– Sverige har en utpräglad familjepolitisk tvåförsörjarmodell. Om den upplevda konflikten mellan arbete och familjeliv är högre i länder med en tvåförsörjarpolitik än i andra länder skulle en sådan socialpolitisk inriktning kunna ifrågasättas. Det är detta sammanhang som vi velat studera, säger Tommy Ferrarini.

Resultaten i rapporten ger inte stöd åt förväntningar om att en utbyggd tvåförsörjarpolitik också genererat högre stress och rollkonflikt. Istället finns stöd för den omvända tolkningen – att en familjepolitik som verkar för mer jämställdhet också kan motverka upplevd stress och konflikter mellan arbete och familj.

– Vi har inte hittat något samband mellan utbrett yrkesarbete bland kvinnor och en ökad stress eller konflikter i familjen kring arbete och familj, säger Ingrid Esser.

– Kvinnors upplevda stress och konflikt mellan arbete och familj är större i länder med en mer traditionell inriktning av familjepolitiken, där kvinnor huvudsakligen ansvarar för omvårdnaden i familjen, än i samhällen där familjepolitiken uppmuntrar till större jämställdhet, säger Tommy Ferrarini

Rapporten Family Policy, Perceived Stress and Work-Family Conflict. A Comparative Analysis of Women in 20 Welfare States Nr 2010:4 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingrid Esser, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, ingrid.esser@sofi.su.se 070-220 55 60.

Tommy Ferrarini, Institutet för Framtidsstudier och Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tommy.ferrarini@sofi.su.se, 08-16 34 58.

Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se

Hos de flesta arter av snäckor utsöndrar honorna ett ämne i sitt slemspår som gör att hanarna hittar dem lättare, genom att de kan skilja mellan slemspår från honor och från andra hanar. Hanarna följer sedan honornas slemspår för att hitta en partner att para sig med. Hos en av de arter forskarna studerat, en strandsnäcka, har dock honorna slutat att ”märka” sina slemspår.

– Konsekvensen av detta är att honorna får färre parningar därför att hanarna lika ofta följer andra hanars slemspår och därför tvingas ägna dubbelt så lång tid till att hitta en hona. Detta kan ju tyckas märkligt, eftersom honorna borde vara intresserade av att para sig. Men i studien visar vi att parningar är kostsamma för honorna och att de redan har mer än tillräckligt många parningar för att kunna befrukta alla sina ägg, säger Kerstin Johannesson som är professor i marin ekologi.

Forskarna på Tjärnö har i en tidigare studie visat att en snäckhona samtidigt bär på avkomma som är resultat av parningar med minst 20-talet hanar. Nu har de kunnat visa att evolutionen helt enkelt gynnar de honor av arten Littorina sax som kan göra sig anonyma. De honor som kan maskera sina spår får betydligt färre parningar än andra honor och har därmed större möjligheter att överleva.

– Hanarna gynnas av att para sig så många gånger som möjligt, eftersom detta är deras enda sätt att påverka hur många avkommor de får. För honorna är det kostsamt att para sig så ofta, och för dem betyder det mycket att överleva under tiden de bär ynglen.

Att individer av olika kön har olika intressen brukas kallas en sexuell konflikt. Sådana konflikter kan uppstå i olika sammanhang, men detta är ett av få exempel på en sexuell konflikt där honorna försöker dölja sitt kön. Det finns något fåtal andra exempel, såsom vissa arter av flicksländor där en andel av honorna döljer sitt kön genom att helt enkelt ha samma färgdräkt som hanarna.

Forskningen om strandsnäckans märkliga beteende har utförts av Kerstin Johannesson i samarbete med Sara Saltin, Iris Duranovic, Jon Havenhand och Per Jonsson vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.

Studien – Indiscriminate Males: Mating Behavior of a Marine Snail Compromised by a Sexual Conflict? – är publicerad i den webbaserade vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

Bifogad bild visar två snäckor av arten Littorina sax som parar sig. Foto: Patrik Larsson

Kontaktinformation
KONTAKT:
Professor Kerstin Johannesson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526- 686 11
0730- 860219
kerstin.johannesson@marecol.gu.se

I en ”learning study” arbetar grupper av lärare tillsammans med att systematiskt planera och analysera undervisning. Modellen är framgångsrik, asiatisk och anses bland annat förklara inte minst japanska elevers goda matematikkunskaper.
Lärarna får i modellen arbeta tillsammans under lång tid med att identifiera kritiska aspekter, det vill säga vad eleverna behöver ”upptäcka” och få syn på för att verkligen lära sig det som läraren avser.

Inom ramen för sin avhandling undersöker Angelika Kullberg sambandet mellan undervisning i matematik och elevers lärande av negativa tal och decimaltal. Hon undersöker hur lärare använder sig av kunskapen om de kritiska aspekterna som andra lärare har identifierat i learning studies, och vidare ifall samma kritiska aspekter kan ha betydelse för andra elevers lärande.
Resultatet visar att när lärarna använde sig av de kritiska aspekterna så hade det positiv effekt på deras elevers lärande. Avhandlingen visar på skillnader mellan olika skolklassers möjlighet att lära utifrån den undervisning de får. De kritiska aspekterna som både lärare och elever bidrog med hade positiv effekt på elevernas lärande.

