I februari i år publicerades en artikel i Nature av ett australiskt-brittiskt forskarteam som visade att placodermer, en primitiv fiskgrupp som dog ut för mer än 350 miljoner år sedan, födde levande ungar.
Utsökt välbevarade fossila embryon i bukhålan på placodermen Incisoscutum visar att dessa fiskar, som står nära det gemensamma ursprunget för alla käkförsedda ryggradsdjur, förökade sig på ungefär samma sätt som moderna hajar.
Att föda levande ungar kräver intern befruktning: hajar ordnar detta med hjälp av så kallade ”könsrullar”, förlängningar av bukfenorna som fungerar som penis. Artikelförfattarna letade efter könsrullar hos sina placodermfossil men kunde inte hitta några, så de drog slutsatsen att rullarna varit konstruerade av mjukt brosk och inte fossiliserats.
Kort därefter besökte professor Per Erik Ahlberg,Uppsala universitet, en av de australiska forskarna och upptäckte då en perfekt bevarad könsrulle av ben på ett av deras Incisoscutum-fossil.
– Rullen låg klart synlig men hade misstolkats som en del av bäckenet och därför inte uppmärksammats, säger Per Erik Ahlberg.
Tillsammans med de ursprungliga författarna publicerar han nu en kort artikel i veckans Nature som presenterar denna saknade pusselbit och kompletterar bilden av placodermernas fortplantning från parning till födsel.
– Detta innebär att de moderna hajarnas ”avancerade” fortplantningsbiologi har nästan 400 miljoner år på nacken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Erik Ahlberg, 018-471 26 41, e-post: per.ahlberg@ebc.uu.se.
Träbitarna låg i en cigarrlåda i källarförrådet vid avdelningen för växtekologi. Märkningen talade om att de var ”Bitar av ekstock från gravkammaren i s k Björns hög vid Håga, tagna av A.E. 16 nov 1902 vid besök under utgrävningen”.
– Det här är det enda som finns kvar av ekstocken efter utgrävningen 1902, säger forskaren Helena Victor vid institutionen för arkeologi och antik historia.
Hågahögen är från ca år 1000 f Kr och därmed betydligt äldre än högarna vid Gamla Uppsala. Hågahögen anses vara det rikaste gravrum från bronsåldern som hittats i Sverige. Många föremål som hittades i gravkammaren finns utställda i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm.
Trots att högen i folkmun kallas Kung Björns hög betyder det inte att det är Kung Björn, kungen på Birka, som ligger begravd där. Om honom står i gamla källor att han bodde vid en ”hög som redan fanns”, vilket forskarna antagit är högarna vid Gamla Uppsala.
– Även om det inte var Kung Björn som låg begravd där kan man nog ändå anta att han har gått på den. Vem som låg där vet vi inte, men med största sannolikhet var det en mäktig person med tanke på de guldfynd som gjorts. Högen är unik och blev en världssensation när den hittades för över hundra år sedan, berättar Helena Victor, som själv skrivit sin avhandling om Hågahögen.
Enligt henne är gravkammaren i Håga en anomali, byggd som ett stenröse med jord på, ett byggsätt som man egentligen hade slutat med redan 200 år tidigare. Arkeologerna vill nu undersöka träbitarna närmare. Trä med årsringar kan man datera på året upp till ett par tusen år bakåt i tiden, om bara materialet är tillräckligt bra.
I lådan med träbitarna fanns dessutom två små provrör med sniglar som plockades i samband med utgrävningen av Hågahögen. Sniglarna hade krupit in under stenröset, och med hjälp av dem kan det bli möjligt för forskarna att ta reda på vilken tid på året graven byggdes.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta forskaren Helena Victor, 070-775 57 68, eller museichef Ing-Marie Munktell på Museum Gustavianum, 070-425 05 47.
I många europeiska länder fattas beslut om hjälp i hemmet för äldre personer via en ”care management-modell” (kallas biståndsbedömning i Sverige). Behovsbedömning via care management har betraktats som ett sätt att fördela, hushålla och spara på samhällets begränsade resurser.
I den forskning som genomförts av professor Elisabet Cedersund vid Hälsohögskolan i Jönköping, har arbetet med att bedöma äldre personers behov av samhällets insatser i form av äldreomsorg blivit föremål för en ingående och detaljerad granskning.
Bedömningsprocesserna där äldre, deras anhöriga och kommunala behovsbedömare deltog har studerats ingående. Resultatet visar att de äldre och även deras anhöriga har olika sätt att presentera sina tankar och önskemål när det gäller de hemtjänstinsatser de ansöker om.
