna blad för att lägga sina ägg. Ahmed M. Saveer har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur detta beteende styrs av doftsinnets...
-
Värme stoppar smittämnen i avfall
Värmebehandling är en bra metod för att göra det möjligt att använda till exempel slaktavfall och gödsel på åkrarna utan risk för smittspridning. Josefine Elving, SVA, disputerade strax före jul på sina studier av vilken betydelse olika...
-
Stort stöd till forskning om husdjurens välfärd
Per Jensen, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor är den högsta akademiska titeln i Sverige. En professor forskar, undervisar och handleder doktorander.<br/> <a class=glossaryTooltipMoreLink...
-
Dyngbaggar siktar mot stjärnorna
Nu har forskare från Lunds universitet bevisat att det finns insekter som kan navigera med hjälp av stjärnornas ljus. Det handlar om dyngbaggar som håller rak kurs i nattmörkret tack vare Vintergatans ljusa band på himlen.
-
Fler kvävefixerare i Östersjön än tidigare känt
Blågröna alger (fotosyntetiserande cyanobakterier) är kända kvävefixerare som är vanliga i Östersjön och i andra marina miljöer. Men det finns även icke fotosyntetiserande heterotrofa bakterier som kan fixera gasformigt kväve.
-
Teknisk manipulering av klimatet fokus för ny forskning
Linköping University Climate Engineering Program (LUCE) är ett nytt forskningsinitiativ som analyserar teknisk manipulering av det globala klimatet. Då världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att stiga, blir förslag att reflektera solljus eller ta upp...
-
Forskning underlättar felsökning i elnät
Förnybara energikällor behöver tas tillvara bättre i våra elnät. Forskning inom datavetenskap visar hur man därför bäst bör utveckla och komplettera alla de övervakningssystem som idag är inblandade hela kedjan från energiresurs...
-
Bästa mätningen av hur universum svalnat efter Big bang
Astronomer har utsatt Big bang-teorin för ett tufft prov – genom att mäta universums temperatur när det var hälften så gammalt som det är nu.
-
Nya insikter i livets utveckling
En ny forskningsstudie ger nya kunskaper om livets utveckling och förklaring till hur syret bildades. I studien, som är publicerad i den ansedda amerikanska tidskriften PNAS, medverkar forskare från Göteborgs universitet.
-
Unikt experiment om havsförsurning
Tjugo meter höga provrörsliknande plastsäckar ska med början den 24 januari sättas ut i Gullmarsfjorden för att studera försurningens effekter på havet. Experimentet är en del i ett världsomspännande forskningsprojekt.
-
Genombrott för solcellsforskning
I kommande Science visar forskare från Lunds Tekniska Högskola hur så kallade nanotrådar kan bana väg för effektivare och billigare solceller.
-
Bepansrade bägare bland de första djuren
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är.
-
Svensk kameldjursavel ska stärkas med ny teknik
Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Målet är att kunna använda artificiell insemination och embryoöverföring även på alpackor och andra kameldjur.