– På senare år har undervisningens och lärarens betydelse för elevernas lärande tonats ner och istället har elevens lärande på egen hand betonats. Det kan ha hindrat lärarna från att ta en aktiv roll i elevernas lärande. Lärarna bör därför få mer tid för att planera sin undervisning, analysera och utveckla den och koppla den till elevernas lärande, tillsammans med andra lärare, säger Angelika Kullberg.
Hennes avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Angelika Kullberg lägger fram avhandlingen ”What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession den 27 augusti, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
För mer information, kontakta Angelika Kullberg: 031-7862067, 0709-942758, angelika.kullberg@ped.gu.se

Epilepsi är en ganska vanlig sjukdom, som drabbar omkring 1 av 100 svenskar och ökar risken för depression, plötsliga dödsfall, skador och handikapp. Förutom att dagens medicinering har biverkningar, så är den inte heller effektiv nog. En stor del av alla epilepsipatienter blir inte hjälpta av medicinerna, och kan inte heller behandlas med hjärnkirurgi.
Senare års forskning har visat att hjärnan efter ett epilepsianfall försöker kompensera för krampernas effekter. Det sker både genom ökade halter av en proteinliknande molekyl kallad neuropeptid Y och genom att vissa av dess receptorer (mottagare) blir mer aktiva.
Både Merab Kokaias forskargrupp och andra grupper har tidigare visat att genterapi kan öka halterna av neuropeptid Y i hjärnan. Det lundaforskarna nu gjort är att dessutom – som första grupp i världen – föra in gener som ökar aktiviteten hos vissa utvalda receptorer i hjärnan.
– Neuropeptid Y påverkar många receptorer på hjärnans celler. Somliga av dem ökar risken för kramper och ger alltså rakt motsatt verkan mot den man är ute efter. Därför är det inte optimalt att bara sträva efter höga halter av neuropeptid Y, utan man bör också se till att proteinet tas emot av de rätta receptorerna, säger Merab Kokaia.
Han har testat denna kombinerade genterapi på försöksråttor med en motsvarighet till epilepsi, och funnit att kramperna försvann. Resultaten har nyligen publicerats i den prestigefyllda tidskriften BRAIN.
Generna fördes in i försöksdjurens hjärnor via ofarliga virus. De sprutades in i de särskilda delar av hjärnan som påverkas av epileptiska kramper.
– Om metoden fungerar på människor, så skulle det räcka med en engångsbehandling i stället som nu en livslång medicinering. Man skulle också, till skillnad från dagens mediciner, påverka bara de berörda delarna av hjärnan, förklarar Merab Kokaia.
I USA behandlar Food and Drug Administration FDA nu en ansökning om att prova genterapi mot epilepsi på människor. Då handlar det dock bara om att föra in gener för en ökad produktion av neuropeptid Y, medan lundagruppens fynd tyder på att gener som ökar aktiviteten hos rätt receptor vore minst lika viktiga.

Kontaktinformation
Artikeln heter ”Adeno-associated viral vector-induced overexpression of neuropeptide Y Y2 receptors in the hippocampus suppresses seizures” och är tillgänglig på http://brain.oxfordjournals.org/ (skriv in Kokaia i sökrutan). Merab Kokaia nås på tel 046-2220547, 070-6620899 eller merab.kokaia@med.lu.se.

Urban Gråsjö och Tobias Arvemo på Högskolan Väst lägger fram sin studie på den nu pågående konferensen Uddevalla Symposium i Jönköping. De har analyserat data från Statistiska centralbyrån om den ekonomiska tillväxten i alla Sveriges kommuner. För analysen har de använt två mått. Det ena är sammanlagd lönesumman för alla invånare i en kommun. Det andra är BNP fast på kommunnivå, något man skulle kunna kalla bruttokommunalprodukt. I den ingår även annat än löner. En viktig del är företagens driftöverskott.
Forskarna har undersökt effekterna av forskning och utveckling på kommunernas tillväxt. Här visar sig en intressant skillnad beroende på om man tittar på lönesumma eller bruttokommunalprodukt. En kommuns tillväxt påverkas positivt av att det forskas utanför den egna regionen när man mäter det med lönesumma, men inte då tillväxten mäts med bruttokommunalprodukt. Lite krångligt kanske, men om vi förklarar med ett exempel så är det så här: Forskning som bedrivs i Stockholm eller Göteborg gynnar den ekonomiska tillväxten i Trollhättan när man mäter det med hur trollhättebornas inkomster utvecklas. Ser man däremot till Trollhättans bruttokommunalprodukt ser man ingen effekt i Trollhättan av forskning i Stockholm eller Göteborg.
Vad det här beror på är för tidigt att säga. Tobias Arvemos och Urban Gråsjös fortsatta studier kommer förhoppningsvis att ge svar på frågan.
– Vi tycker frågeställningen är intressant, för det kan vara så att om man har tillgång till båda måtten och vill visa på resultat som stöder ens egen uppfattning, så väljer man det som passar bäst, säger Urban Gråsjö.