Analyserna av hur de äldre och deras anhöriga beskriver sina behov av hemtjänst visar att det finns tre olika sätt att beskriva deras syn på hemtjänstinsatserna – att hemtjänst ses som ett intrång, som ett komplement, eller som en rättighet.
Hemtjänst som intrång beskrevs av de äldre som ett steg in i en ny livsfas med fysisk degradering som till sist skulle leda till döden. Hemtjänst som komplement sågs som ett stöd i vardagen. Slutligen, hemtjänst som en rättighet sågs utifrån att de varit laglydiga medborgare som betalat skatt och därmed hade rätt till hjälp i hemmet utifrån sina individuella behov.
Läs mer om Elisabet Cedersunds forskning www.hhj.hj.se/doc/4868
Pressbild finns på www.hj.se/press
Studien har genomförts tillsammans med fil dr Anna Olaison.
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete. Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD. Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Elisabet Cedersund, mobil: 070-682 73 00
Undersökningen visar ingen skillnad mellan studerande män och kvinnor – ungefär 10 procent är riskkonsumenter i båda grupperna. Det är ungefär samma nivå som icke studerande i motsvarande åldersgrupper.
Med riskfylld alkoholkonsumtion menas här en veckodos som överstiger 14 standardglas för män och nio för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 10-15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
– Unga vuxna är den åldersgrupp som har den högsta konsumtionen av alkohol. Här utmärker sig inte studenterna som grupp. Däremot tycks berusningsdrickandet fortsätta högre upp i åldrarna bland studenterna, säger Sven Andréasson, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Berusningsdrickandet är högt bland studenterna särskilt i åldrarna 18-24 år. Undersökningen visar att det är betydligt vanligare att manliga studenter dricker sig berusade. Cirka 16 procent av männen i åldern 18-34 år berusningsdricker varje vecka och cirka sju procent av kvinnorna. Det ökar risken för ohälsa och andra sociala konsekvenser som olycksfall och våld. Studieresultaten riskerar också att försämras.
Den höga konsumtionen av alkohol motiverar ett förstärkt drogförebyggande arbete på universitet och högskolor. Studietiden är den period i livet där de ”vuxna” alkoholvanorna grundläggs. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att stödja det förebyggande arbetet på universitet och högskolor när det gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak.
– Målet är att alla universitet och högskolor ska ha ett långsiktigt och strukturerat drogförebyggande arbete. Inriktningen bör främst vara att förebygga riskfylld konsumtion av alkohol, säger projektledaren Elisabet Flennemo.
– Det är positivt att regeringen uppmärksammar vikten av förebyggande arbete eftersom den höga konsumtionen av alkohol inte bara påverkar studenterna utan också närstående och samhället i stort, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Tänkbara insatser är alkoholscreening med kort rådgivning som kan erbjudas både till studenter och anställda vid universitet och högskolor. Metoden har visat sig ge goda resultat när det gäller att påverka alkoholvanorna. Ett sätt att nå många studenter är att erbjuda mejlbaserade alkoholvanetest med personlig återkoppling.
Undersökningen av alkoholvanorna genomfördes i början av 2009. 4000 studenter tillfrågades i en enkät, svarsfrekvensen var 55 procent.
Kontaktinformation
För mer information:
Sven Andréasson, avdelningschef, 08-566 135 82, e-post: sven.andreasson@fhi.se
Elisabet Flennemo, projektledare, 070-237 07 66, e-post: elisabet.flennemo@fhi.se
Även om olika medicinska behandlingar har förbättrat situationen för patienter med reumatiska sjukdomar avsevärt, är det fortfarande mycket som är okänt beträffande de faktorer som kan förutsäga ett bättre hälsoresultat. Hälsohögskolan i Jönköping har i samarbete med reumatikersjukhuset Spenshult (det enda i Sverige) flera projekt som belyser patientperspektivet vid reumatiska sjukdomar.
– Ett viktigt fynd i pågående studier är ett bättre hälsoresultat för patienter som känner sig utvilade efter sömn, men även känslomässigt stöd, sömnstruktur, rökning och alkoholvanor framstår som viktiga komponenter. Kunskap om hälsofaktorer som är kopplade till utveckling av god hälsorelaterad livskvalitet skulle kunna vara användbart i kliniskt vårdarbete, säger professor Bengt Fridlund.
Med ett patientperspektiv på orsaken till reumatoid artrit grundat på multiprofessionell forskning, har man förvärvat ny kunskap som bidrar till förståelsen av sjukdomen. Olika begrepp från kvalitativa forskningstekniker angående orsaken kan kopplas till vissa personliga och biologiska faktorer.
