Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Humlor spänner musklerna i jakten på mat
Ibland måste humlor vara på hugget och anstränga sig lite extra. För att skaka loss pollen från lite besvärliga växter kan de ta sina flygmuskler till hjälp. Det visar en studie från Uppsala universitet.
-
Svarta hål – därför är de så svåra att förstå
Svarta hål har gäckat forskare i över 100 år. Länge var det osäkert huruvida de ens existerade. Idag vet man att de är universums mörkaste plats – och samtidigt dess starkaste ljuskälla. De svarta hålen är vårt främsta laboratorium för teoretisk fysik.
-
Berikad mat kan skydda hunden mot svår sjukdom
Hundar kan i det tysta lida brist på aminosyran taurin. Att berika hundmat med taurin kan troligen förebygga sjukdom och lidande hos många hundar i Sverige, enligt en ny studie från SLU.
-
Djurplankton drabbas hårt av nanoplast i sjöar
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
-
Rätt skötsel av skogen kan mota barkborrarna
Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.
-
Spikmattor av grafen nytt vapen mot bakterier
Grafen är lovande material i kampen mot bakterier och antibiotikaresistens, men en utmaning har varit att kunna styra effekten. Nu har forskare vid Chalmers löst problemet genom att använda samma teknik som finns i kylskåpsmagneter. Resultatet är en ultratunn spikmattelik yta som kan fungera...
-
Linnés fråga om kräsna djur har äntligen fått svar
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
-
Skalbaggar samarbetar för att flytta bajsbollar
Dyngbaggar är superstarka men också grymma på att samarbeta. De kan till exempel flytta stora bollar av bajs över svåra hinder, visar forskning. Men för att lyckas krävs att honor och hanar jobbar tillsammans. Annars blir det bråk.
-
Fler svarta hål än väntat i universums barndom
Astronomer vid Stockholms universitet har upptäckt fler svarta hål från tiden när universum var mycket ungt. Det här ger nya ledtrådar till förståelsen av hur supermassiva svarta hål bildades genom stjärnkollapser.
-
Det här gör abborren storögd
Varför har en del abborrar stora ögon medan andra har mindre? Det har forskare tagit reda på genom att studera över 600 fiskar.
-
Stjärnas bubblande yta fångad på bild
Gasbubblor ligger bakom det gryniga utseendet på vår egen sols yta. Nu har astronomer för första gången tagit spektakulära bilder av en ännu större stjärna − med gigantiska bubblor. De har också kunnat följa deras böljande rörelser.
-
Sol under tusentals år har kartlagts
Jordens magnetfält har betydelse när forskare försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny studie som kan leda till bättre klimatmodeller.
-
Skalbaggar vill ha blandskog för att trivas
Varierade skogar och en stor mängd död ved krävs för att vissa skalbaggar ska må bra och bidra till biologisk mångfald. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Sveriges skogar växer inte längre snabbt
Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt. – Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Älgarna har blivit fler
I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
-
Vinglig exoplanet bryter mot mönster
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en speciell exoplanet. Den sticker ut genom sina vobblande rörelser i omloppsbanan. Det mystiska rörelsemönstret tyder på att planetsystem kan vara mer komplexa än vad forskare tidigare trott.