DNA-undersökningar är ett viktigt verktyg inom rättsväsendet för att lösa olika frågeställningar. De används som bevis i polisutredningar för att binda en misstänkt vid brottsplatsen och inom rättsmedicinen för att identifiera avlidna vid katastrofer som tsunamin julen 2004. DNA-analyser används också vid släktutredningar där det är viktigt att fastställa det biologiska släktskapet mellan personer, exempelvis ärenden om återförening av familjer.

-Vanliga faderskapstester klarar vi enkelt med dagens metoder. Vid andra typer av släktskapsutredningar är det svårt att komma upp i tillräckligt höga sannolikheter – man vill uppnå 99,99 procent, säger Andreas Tillmar, nybliven doktor i rättsgenetik.

99,99 procents säkerhet innebär att risken att två personer slumpmässigt skulle kunna pekas ut från samma prov är en på tio tusen. Det är en siffra som ofta inte uppnås i de mer komplicerade fallen och då sjunker bevisvärdet. I sitt doktorandarbete har Andreas Tillmar utvecklat nya metoder som kan öka tillförlitligheten i analyserna.

-Vi visar att det går att lösa fler typer av släktskapsutredningar med högre sannolikhet än tidigare, att sannolikhetsberäkningen kan göras korrekt och att risken för fel svar i familjeåterföreningsfall kan minska, säger han.

De DNA-markörer som används rutinmässigt är belägna på så kallade autosomala kromosomer, som finns i kroppscellernas cellkärnor. De enskilda markörernas förekomst i olika befolkningsgrupper är väl kända. Andreas Tillmar har koncentrerat sig på X-kromosomen och mitokondrie-DNA och undersökt ytterligare markörer i form av upprepade korta gensekvenser.

Mitokondrie-DNA är speciellt intressant eftersom det bara ärvs från mamma till barn, och därför användbart för att utreda släktskap på mödernet. Dessutom förekommer det i upp till 1 000 kopior i varje cell och är därför lätt att hitta i tillräckligt stora mängder vid en brottsplats.

Forskarna har analyserat blodprover från 300 svenskar i sju regioner spridda över landet. Syftet var att skapa en databas som visar hur vanliga de olika varianterna i mitokondrie-DNA är och hur de kan användas för att beräkna olika typer av släktskap.

Avhandlingen Populations and Statistics in Forensic Genetics lades fram 7 maj vid Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Kontakt:
Andreas Tillmar, Rättsmedicinalverket, Linköping
013-252100, andreas.tillmar@rmv.se

– Möjligheten för nyexaminerade högskoleutbildade att komma ut på arbetsmarknaden är inte bara en fråga för enskilda individer utan också centralt ur ett samhälleligt ekonomiskt perspektiv, säger Marie Gartell

Resultaten visar att både risken för arbetslöshet och arbetslöshetens längd har varierat kraftigt över konjunkturcykeln, både mellan och inom olika grupper av examinerade.

– Resultatet av min studie visar att utbildningsinriktning spelar större roll för möjligheten att få arbete i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur, säger Marie Gartell

Vidare visar resultaten att den relativa risken för arbetslöshet för individer med den högsta utbildningsnivån, dvs med en högre utbildning längre än 3 år, minskade över 90-talet. Samtidigt ökade arbetslöshetstiderna för samma grupp, dvs de individer som trots allt blev arbetslösa i samband med sin examen var arbetslösa under en längre period.

– En tolkning är att efterfrågan på individer med den allra högsta utbildningsnivån ökade mer än utbudet under 90-talet. Detta är intressant med tanke på den kraftiga expansionen av den högre utbildningen under samma period, säger Marie Gartell

Rapporten undersöker övergången mellan högre studier och arbetsmarknad i Sverige under 1990-talet. Alla examinerade från Stockholm och Uppsala universitet åren 1991-1999 har studerats.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Gartell, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 17, marie.gartell@framtidsstudier.se

Rapporten The College-to-Work Transition during the 1990s – Evidence from Sweden Nr: 2010:3 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se

En hastig titt i några uppslagsverk, monografier och bibelkommentarer avslöjar en tydlig konsensus när det gäller beskrivningen av vad det var för straff Jesus fick genomlida på Golgata kulle i Jerusalem. Det saknas inte färgstarka beskrivningar av korsfästelser i litteraturen och de levereras av hela spektret av forskare.