Kontaktinformation
Urban Gråsjö, universitetslektor i nationalekonomi, 0520-22 36 75, urban.grasjo@hv.se
Charlotta Sjöstedt, forskningskommunikatör, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se

Pandemiorganisationen vaccinerade drygt 923 000 personer i Västra Götaland, med mer än 1 080 000 doser. Utvärderingen är beställd av Västra Götalandsregionen, för att ge underlag för en modell för nästa pandemiplan.
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen.
Några lärdomar i utvärderingen, som utförts vid NHV, är att sjukvårdsupp-lysningen har en central funktion när det gäller att avlasta akutvården och att informatörer på regionnivå bör arbeta mer självständigt samt att en vaccinationsmanual bör marknadsföras som vårdenheternas primära informationskälla.

Tog tid finna former
Strategin att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin lyckades. Det är också tydligt att där man planerat väl och i tid var man beredd att ändra sin planering vid behov. Styrningen har fungerat även om det tog tid att finna praktiska former lokalt.
– Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, nu vid Västra Götalandsregionen. Den första delen, som analyserar pandemiarbetet och förberedelserna inför vaccinationen, är nu klar. Den fortsatta studien ska beräkna samhällsnyttan. Utvärderingen har utförts av Lars Edgren, Stefan Thorpenberg och Bengt Åhgren vid NHV.
Rapporten visar att VGR planerade väl för att möta en första pandemivåg, utan att ha tillgång till vaccin. Ledningen växlade snabbt över till att förbereda för massvaccination när vaccinet kom. Oklarheter i anvisningarna om riskgrupper försvårade identifieringen av dessa.

Detaljerad annonskampanj
Smittskyddsenheten behöll initiativet under planering och genomförande och trots oklara påfrestande omständigheter har systemet som helhet levererat. Den valda kommunikationsstrategin, baserad på öppen kommunikation, var lyckad men tidskrävande för ledningen.
När det gäller den regionala informationen visar sig annonskampanjen ha varit för detaljerad. På grund av försenade vaccinationsleveranser uppstod också svårigheter i att få till ett fungerande arbetsflöde.
– Vissa grupper, som invandrare och ungdomar, var svåra att nå med informationen, vilket också uppfattades av organisationerna, säger docent Stefan Thorpenberg vid NHV. I framtiden kanske ändå särskilda åtgärder måste prövas för att nå dessa grupper.
Thorpenberg berättar att det i materialet framtonar en intressant skillnad mellan statistiskt material jämfört mot vad som sägs i intervjuerna, mellan kvantitativt och kvalitativt material.
– I det statistiska materialet framstår svininfluensaepidemin som bagatellartad, men i intervjumaterialet framkommer att många som arbetade i sjukvården upplevde situationen som tidvis mycket pressad. Dels för att effekterna av svininfluensan inte var kända och många människor krävde information som inte var möjlig att ge, dels för att flera unga människor hamnade på intensivvården, vilket är mycket ovanligt för en vanlig influensa, säger Thorpenberg vidare.

Kontaktinformation
Stefan Thorpenberg 031-693950

1800-tales första decennier var en turbulent tid. Europas karta ritades om i spåren efter franska revolutionen och Napoleonkrigen. I Sverige hade kungen avsatts genom en statskupp 1809, och året därpå valdes en fransk militär till landets tronföljare.

Hur kunde Bernadotte etablera sig och bli en symbol för Sverige? Visserligen hade han en lyckad karriär som general bakom sig, men hans bakgrund var enkel och han kunde inte stödja sig på några blåblodiga anor. För att säkra sin ställning var han beroende av att vinna folkets stöd. Han framställde sig därför som en ”medborgarkung” vald av folket.

Nils Ekedahl är docent i retorik vid Södertörn högskola och har varit projektledare för ett forskningsprojekt som resulterat i boken ”En dynasti blir till – medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte”. Sju forskare har utifrån olika perspektiv och vetenskaper tittat på hur den nya Bernadottedynastin etablerade sig i Sverige och vann anhängare bland invånarna. De visar på mediernas betydelse för hur bilden av Karl XIV Johan blir till.

– Karl Johan och hans medhjälpare använde både gamla och nya medier. Men mest intresserad var kungen av tidningspressen och föreningslivet, tidens nya medier, säger Nils Ekedahl.

Det var under 1800-talets första hälft som tidningarna blev en plats för samhällsdebatt. Och föreningarna var den tidens sociala medium.

Hur fick den nya kungen folkets stöd?

När Karl XIV Johan valdes var han tvungen att legitimera sin ställning på nya sätt och kommunicera utan traditionella maktattribut. Samtidigt som han la sig till med den yttre ståten, var han mån om att framställa sig själv som en folkvald kung, influerad av franska revolutionen. Även om han med tiden blev alltmer konservativ ville han stå för något annat än den traditionella makten – han ville representera ett nytt sorts kungadöme.

Boken handlar om vilka retoriska strategier som användes för övertyga publiken och hur olika myter eller berättelser formades med Karl Johan i huvudrollen.

– Vi vill visa hur myterna hela tiden formades i dialog med allmänheten. De formades inte bara av de styrande, utan också av den allt starkare oppositionen. Framställde de styrande kungen som hjälte och landsfader framställdes han som envåldshärskare och en främmande inkräktare i Aftonbladet och andra liberala tidningar.

Utifrån sitt retoriska perspektiv har Nils Ekedahl själv forskat om hyllningslitteraturen till kungafamiljen. Som retorisk genre hade den sina rötter i det gamla samhället. Men under Karl Johans tid omformades hyllningarna och anpassades till det nya medborgarsamhället.

