Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Onlinespel kan fungera som ”vaccin” mot fake news
De som spelade onlinespelet Bad News blev bättre på att avslöja fejkade nyheter och desinformation – samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter. Spelet har tagits fram just i detta syfte av forskare i Uppsala och Cambridge.
-
En legobit kan trigga hållbart tänkande i förskolan
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
-
Stort ordförråd extra viktigt för barn med cochleaimplantat
Ordförrådet är det som har allra störst betydelse när det gäller utvecklingen av läsförståelse hos barn med cochleaimplantat (CI), visar forskning från Luleå tekniska universitet.
-
Undervisning i naturen väcker intresse för biologisk mångfald
Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
-
Arbetsmiljöproblem när föräldrar hänger ut lärare på Facebook
Skolan är en utsatt plats. För elever – men också för lärare. Nu ska forskare vid Malmö universitet utveckla metoder för att förebygga digitala kränkningar i skolvärlden.
-
Krav på mätbar kunskap gör det svårare att undervisa i bild
När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever. Det visar forskning vid Umeå universitet.
-
För lite problemlösning i matteböckerna
Utantillinlärning löser inga problem. Rutinuppgifter räcker inte för att lära sig matematik. Men andelen matematiska problem i läroböckerna är låg, visar forskning från Umeå universitet.
-
Små saker som gör matten uppenbar för de yngsta eleverna
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid...
-
Yrkeslärare utmanas av digitalisering i byggbranschen
Grundläggande kunskaper om yrket i byggbranschen är en förutsättning för att göra det digitaliserat. Yrkeslärare i gymnasieskolan spelar en huvudroll för att förbereda eleverna för en bransch i snabb utveckling.
-
Få högskoleutbildade satsar på eget företag
Sedan mitten av 1990-talet har EU uppmuntrat egenföretagande. Högskoleutbildade och kvinnor är grupper som enligt EUs policyer har särskilt hög potential att starta eget. Men enligt en studie är den utvecklingen osannolik. Skälet är att EU har hämtat sina idéer från USA, vars...
-
Läromedel baserade på forskning ger bättre matematiklektioner
På Mälardalens högskola arbetar lärare tillsammans med forskare för att ta fram läromedel i matematik som är helt baserat på forskning. Läromedlet ska hjälpa läraren att förstå hur eleverna tänker och kunna agera därefter.
-
Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte
Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.
-
Ingen kris för främmande språk i skolan
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk. Det visar en ny avhandling i...
-
En dator per elev ger inte bättre studieresultat
Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.
-
Så används Pisa-rapporterna i media
Världens största elevstudie, OECD:s Pisa-rapporter, har blivit en symbol för både misslyckande och framgångar – inte bara för svensk skola. Enligt en undersökning från Södertörns högskola visar hur rapporterna görs till brickor i samhällsdebatten. Inte minst genom hur medierna...
-
Självtillit bättre mått än betyg i idrottsundervisningen
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd.