Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Så kan Sverige klara torka och sinande grundvatten
Hittills har det mest kommit nödsignaler från Gotland och Öland om vattenbrist, men nu måste även fastlandet börja förbereda sig för torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, som listar vad som behöver...
-
Antikroppar – superläkemedel på frammarsch
Antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot covid-19 och andra smittor, utan används också alltmer för att bota sjukdomar. Forskare i immunteknologi bygger konstgjorda antikroppar med nya, läkande egenskaper.
-
Dna avslöjar osynliga svampars existens
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Genom att söka efter dna i jordprover har forskare hittat två hittills okända svamparter som är osynliga för ögat. Svamparna är vanligt förekommande och tros fylla en viktig funktion i...
-
Så viktiga är grannarna i en katalysator
Påverkas du av din granne? Det gör nanopartiklar i katalysatorer också. Studier från Chalmers visar att närmaste grannarna avgör hur optimalt en nanopartikel fungerar i en katalysator.
-
Minst fem olika hundar redan under istiden
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.
-
Synskadade hundar kan hjälpa människor att se
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är obotliga ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnans celler och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Sjukdomarna kan också drabba hundar av raserna labrador och golden retriever, visar forskning vid SLU.
-
Inga gener från bläsgås i Sveriges fjällgäss
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit fiskar till liv på land
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Det tror forskare som med hjälp av matematiska modeller simulerat tidvatten i en period för 420-380 miljoner sen då, precis som idag,...
-
Missförstånd kan göra transportfirmor till miljöbovar
Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.
-
Ställ tillbaka klockan – och utnyttja morgonljuset
På natten till söndag den 25 oktober är det dags att flytta tillbaka klockan en timme – då går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som...
-
Hot från rymden – en stor smäll
I september 2020 for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteroider är betydligt större än man tidigare trott.
-
Vanligt blekmedel kan skräddarsy nanomaterial
Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya...
-
Ny kunskap om världens mest sällsynta grundämne
Det radioaktiva grundämnet astat är ett av världens mest sällsynta ämnen. Nu har forskare från Göteborgs universitet lyckats skapa små mängder av ämnet – och kan studera dess kemiska egenskaper.
-
AI för sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på...
-
Global klimatpåverkan om Arktis permafrost tinar
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare...
-
Rör vi oss mindre när vi jobbar hemma?
Rekommendationer om social distans och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. För att få ett bättre svar på hur våra rörelsemönster och motionsvanor påverkats har forskare vid Göteborgs...