– Problemet är bara att färgstarka beskrivningar av korsfästelser saknas i den antika litteraturen, säger Gunnar Samuelsson. Där man förväntar sig finna stödet både för den gängse kunskapen och för de vetenskapliga beskrivningarna är det i stort sett tomt, det finns ingenting.

Avhandlingens 400 sidor bjuder på många av antikens ruskigaste texter och ger många exempel på människans uppfinningsrikedom i hemskheter. Gunnar Samuelsson har gått igenom den tillgängliga antika grekiska, latinska, hebreisk/arameiska litteraturen från Homeros till det första sekelskiftet efter Kristus. Olika upphängningsstraff finns det gott om, men letar man just efter det straff Jesus genomled enligt kyrkans traditioner blir det ytterst lite kvar.

Vad som finns är texter som innehåller en rad termer. Problemet är bara att ingen av dessa termer betyder ”kors” eller ”korsfästa” vilket visas i avhandlingen med all önskvärd tydlighet. Texterna refererar till olika slags upphängningar av olika slags föremål och det som är redskapet för upphängningen.

Gunnar Samuelssons slutsats är att källorna för kunskapen och framställningarna finns någon annanstans än i de antika texterna, som till exempel i kyrkans traditioner och konstnärliga framställningar. Problemet är bara att den absoluta majoriteten av böcker som behandlar korsfästelsestraffet hänvisar till just dessa texter som inte säger det man menar att de säger.

– Därför faller en utmanande stor del av den samtida kunskapen om korsfästelsestraffet och dess termer samman som ett korthus. Vad som är än mer utmanande är att detsamma sker med de flesta utläggningar av Jesu korsfästelse. De nytestamentliga texterna säger inte så mycket som vi tror, säger Gunnar Samuelsson.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Crucifixion in Antiquity: An Inquiery into the background of the New Testament Terminology of Crucifixion.
Avhandlingsförfattare: Gunnar Samuelsson, tel: 031-786 53 08 (arb.)
e-post: gunnar.samuelsson@lir.gu.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 maj 2010 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Docent Erkki Koskenniemi
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@lir.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22126

Att locka turister med hjälp av det lokala kulturarvet är en trend som fler och fler kommuner utnyttjar. I Vimmerby är Astrid Lindgren den givna portalfiguren, som också präglar det mesta av stadens marknadsföring och turism. Förutom Astrid Lindgrens Värld finns också andra turistmål, som Astrids barndomshem vid Näs och den utställning om henne som finns där samt de miljöer där filmerna om bland annat Emil och Bullerbybarnen har spelats in.

– Stora delar av staden och dess omgivningar präglas av barnkultur och av en svunnen tid. Vimmerbybor kan uppleva att de lever i ett museum, vilket kanske kan vara ett dilemma.

Det säger Leif Jonsson, forskare vid CKS, Centrum för Kommunstrategiska Studier, och docent i Tema Kultur och Samhälle. Han är redaktör för antologin Astrid Lindgrens världar i Vimmerby – en studie om kulturarv och samhällsutveckling. I boken vrider och vänder forskare från flera olika discipliner på vad som har hänt i Vimmerby med koppling till Astrid Lindgren och hennes författarskap.

– Vad händer i ett samhälle, när turism kopplad till ett lokalt kulturarv växer fram och blir stor? Det är den frågan vi har velat svara på med hjälp av det aktuella fallet, säger Leif Jonsson.

Konflikter mellan ekonomiska och etiska intressen har präglat utvecklingen av Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, fortsätter han. Astrid Lindgren själv ville inte att hennes verk skulle kommersialiseras utan eftertanke. Ett programråd bestämmer vad som får förekomma inne på området Astrid Lindgrens Värld, vad som får säljas där och i så fall var. Det verkar ha bidragit till att hålla uppe kvaliteten på upplevelserna och därmed till framgången, tror Leif Jonsson. Sådana här konflikter verkar i efterhand ha varit konstruktiva.

För kommunen är det svårt att integrera kulturpolitik och näringspolitik, konstaterar han vidare. De två möts inte. Turismen fungerar inte som en naturlig del i kommunens liv. En del handlare i staden anklagas till exempel för att inte satsa tillräckligt på turisterna.

