Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Bättre kommunikation gör robotar mer flexibla
Örebroforskaren Kevin LeBlanc har utvecklat en metod som gör robotar bättre på att utbyta information med varandra så att de tillsammans kan lösa mer komplicerade uppgifter. I grunden handlar det om att utforma ett effektivt och flexibelt sätt att beskriva...
-
Kraftig nedgång för pärlugglor i Västerbotten
Antalet häckande pärlugglor har minskat kraftigt i Västerbotten de senaste 30 åren. Det visar resultat från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå. Färre sorkar är en trolig förklaring till nedgången.
-
Uppsalaforskare deltar i dinosaurieexpedition i Patagonien
Sist det begav sig var på 1920-talet när en student till Uppsala universitets första <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor är den högsta akademiska titeln i Sverige. En professor forskar, undervisar...
-
Ekologisk störning som naturförvaltning slår lätt fel
Ekologiska störningar är inte bara till skada för naturen. Med medvetna störningar kan man bevara, eller rentav öka, den ekologiska mångfalden i ett naturreservat. Effekten beror på en mängd olika faktorer, men det görs många fel bland dem som...
-
MikroRNA reglerar stamcellers utveckling
En doktorsavhandling från Högskolan i Skövde visar resultat som pekar mot att mikroRNA-molekylen är en viktig regleringsmekanism när stamceller mognar till hjärtmuskelceller.
-
Unik möjlighet till kompetensutveckling inom neutronspridning
Uppsala universitet kommer de närmaste åren att driva neutronreflektometern Super-ADAM, vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Det är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen inom neutronspridning, speciellt inför uppbyggnaden av spallationskällan...
-
Ny bok: Så blir den högre utbildningen ännu bättre – utan att det kostar pengar
Vad är "högre" i den högre utbildningen? Hur kan kvaliteten förstärkas utan att det kostar mer pengar? Dessa pedagogiska frågor engagerar universitetsvärlden mer än någonsin. I en ny bok presenterar forskaren Christopher Lagerqvist...
-
Antimateria fångad med svensk medverkan
Den internationella forskargruppen ALPHA har för första gången lyckats fånga atomer av antimateria. Denna materiens mystiska spegelbild ska nu studeras för att förstå varför vår värld endast består av vanlig materia. Svante Jonsell, fysiker...
-
Dubbdäck på barmark river upp skadliga vägpartiklar
Ett självklart val för att förhindra halka. Men hur påverkar dubbdäcken vår hälsa och våra vägar? Mattias Hjort är forskare på statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Dumma svetsrobotar blir smartare – Anpassar sig efter störningar
Robotar är dumma i den meningen att de gör vad de blivit tillsagda oavsett omständigheter. Robotar som svetsar gör fel vid minsta lilla avvikelse från det normala. Men det går att göra dem smartare visar en ny doktorsavhandling.
-
Stor framtidspotential för fjärrvärme i Europa
– Syftet med projektet har varit att utvärdera fjärrvärmeteknikens fortsatta konkurrenskraft även om värmebehovet skulle minska i framtiden, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, och den som har lett...
-
Mikroorganismerna i marken tar ingen vila under vintern
Att mikroorganismer kan vara aktiva under vintern och bryter ner organiskt material är känt sedan tidigare. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Umeå universitet har nu visat att mikroorganismerna dessutom tillväxer under vintern på samma vis som...
-
Temperaturen kan vara avgörande för spridning av TBE
Det finns indikationer på att aggressivare former av den fästingburna sjukdomen TBE breder ut sig och kommer närmare Sverige. Magnus Johansson och hans kollegor undersöker hur viruset sprids och förökar sig.
-
Halvtid för proteinatlas
Nu har forskarna vid KTH och Uppsala universitet kartlagt hälften av människokroppens alla proteiner. Det innebär en databas med 10 000 individuella poster. År 2015 beräknar forskarna att de är klara med hela proteinatlasen.
-
Mer än en smiley – nu visar mobilen hur du mår
Arg? Glad? Ledsen? Förvånad? Känslor kan uttryckas digitalt med en vanlig smiley. Men när de digitala och virtuella kontakterna blir fler växer behovet av nyanser och därmed behovet av nya tjänster och applikationer för till exempel mobiltelefoner. Petra...
-
Artrikedomen i Amazonas mycket äldre än man trott
Amazonas enorma artrikedom är ett resultat av uppkomsten av den Andinska bergskedjan, vilket innebär att den biologiska mångfalden i området har ett äldre ursprung än man tidigare trott. Den förklaringen presenterar i dag en internationell forskargrupp, ledd av...