– Tidigare har hyllningarna ofta avfärdats som tomt smicker eller som propaganda för de styrande. Men den bilden är alldeles för enkel. Hyllningarna var ett medium för politisk kommunikation. I dem förde olika grupper fram sin vision av hur samhället skulle se ut och vilken roll kungen skulle ha, berättar Nils Ekedahl.

Inte minst märks det i alla så kallade skålverser som skrevs för middagar och andra sammankomster inom det uppblomstrande föreningslivet. Det hörde till ordningen att man skulle skåla för alla kungligheterna, och ofta inleddes varje skål med en kort hyllningsvers som sjöngs eller deklamerades. Verserna legitimerade kungamakten men var samtidigt ett sätt för borgerskapet att nå ut med sina önskningar och ideal. Man knöt sina egna värden till kungligheterna som framställdes som en borgerlig familj. Och genom att verserna publicerades efteråt i tidningarna nådde de ut till en bredare publik.

Stark koppling till dagens kungahus

Nils Ekedahl tror inte att det var en tillfällighet att det var under ett porträtt av Karl XIV Johan som kronprinsessan Viktoria och Daniel Westling mötte pressen efter att deras förlovning offentliggjorts genom att kungahuset lagt ut ett egenproducerat videoklipp på Youtube.

– Precis som Karl Johan försöker vår tids kungafamilj ta nya medier i bruk samtidigt som de markerar att de är delar av en historisk tradition. För 200 år sedan var det tidningarna som väckte Karl XIV Johans stora intresse. Nu lägger man ut en film om förlovningen på Internet.

Nils Ekedahl konstaterar att intresset för glittret kring kungahuset verkar vara konstant:

– Så är det nu och så var det på 1800-talet också. Hur medborgerlig Karl Johan än ville vara så var han inte sen att dra nytta av mystiken kring de kungliga.

Kontaktinformation
Kontakt

Nils Ekedahl: nils.ekedahl@sh.se eller 08-608 45 07

Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32

Journalister är välkomna till invigningen, där ledande forskare på området deltar:
Tid: Torsdag 26 augusti kl. 10.30-12.30
Plats: Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Det officiella öppnandet sker i närvaro av finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) och Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, då centrumbildningen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Därefter föreläser Francesca Happé, professor i kognitiv neurovetenskap vid Institute of Psychiatry, King’s College i London om varför utveckling spelar roll och om autism kopplat till talang.

– Målsättningen för KIND är att genom forskning och utbildning ge barn med utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar bättre utredning och behandling i enlighet med det aktuella kunskapsläget, säger centrets ordförande Hans Forssberg, professor vid Karolinska Institutet.

Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap Sven Bölte, internationellt ledande forskare inom autismspektrum, har rekryterats från Heidelberg’s universitet för att bli föreståndare för KIND.

– Vi ska bland annat studera vilka orsaker som leder till neurologiska utvecklingsavvikelser, utvärdera behandlingsformer och ta fram principer för medicinska utredningar, berättar Sven Bölte. KINDs verksamhet är också inriktad mot att sprida kunskap om metoder för tidig upptäckt, diagnostik och behandling.

Ytterligare verksamhet inom KIND är att kartlägga och analysera vilka utbildningsbehov som finns hos personal inom vård, skola och socialtjänst samt hos drabbade och deras anhöriga i syfte att erbjuda anpassade utbildningar.

– Med KIND kommer det att bli en påtaglig skillnad för de som drabbats av neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer. Därmed kommer KIND att bidra till att fylla luckan mellan vad vi vet om dessa funktionshinder och vad vi behöver göra, säger Ann Kierkegaard, ordförande i Autism och Asperger föreningen, Stockholms län.

För ytterligare information, kontakta:
Professor Sven Bölte, föreståndare
Telefon: 08-517 779 14, 070-317 01 05
E-post: sven.bolte@ki.se

Professor Hans Forssberg, ordförande i styrgruppen
Telefon: 070-873 08 30
E-post: hans.forssberg@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Telefon: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Autism och Asperger föreningen, Stockholms län, ordförande Ann Kierkegaard
Tel: 073-966 04 26
E-post: anne.kierkegaard@telia.com

Catharina Bock har i sin studie intervjuat 59 terapeuter inom den alternativa medicinen. De behandlade oftast patienter som hade kroniska besvär eller ville få friskvård men även patienter med akuta besvär.
79 procent ansåg att ett bättre samarbete mellan den offentliga sjukvården och alternativa terapier skulle gynna patienterna.
– Intresset för komplementär och alternativ medicin ökar så det är viktigt att få kunskap om yrket och dess plats i sjukvården, säger Catharina Bock.
Bocks studie visar att 37 procent av dessa redan hade ett samarbete med legitimerade läkare medan 32 procent samarbetade med annan legitimerad sjukvårdspersonal.
Detta trots att lagen förbjuder den offentliga sjukvården att använda eller rekommendera terapier som inte är vetenskaplig beprövade.
– Terapeuterna nämnde olika svårigheter med samarbete mellan professionerna som konkurrens, respektlöshet och brist på kunskap om varandras yrke, säger Catharina Bock.
Legitimation och kostnader var också viktiga. Trots att de flesta tyckte samarbete var bäst för patienter fanns det olika uppfattningar om vilken form det skulle ta.
– Den lösning som nämndes av flest terapeuter (63 %) var en separation när det gäller vårdavtal så att alternativ medicin fortsätter att vara ett separat yrke men att patienter kan få hjälp med betalningen av försäkringskassan samt att läkaren och terapeuten skulle kunna skicka remiss till varandra.
Att integrativ medicin, där alternativa terapier som anses vara vetenskapligt bevisade ingår i den offentliga sjukvården var en mindre populär lösning (10%).
– Terapeuterna kände att integration skulle betyda mindre frihet att utöva sitt yrke, säger Bock.
De belyste vilken komplicerad och känsloladdad fråga samarbete är och att den är präglad av fördomar hos alla parter. Samtidigt är ju patientens hälsa målet för alla hälsovårdande yrken.
I examensarbetet tas en förhandlingsteori kallad ”principled negotiation” upp.
– Den skulle kunna användas för att hjälpa till att lösa de konflikter som uppstår i diskussionerna mellan de olika yrkesutövarna, menar Bock.

