Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Bilder av en vacker dåtid avgörande för SD-framgångar
Referenser till historien har varit viktiga för Sverigedemokraternas och Dansk Folkepartis framgångar. Men partierna hanterar historien på lite olika vis. Och SD sticker ut med sin folkhemsdröm, enligt en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Moraliska problem med smarta teknikprylar till äldre
Det kan låta praktiskt och smart att en gammal person som bor hemma har gps-larm, övervakning via kamera nattetid och en telefon som påminner om att ta medicinen. Men det finns etiska och moraliska problem kopplade till den här sortens teknik, enligt en ny avhandling.
-
Kvinnor som ambassadörer – så vanliga (eller ovanliga) är de
Andelen ambassadörer som är kvinnor, globalt, har ökat från knappt 1 procent år 1968 till 21 procent 2021. Det visar en ny databas vid Göteborgs universitet.
-
Känsla av mening får pensionärer att fortsätta jobba
Personalbrist motiverar inte pensionärer att stanna kvar i arbetslivet. Jobbet måste kännas meningsfullt, visar en studie.
-
Fester på 1700-talet blandade nytta med nöje
Ljusinstallationer, avancerade fyrverkerier och masker. Ett party på 1700-talet präglades av extra allt – både inomhus och i påkostade parkmiljöer. Men det handlade inte bara om att roa sig - det fanns även dolda motiv bakom den intensiva festkulturen.
-
Handfallenhet i tiggeridebatt banade vägen för SD
Den så kallade tiggeridebatten i Sverige i början av 2010-talet präglades av handfallenhet från de stora partiernas sida, enligt Erik Hansson, kulturgeograf vid Uppsala universitet. Handfallenheten lämnade fältet öppet för SD, som ensamma fick formulera...
-
Var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv
En av fem personer med stora skulder har försökt ta sitt liv en eller fler gånger, enligt en ny studie. Det är en extremt hög siffra och vården måste börja ställa frågor om ekonomi när människor söker vård för psykisk...
-
Åklagares känslor är viktiga för objektiva domar
Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
-
Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan
En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt "missar" förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.
-
Dubbelt så många dödade i väpnade konflikter i världen
Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
-
Dålig koll på pensionssystemet påverkar sparandet
Det nya pensionssystemet fick inte svenskarna att börja spara mer pengar. En förklaring är att människor inte förstod reformens effekt på framtida inkomster, enligt en avhandling.
-
Frågan om kärnavfallet lyser med sin frånvaro
Problemen med kärnkraftens avfall tonas ned eller ignoreras i svensk debatt, enligt en ny avhandling. Det tystar i sin tur diskussioner om avgörande frågor, som den om samtycke. Om lokalbefolkningen säger ja till kärnavfall under marken i Östhammar, till exempel...
-
Färre skjutningar i Malmö – särskild satsning kan vara orsak
Skjutningar och sprängningar i Malmö har minskat sedan 2018 då den uppmärksammade satsningen Sluta skjut drog igång, enligt en ny rapport.
-
Planerad reträtt kan skydda invånare vid klimatförändring
Dagens strandnära boende kan framöver förvandlas till en kamp mot översvämningar och stigande hav. Kan man redan nu börja planera för en flytt längre upp på land, i Sverige? Det har forskare undersökt.
-
Ökad risk för depression i villa- och radhusförorter, enligt forskare
Att bo i villa- eller radhusförort tycks vara en riskfaktor för depression, enligt en ny studie. I glesbygd och i förorter med höghus är risken lägre. "Märkligt", säger forskarna – som ändå har förklaringar till hur det kan...
-
Unika arvsformen fideikommiss – därför har den levt kvar så länge i Sverige
Sverige är idag det enda land som har kvar så kallad fideikommiss, där vanliga arvsregler inte gäller och där den äldsta sonen i en familj ofta ensam ärvt egendomar. Varför sticker Sverige ut? Så här säger forskare i historia.