– Vi är inte vana i Sverige vid en kulturpolitik som samarbetar med kommersiella intressen.

Kommunen har i många år varit ägare till Astrid Lindgrens Värld, men säljer det nu till Saltkråkan AB, ett företag som förvaltar arvet efter Astrid Lindgren och som drivs av hennes anhöriga. Denna försäljning har inte skett utan protester, bl.a. har kommunen anklagats för att sälja för billigt.

Boken Astrid Lindgrens Världar i Vimmerby presenteras vid ett boksläpp i Norrköping den 24 maj, då media är välkomna.

Kontaktinformation
Centrum för kommunstrategiska studier, CKS inbjuder till boksläpp med glimtar från boken
Tid: 24 maj 2010 kl 16.00
Lokal: Skvallertorget, Kungsgatan 38 vån 5, Norrköping.
Mer information Leif Jonsson, tel 011-36 34 21.

De mest våldsamma protesterna mot NGOs (icke-statliga organisationer) inträffade under 1990-talet. Bland de drabbade organisationerna fanns BRAC, en av världens största biståndsorganisationer, Grameen Bank som arbetar med mikrolån till fattiga människor, och Proshika, en av de största NGO-erna i landet. Idag är läget lugnare, men konflikten mellan dem som försöker stärka kvinnornas ställning och dem som vill behålla de patriarkala normerna finns kvar under ytan.

– Och islamisternas ställning har, med stöd av bl.a. Saudiarabien, blivit starkare på senare år. För några år sedan hittade man t.ex. tio insmugglade lastbilar fulla med vapen som tros  ha varit avsedda för islamistiska grupper, säger religionshistorikern Abdel Baten Miaji vid Lunds universitet. Han skriver om konflikterna mellan religiösa grupper och NGOs i sin snart framlagda avhandling.

Om islamisterna på nytt kommer att vända sig mot de många biståndsorganisationerna i Bangladesh är osäkert – just nu står man framför allt i konflikt med landets regering. Men klart är att både de islamistiska grupperna, den traditionella byeliten och penningutlånarna är avogt inställda till alla som rubbar normerna och stör maktbalansen mellan kvinnor och män, fattiga och rika.

– Textilindustrin har i och för sig stärkt kvinnornas ställning genom att ge dem arbete. Men den ses inte som lika farlig som de icke-statliga organisationerna. Dessa vill ju inte bara stärka kvinnornas ekonomi utan också deras självförtroende, menar Abdel Baten Miaji.
Att kvinnor går på utbildningar och möten, och ibland t o m tillbringar natten utanför hemmet i samband med någon kurs, sticker i ögonen på dem som anser att kvinnans plats är i hemmet. NGOerna kritiseras också för att försöka smyginföra kristendom, för att själva vara korrumperade och misskötta, och för att ta alltför höga räntor.

Enligt Abdel Baten Miaji är det framför allt den senare kritiken som det kan ligga något i. Medan den vanliga bankräntan i Bangladesh ligger på 10-12 procent, så kan den sammanlagda kostnaden för ett mikrolån bli över 30 procent.

– Men alternativet för en fattiga kvinna är ju inte att ta ett banklån. Om hon behöver pengar måste hon gå till byns penningutlånare, som tar minst 120 procent i ränta! säger han.

Abdel Baten Miaji ser det för sin del som uppenbart att NGOernas arbete gett kvinnor bättre tillgång till både krediter, hälsovård och utbildning, och även fått myndigheterna att intressera sig mer för kvinnans ställning. Att Bangladesh är ett muslimskt land präglar förstås både regering och myndigheter. Men dess traditionella form av islam är sufism, en riktning som har en öppnare syn på kvinnors roll i samhället än den wahhabitiska islam som sedan 1990-talet spridits från Mellanöstern.

Kontaktinformation
Abdel Baten Miajis avhandling ”Rural women in Bangladesh – the legal status of women and the relationship between NGOs and religious groups” läggs fram den 21 maj. Han nås på tel 0705-191727 eller e-post abdel_baten.miaji@teol.lu.se.
En engelsk sammanfattning av avhandlingen finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1579637.