Handledare: Runo Axelsson, Professor NHV

Syftet med Vigdis Holmbergs studie var att tydliggöra vad arbetsterapeuterna själva menar att de kan och hur denna kunskap används i det dagliga arbetet.
– Om arbetsterapeuter använde sin kompetens rörande hälsofrämjande arbete skulle både enskilda arbetstagares hälsa och arbetsmiljön kunna påverkas positivt, säger Vigdis Holmberg.
Studien visar att de har stor kompetens och erfarenhet på detta område, med fokus på meningsfulla vardagsaktiviteter och klientcentrerad tillämping.
– Men det är tydligt att de inte använder denna kompetens till att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser.
Deras individbaserade arbetssätt gör att de inte använder sin kompetens på system- och samhällsnivå i någon väsentlig grad.
– Mycket tyder också på att kompetensen är väldigt lite känd hos allmänheten, samarbetspartner och myndigheter och därför inte blir utnyttjad.

Titel: Norska arbetsterapeuter som aktörer i hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande arbetsplatser. En kvalitativ studie.

Handledare: Karin Ringsberg, professor NHV

Masterarbetet med titeln: ”Forebyggende og sundhedsfremmendearbejde i Kalaallit Nunaat 1996-2007” visar att ett hälsofrämjande arbete bäst sker i nätverk men formella partnerskap rekommenderas också.
– Om folkhälsan ska främjas lokalt måste man förutom tvärsektoriellt arbete ha en vilja att koordinera och samarbeta, säger avdelningschef Bodil Karlshøj Poulsen vid Styrelsen for Sundhed og Forebyggelse, Paarisa i Grönland.
Dessutom måste beslutsfattare på lokal- och central nivå kommunicera.
– Ska arbetet bli framgångsrikt behöver dessutom lokal och central nivå stå i kontakt med varandra, säger Bodil Karlshøj Poulsen vidare.
På Grönland har en unik uppbyggnad av det hälsofrämjande arbetet skett, där lokal och central nivå förbundits genom ett utskott för förebyggande hälsofrågor men också en anställd konsulent per kommun. Det arbetet leddes av Paarisa, Center för Folkesundhet.
En utbildning för förebyggandekonsulenterna har utvecklats. Bodil Karlshøj Poulsen har samlat och analyserat erfarenhet från arbetet med organiseringen av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på Grönland från 1996 till 2007.

Titel: Forebyggende og sundhedsfremmendearbejde i Kalaallit Nunaat 1996-2007
Handledare: Lene Pouvlsen, universitetslektor NHV

– Lingonen börjar nu mogna så smått i de södra landsdelarna, säger Ola Langvall, Asa försökspark , som ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitets) skogliga försöksparker. Men än är det inte riktigt dags att ge sig ut och plocka skogens röda guld.

Göran Kempe, SLU i Umeå, som bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgång kommenterar:

– Årets lingonprognos för Norrland pekar på en relativt svag tillgång, faktiskt den sämsta sedan de här inventeringarna började år 2003. Men längre söderut i landet tycks det däremot bli förhållandevis gott om lingon, jämfört med tidigare år.

– Prognosen för Svealand anger en tillgång klart över medel, i Götaland närmast ett rekordår. Tyvärr har vi inte hunnit lägga ut så många provytor i Götalands lingonskogar än i år, varför prognosen är mer osäker här.

– Som vanligt finns det dock lokala variationer, och i delar av Norrland kommer det troligen att finnas hyggligt med bär även ett år som detta.

Om blåbärstillgången i landets skogar

Även åren 1975-1977 gjordes i Riksskogstaxeringen en särskild inventering av landets skogsbär, bl. a. lingon och blåbär. Bland resultaten finns uppskattningar av den årliga produktionen bär uttryckt i miljoner kilo.

Genom att utnyttja uppgifter från den nuvarande inventeringen och uppgifter om bärens vikt från SLU:s försöksparker, kan nya approximativa beräkningar av bärproduktionen göras. Dessa visar att den årliga produktionen av blåbär under perioden 2003-2009 har varierat mellan 175 och 375 miljoner kilo och att ingen direkt skillnad kan påvisas jämfört med åren 1975-1977.

SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på ett normalår i Norrland och Svealand, men ett toppår i Götaland.

