Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Personlighet påverkar dovhjortens födoval
Redan från födseln kan dovhjorten skilja på bra och dålig föda, men alla individer är inte lika sparsmakade, och de individuella skillnaderna finns kvar i flera år. Födovalet kan påverkas både av näringsinnehåll och av växtens kemiska...
-
Ett mångfacetterat lärararbete att främja NO-ämnets olika syften
Det talas ibland om betydelsen av att undervisning ska bygga på elevers nyfikenhet, elevers frågor och tidigare erfarenheter. Samtidigt finns kursplaner som beskriver innehållet i NO-undervisningen. Men hur kan lärare och elevers arbete tillgodose båda dessa delar? Mattias...
-
Kornsorter samarbetar mot bladlöss
En kemisk kamp pågår mellan växterna. När olika sorter samodlas börjar växterna försvara sig mot varandra. En bieffekt av denna kemiska kamp mellan växterna är att även skadegörare får svårare att angripa växten.
-
Testa unga avelstjurar
Utveckla ettårsbesiktningen av ungtjurar för att upptäcka djur med sen könsmognad och dålig spermakvalitet, uppmanar forskare vid SLU.
-
Flygande fladdermössundersöks i vindtunnel
I en vindtunnel vid Lunds universitet har man kartlagt hur det går till när fladdermöss flyger. Studien presenteras i senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science. Medan fåglarnas flygteknik blir allt bättre kartlagd har det inte funnits några bra...
-
Ny istid kan simuleras snabbare och säkrare
Vad händer med slutförvaret av kärnavfall om det blir en ny istid? Beräkningsvetaren Erik Bängtsson vid Uppsala universitet har studerat metoder som gör det möjligt att snabbare och bättre simulera hur jordskopan svarar på en nedisning. Han disputerar...
-
Primaters hjärnutveckling påverkas av konkurrens och sociala krav
När manliga primater konkurrerar fysiskt och honorna utvecklar sina sociala förmågor formas deras hjärnor. Enligt ny forskning av Patrik Lindenfors vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften "BMC Biology", har...
-
Fiberlängder i träd kan bestämmas utan avverkning
Ingrid Svensson, Umeå universitet, har i sin avhandling utvecklat tekniker som gör det möjligt att mäta fiberlängder direkt i stående träd. Fibrernas längd påverkar t.ex. hållfastheten i papper och träprodukter.
-
Bättre analysmetoder hittar fler sideroforer
Nya och bättre analysmetoder gör det möjligt att studera hur sideroforer påverkar olika ekosystem. Metoden kan även användas när det gäller att undersöka om radioaktiva ämnen kan komma att transporteras med grundvattnet om en behållare med...
-
Levande Frågelådan på Stockholms universitet
Varför är himlen blå? Om glas är gjort av sand, hur kan det bli genomskinligt? Varför kan en myra bära femtio gånger sin egen vikt utan att behöva träna?
-
Årets Sigrid Arrhenius-stipendium är utdelat
Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2007 års stipendium ur Sigrid Arrhenius' stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får...
-
Pressinbjudan: EU-medlemskapets inverkan på svensk miljörätt
I samband med Juridiska fakultetens 100-årsjubileum finns möjlighet att delta vid Stockholms miljörättscentrums heldagsseminarium den 11 maj 2007.
-
Minskade livsmiljöer hotar fjärilsfaunan
Mänsklig förstörelse av naturliga livsmiljöer är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, och det gäller inte minst den artrikaste djurgruppen på jorden, insekterna. För att motverka de negativa effekterna så behövs en...
-
Kvantmekanik förklarar vätets löslighet i jordens järnkärna
En svensk forskargrupp ledd av professor Börje Johansson har med hjälp av teoretiska beräkningar visat att väte är lösligt i järn vid de speciella betingelser som råder i jordens inre. Resultaten, som förklarar varför experiment och teori tidigare...
-
Smältdegel för liveti mellersta Norrland
Skandinavien kan inte skryta med biologisk mångfald; det är en region som är relativt artfattig. Men skenet bedrar. -Numera har vi metoder för att urskilja olika genetiska linjer inom en och samma art. Då visar det sig att det finns ett område i Skandinavien som...
-
Ett liv som hund ger snabbare mutationer
Att den kinesiska nakenhunden härstammar från vargen är svårt att se, men att två pudlar av olika storlek är släkt är lättare att greppa. Susanne Björnerfeldt, vid institutionen för evolution, genomik och systematik vid Uppsala universitet,...