Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Organiserad brottslighet finns i hela Sverige – och är lönsam
Det finns en stor geografisk spridning av den organiserade brottsligheten i Sverige, konstateras i en ny rapport. Och den ekonomiska kriminaliteten med bedrägerier och bidragsfusk har ökat mycket på några årtionden.
-
Lekplatserna allt färre – drastisk minskning på 20 år
De kommunala lekplatserna har blivit drastiskt färre på två årtionden. Trenden är starkare än forskarna själva hade trott. Dessutom tycks minskningen fortsätta i många kommuner.
-
Kollegor slöt sig i bubblor under pandemins hemmajobb
Spontana möten och småprat försvann. Inbokade möten blev effektivare. Och kollegor slöt sig, medvetet eller omedvetet, i "bubblor" där inte alla fick vara med. Det här syntes under pandemins distansarbete, enligt forskning.
-
Så använder Putin den stora lögnen som metod
Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Inkomstklyftor ger fler döda vid översvämningar
Länder med ojämn fördelning av inkomsterna har mycket högre dödlighet i översvämningskatastrofer, enligt en ny studie. Ett exempel som tas upp är staden New Orleans i USA där en översvämning 2005 fick katastrofala följder –...
-
Siffrorna störtdök – så har pandemin förändrat klädshoppingen
Kläder och skor köps på nätet. Färre jippon sker i fysiska butiker. Pandemin har fått tydliga konsekvenser för klädbranschen i Sverige, visar forskning. Och utvecklingen ser ut att hålla i sig.
-
Detta är inflation – och så påverkar den dig
Matpriserna svider och boendekostnaderna ökar. Plånboken blir tunnare, men vad är inflation egentligen? Nationalekonomen Ola Olsson reder ut olika mått och knepiga begrepp.
-
Våld felbedöms – AI kan korrigera
AI, artificiell intelligens, verkar kunna göra en mer korrekt bedömning av allvaret i våldshändelser än människor gör, enligt två studier från Lunds universitet.
-
Besättningsman på Vasaskeppet var en kvinna
Vem var egentligen skelettet G som hittades på Vasaskeppet? Forskare har tidigare trott att kvarlevorna tillhörde en man, men det stämmer inte. Det var en kvinna.
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
-
Därför är Ukrainas krigskommunikation unik
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, <a class="glossaryLink" ...
-
Digital övervakning − ett nödvändigt ont, enligt många
Den digitala övervakningen ökar konstant. Vissa människor vill göra motstånd och begränsa övervakningen. Men många ser också övervakningen som ett nödvändigt ont, enligt forskare.
-
Polisens tuffare tag enade supportrar från olika fotbollslag
Polisens så kallade villkorstrappa för att få ordning på fotbollsmatcher mötte kompakt motstånd. Straffmodellen fick rivaliserande lag att gå ihop och organisera sig – samtidigt som läktarkulturen fick större utrymme på kultursidorna....
-
Finanskriser är resultat av farlig låt gå-mentalitet
Finanskriser är inte oundvikliga naturkatastrofer. De är snarare resultatet av att vissa i finanssektorn låtsas som om det regnar – och samtidigt gör enorma vinster. Detta är problematiskt och måste tyglas bättre, menar forskaren Richard Endörfer...
-
Hunden bör få plats i skyddsrummet
Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.
-
Så gick påsken från stillhet till lättsamt firande
Stillsamt allvar har ersatts av lek och kravlös ledighet under påsken. Men vad får oss att slopa vissa traditioner och lägga till nya? Etnologen Karin Gustavsson från Lunds universitet förklarar.