– Med mer tillgänglig information kan vi konstatera att prognosen verkar stämma rätt bra. Den får dock skruvas ner till något under normal mängd i både Norrland och Svealand. I Götaland är tillgången på blåbär mycket god, helt i linje med prognosen, säger Göran Kempe.

Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år lokalt varierat mer än normalt:

– Förmodligen beror det på att det har varit mer lokalt betingade väderförhållanden som har styrt vad som hände med blommor och kart, tidigare i sommar. Lokalt förekommande frostnätter har rapporterats i Norrland, vilket kan ha tagit död på blommorna.

– Blåbärskarten har också lidit av torkan, som har varit särskilt allvarlig utmed hela Svealands- och Norrlandskusten och i vissa avsnitt även en bra bit inåt landet. Torkan gör att en del kart torkar bort, men framför allt att bären inte sväller till normal storlek och det blir därmed jobbigare att få ihop samma mängd bär som vid mer normala förhållanden, säger Ola Langvall.

Kontaktinformation
Försöksledare Göran Kempe, Institutionen för skoglig
resurshushållning, SLU, tel 090-786 82 98 Goran.Kempe @srh.slu.se

Föreståndare Ola Langvall, Enheten för skoglig fältforskning, tel 0472-26 31 80,
070-600 52 26 Ola.Langvall@esf.slu.se

Årets övergripande tema är Nya styrdokument i en skola för lärda och lyckliga människor!?

Bland de 39 föreläsarna finns fyra s.k. “keynote speakers”. De är professor Gunilla Dahlberg, Stockholms universitet, professor Mikael Alexandersson, Göteborgs universitet, professor Jan Bengtsson, Göteborgs universitet och professor Ulla Runesson, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Tre temaspår
Konferensen bjuder på gemensamma föreläsningar av huvudtalarna, samt tre s.k. temaspår, där deltagarna kan välja fritt mellan olika parallella seminarier; Bedömning och betyg, Lärandets mysterium och fria seminarier.

Bedömning och betyg
Tema Bedömning och betyg fokuserar flera olika aspekter av lärares bedömningspraktik genom att ställa frågan – Vad är god bedömarkompetens?

Lärandets mysterium
Vid dessa seminarier tar föreläsarna på olika sätt tar upp frågan om hur barn och ungdomar lär sig det som de ska lära sig i skolan. Alla människor – barn och unga – lär på olika sätt, vi har alla skilda strategier och taktiker för hur vi transformerar information till kunskap i klassrumssituationen.

Fria seminarier
Deltagarna kan också välja bland flera seminarier med separat innehåll.
Ett viktigt och intressant område är också de nya styrdokumenten inför 2011, som kommer att integreras i seminarierna. Skolverket kommer att ha fria seminarier kring detta.

Välkomna!

Kontaktinformation
För ytterligare information, eller för att komma i kontakt med föreläsare, vg. kontakta Pia Åman, 070-24 82 555, pia.aman@hlk.hj.se

Johan Trygg och Max Bylesjö, forskare vid Umeå universitet, har utvecklat en praxis för hur dataanalysen bör utföras för att garantera en säker och effektiv användning. Problemet har varit i fokus för ett stort internationellt projekt, MAQC-II, samordnat av amerikanska läkemedelsverket (US Food and Drug Administration, FDA), där Umeåforskarna bidragit med sin expertis inom det multivariata dataanalysområdet, kemometri. Resultaten har publicerats i senaste numret av den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.

– Det unika samarbetet har byggt upp en stabil grund inom området som kommer att ha en stor påverkan också för andra typer av komplexa biologiska data som vi jobbar med, som proteiner och metaboliter. I slutändan spås detta leda till att sjukvården moderniseras genom att fler individanpassade behandling genomförs, säger Johan Trygg.

Generna ser till att olika proteiner bildas. Det är proteinerna som i grunden styr många reaktioner som sker i kroppen genom att vara både verktyg och byggstenar. Genuttrycket är ett mått på aktiviteten hos generna och kan mätas för varje enskild gen med avancerad utrustning. Genuttryckens data kan därefter analyseras för att förutse sjukdomstillstånd eller för att följa en behandling.

Ett problem har hittills varit att tillförlitligheten i förutsägelserna inte fastställts för en säker och effektiv användning. Inom det stora internationella MAQC-II projektet användes genuttrycksdata för att förutse 13 olika sjukdomstillstånd, exempelvis bröst-och lungcancer. Mer än 3 100 prover analyserades av 36 oberoende analysteam. Detta genererade mer än 30 000 prediktiva modeller, något som skapat en unik resurs för tillsynsmyndigheter, forskare och institutioner.

Mycket jobb lades på att få till stånd en tydlig struktur och utvärdering av det protokoll varje analysteam använde och att säkerställa den statistiska valideringen. Tre tydliga observationer gjordes av de resultat man fick fram: genomförandet av prediktionsmodellerna beror till stor del på genuttrycksdatats kvalitet och relevans, en avgörande faktor för framgång är erfarenhet och dokumenterad skicklighet hos dataanalysteamet samt att olika metoder gav liknande resultat.

– Även om det primära målet inte var fokusera på enskilda analysteams prestationer, var jag mycket glad att se att vi lyckades så väl med våra prediktionsmodeller och att vår modell dessutom rankades högst för ett av de 13 sjukdomstillstånden, säger Johan Trygg, docent, Computational Life Science Cluster (CLiC) vid Umeå universitet, samordnare för den svenska insatsen.

Projektet påvisar förutom möjligheterna också begränsningarna för att förutsäga kliniska sjukdomstillstånd med genuttrycksdata, vilket kommer vara avgörande för utformningen av allmänna riktlinjer och förfaranden för säker och effektiv användning i klinik, till exempel vid utveckling av diagnostiska test.

Reference: Leming Shi et al., The MicroArray Quality Control (MAQC)-II study of common practices for the development and validation of microarray-based predictive models, Nature Biotechnology, Aug 09 2010. doi:10.1038/nbt.1665
Publicerad online 30 juli, 2010 http://www.nature.com/nbt/journal/vaop/ncurrent/full/nbt.1665.html

Microarray Quality Control (MAQC) konsortium omfattar 36 olika analysteam som representeras av ca 100 akademiska institutioner, industrin och tillsynsmyndigheter. Umeå universitet/CLiC representeras av docent Johan Trygg, institutionen för kemi och Dr Max Bylesjö, för närvarande hos Almac Diagnostics Ltd, Storbritannien. Tillsammans samarbetade de med Dr Andreas Scherer, Spheromics, Finland.

Computational Life Science Cluster (CLiC, http://www.kbc.umu.se/clic) är ett forskningsinitativ för att stimulera, organisera och främja bioinformatik och beräkningsvetenskap vid Umeå universitet. Mer än 30 forskare är representerade med expertis inom områden med nära koppling till experimentell forskning. Dessa inbegriper metabolomics, genuttryck, proteomik och DNA-sekvensering, proteinsekvens/strukturanalys, kemometri och systembiologi.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Trygg, docent, Computational Life Science Cluster (CLiC), institutionen för kemi, Umeå universitet
Tel: +46 90 786 69 17
Mobil +46 730 647 137
E-post: johan.trygg@chem.umu.se

Max Bylesjö, Ph.D.
Almac Diagnostics Ltd, Craigavon, Storbritannien
Tel: +44 28 3839 7575
E-post: max.bylesjo@almacgroup.com

Umeåforskarna är inte ensamma om att ifrågasätta den italienska forskargruppens resultat. Inte heller den studie som en tysk forskargrupp genomfört stödjer den italienska teorin om att blodflödet till och från hjärnan bidrar till utvecklingen av MS.

De två nya studierna ifrågasätter den vitt spridda hypotesen att venösa förträngningar, så kallad kronisk cerebro-spinal venös insufficiens (CCSVI), bidrar till utvecklingen av multipel skleros, MS. Studierna är de första negativa medicinska bevisen rörande denna hypotes.

Tidigare har en italiensk forskargrupp i en rad publikationer visat att avvikelser i det venösa avflödet (bakåtflöde, minskat flöde, ändrat flöde) alltid förekommer hos människor med MS, men aldrig hos de som inte har MS.

Rönen har fått ett kraftigt genomslag i utländsk media. Även svenska media har behandlat ämnet. På internet finns också flera webbsidor och diskussionsgrupper på temat.

Den italienska forskargruppen har också publicerat en studie där en grupp patienter med MS har genomgått kärlkirurgiska operationer med syfte att förbättra det venösa avflödet. Ett dödsfall efter sådana operationer har fått stor publicitet eftersom inga randomiserade kontrollerade studier av behandlingen finns och den bakomliggande teorin inte har undersökts av andra forskargrupper.

– Den italienska teorin är svår att acceptera av flera skäl. Det finns till exempel inga rapporter om ökad förekomst av MS hos patienter med sjukdomar som försämrar det venösa avflödet, som exempelvis efter tumöroperationer på halsen. I många år, innan magnetkamerateknik blev tillgänglig, utreddes också MS-patienter ofta med cerebral angiografi, så kallad färgskalle. En teknik som borde synliggöra den här sortens förändringar, säger Peter Sundström, överläkare vid neurologkliniken, Norrlands universitetssjukhus.

I tidskriften Annals of Neurology publicerades igår de svenska och tyska studierna som båda har undersökt den nya italienska teorin. Ingen av studierna visar resultat som stöder de italienska rönen.

Den tyska forskargruppen studerade det venösa blodflödet från hjärnan med ultraljud – samma metod som användes av den italienska forskargruppen. Studien visade inga minskade blodflöden hos MS-sjuka jämfört med friska kontrollpersoner.

Studien vid Umeå universitet är ett samarbete mellan Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för strålningsvetenskaper. Forskarna använde magnetkamera (phase contrast MRI, PC-MRI) för att mäta blodflöde från hjärnan. PC-MRI anses vara ett tillförlitligt sätt att mäta flöde i till exempel blodkärl. Studien fokuserade på flödet i inre halsvenen, vena jugularis interna. Även flödet av ryggmärgsvätska i hjärnan – som den italienska forskargruppen också hävdar är lägre vid MS – studerades.

I studien kunde inga skillnader noteras mellan människor med MS och friska kontrollpersoner avseende blodflöde till hjärnan eller blodflöde från hjärnan via inre halsvenen, vena jugularis interna, eller flöde av ryggmärgsvätska i hjärnan. Studien kan inte bekräfta den nya italienska teorin och resultaten stöder inte antagandet att operationer som förbättrar venöst avflöde från hjärnan kan användas som behandling av MS.

Referens:
“No cerebro-cervical venous congestion in patients with multiple sclerosis.” Florian Doepp, Friedemann Paul, José M. Valdueza, Klaus Schmierer, and Stephan J. Schreiber. Annals of Neurology; Published Online: August 2, 2010 (DOI:10.1002/ana.22085); Print issue: August 2010.
http://www3.interscience.wiley.com/journal/123513536/abstract

“Venous and cerebrospinal fluid flow in multiple sclerosis – a case-control study.” Peter Sundström, Anders Wåhlin, Khalid Ambarki, Richard Birgander, Anders Eklund and Jan Malm. Annals of Neurology; Published Online: August 2, 2010 (DOI:10.1002/ana.22132); Print issue: August 2010.
http://www3.interscience.wiley.com/journal/123598309/abstract
(artikeln för närvarande avpublicerad)

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Peter Sundström, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet
E-post: peter.sundstrom@neuro.umu.se
Mobil: 073-324 07 75

Anders Wåhlin, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet
E-post: Anders.wahlin@radfys.umu.se
Mobil: 070-253 74 26

I Hälsoteknikcentrums ljusa trivsamma lokaler på Högskolan i Halmstad står en säng som ser högst ordinär ut. Skenet bedrar. En stunds vila i den kan generera uppgifter om vederbörandes puls, andetag, rörelsemönster och vikt. Uppgifterna registreras av en dator som är kopplad till sängen.

Sängen är en av de så kallade demonstratorer som har utvecklats av forskarna i Hälsoteknikcentrum.

Ett stöd för kommunikationen
– Demonstratorerna är framför allt ett kommunikationsstöd som gör det möjligt att prata kring specifika behov. Om vi har besök från hemtjänsten och berättar om sängens olika funktioner så kommer funderingar från gruppen om hur sängen skulle kunna användas i verkligheten. Vilken nytta kan den som är äldre och bor hemma ha av den, vilka andra funktioner skulle den kunna ha? säger Nicholas Wickström, forskningsledare.

Han sätter sig i sängen. En punkt visar sig på datorskärmen. När Nicholas Wickström rör sig flyttas den och ändrar färg. Punkten motsvarar hans tyngdpunkt.

– Om sängen registrerar att trycket har varit likadant under en lång period kan man få den att tala om att personen ska flytta på sig lite grand och därmed undvika exempelvis trycksår hos någon som är sängbunden, berättar han.

Behoven styr forskningen
Hälsoteknikcentrum Halland är inget vanligt forskningsprojekt. Det är behoven och nyttan av produkter och tjänster som styr forskningen. För att få vetskap om vilka behov som finns har Högskolans forskare ett nära samarbete med bland annat landstinget och vård- och omsorgsverksamheter i de halländska kommunerna. Exempelvis har personer som arbetar inom äldreomsorgen och på länssjukhuset anställts i projektet.

Ett primärt syfte med projektet är att den forskning som bedrivs ska stimulera till tillväxt, fler arbetstillfällen och nya företag.

– Även om något är väldigt intressant från ett forskningsperspektiv kommer forskningen inte någon till gagn om inte den omsätts i en produkt eller en tjänst inom vårt område. Vi försöker därför koppla in företag som har den kompetens som krävs för att kunna ta de här behoven till en marknad, berättar Nicholas Wickström.

Förstudier och utvecklingsprojekt
Demonstratorerna är ett av tre instrument som används i projektet för att omsätta ett identifierat behov till en ny tjänst eller produkt. De andra instrumenten man arbetar med är förstudier och utvecklingsprojekt.

I en förstudie görs en nulägesanalys: Vad är gjort på området, vad finns det för produkter, patent och marknadspotential?

– För en relativt liten insats får man ut väldigt mycket av en förstudie. Det är inte bara en filtreringsfunktion för att välja ut de bästa idéerna utan också en väldigt bra bas för att se hur man ska gå vidare.

Bedömer man att något är tillräckligt intressant att arbeta vidare med sätts ett utvecklingsprojekt igång. Det är ett större projekt som kan involvera exempelvis landstinget, en eller flera kommuner samt ett eller flera företag.

Stor efterfrågan
Hälsoteknik är ett område som bara växer. Utvecklingen drivs på av både samhällets behov, där Europa står inför en demografisk situation med en ökad andel äldre i befolkningen, och den tekniska utvecklingen. Utvecklingen av exempelvis rörelsesensorer i mobiltelefoner har medfört billigare komponenter som har flera användningsområden inom hälsotekniken.

– Vi har fler förfrågningar än vi kan hantera från människor som vill arbeta tillsammans med oss och vi behöver få in mer kompetens och mer arbetskraft i projektet från andra delar av Högskolan. Är man intresserad av de här frågorna får man gärna höra av sig, säger Nicholas Wickström.


HÄLSOTEKNIKCENTRUM
Projektet är ett treårigt utvecklingsprojekt på Högskolan som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Halland med sammanlagt 26 miljoner kronor. Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i nära partnerskap med de halländska kommunerna, Landstinget Halland, Region Halland och Hälsoteknikalliansen.

Kontaktinformation
Nicholas Wickström, nicholas.wickstrom@hh.se