– Detta kan ge nya ledtrådar till sjukdomens uppkomst och förbättra den hälsovård som ges. Man kan till exempel förvänta sig att en patient som sätter sjukdomen i samband med fysisk ansträngning kan vara motvillig till ett förslag om att förbättra sjukdomen genom fysisk träning.
Forskningsresultaten realiseras i ett problembaserat inlärningsprogram avsett för patienter med reumatiska sjukdomar som upplever en otillräcklig lindring av smärta och trötthet. Det här programmet är under utvärdering.
Läs mer om Bengt Fridlunds forskning på www.hhj.hj.se/doc/7662
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete.
Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD.
Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Bengt Fridlund, mobil: 076-76 11 233
De metoder som idag används för att stimulera nervsignaler i nervsystemet bygger på elektrisk stimulering. Ett exempel är Cochlear-implantatet som opereras in i snäckan i innerörat, samt elektroder som används direkt i hjärnan. Ett problem med dessa är att alla celltyper som finns i området runt elektroden aktiveras, vilket medför oönskade effekter.
Med hjälp av elektriskt ledande plastmaterial har forskarna nu skapat en ny sorts ”leveranselektrod” som istället frisätter de signalsubstanser som hjärnans celler naturligt använder för att kommunicera. Detta har fördelen att endast närliggande nervceller som är mottagliga för den specifika substansen, det vill säga de som har receptorn för ämnet ifråga, kommer att aktiveras.
Forskarna demonstrerar i artikeln i Nature Materials att leveranselektroden kan användas för att reglera hjärnans hörselfunktion i marsvin.
– Att kunna leverera exakta doser av signalsubstanser öppnar helt nya möjligheter att i framtiden korrigera de signalsystem som felar vid en mängd olika neurologiska sjukdomstillstånd, säger professor Agneta Richter-Dahlfors som har lett arbetet tillsammans med professor Barbara Canlon.
Forskarna ämnar utveckla projektet vidare mot en liten, implanterbar, enhet som skall kunna programmeras så att frisättningen av signalsubstanserna sker så ofta eller så sällan som krävs för att behandla den enskilda patienten. De pågående forskningsprojekten är inriktade på hörselfunktionerna, epilepsi, samt Parkinsons sjukdom.
Forskningen genomförs i samarbete mellan professor Agneta Richter-Dahlfors och professor Barbara Canlons forskargrupper vid Karolinska Institutet samt professor Magnus Berggrens forskargrupp vid Linköpings universitet inom ramen för det SSF-finansierade Center of Excellence i Organisk Bioelektronik, OBOE, vilket leds av Magnus Berggren och Agneta Richter-Dahlfors.
Publikation: “Organic electronics for precise delivery of neurotransmitters to modulate mammalian sensory function”, Daniel T. Simon, Sindhulakshmi Kurup, Karin C. Larsson, Ryusuke Hori, Klas Tybrandt Michel Goiny, EdwinW. H. Jager, Magnus Berggren, Barbara Canlon and Agneta Richter-Dahlfors, Nature Materials, Advance Online Publication 5 juni 2009.
För mer information, kontakta: Professor Agneta Richter-Dahlfors
Swedish Medical Nanoscience Center, Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 874 25; Mobil: 070-257 7425; E-post: agneta.richter.dahlfors@ki.se
Presstjänsten Tel: 08-524 860 77; E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Efter 1975 hade Sverige stora nedskärningar i den offentliga omsorgen om man bara beaktar institutionsvård och hemhjälp-hemtjänst, men inte om man ser till alla slag av offentligt stöd.
Även internationellt är täckningsgraden betydligt högre om man beaktar alla serviceformer, bland äldre i allmänhet och bland äldre med någon funktionsnedsättning.
Täckningraden blir 50-100 % högre när alla omsorgsformer beaktas. Länder med mer hemtjänst-hemsjukvård (Israel och Norge) har mer överlappning mellan stödformerna och större valfrihet. Låga nivåer innebär att ”brukarna” ibland får använda vad som står till buds.
Länder med låga täckningsgrader har mer familjeomsorg och enbart det. De äldre och deras anhöriga föredrar en blandning av familjeomsorg och offentlig omsorg, inte att staten skall ”ta över” helt och hållet.
Läs mer om professor Gerdt Sundströms forskning: www.hhj.hj.se/doc/4883
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete.
Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD.
Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Professor Gerdt Sundström, mobil: 070-22 22 180
Förutom att överviktiga och feta personer har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, så vet vi nu att även hjärnans funktioner påverkas, säger Anna Dahl, doktorand vid Hälsohögskolan i Jönköping. Ett flertal tidigare studier, bland annat från svenska tvillingregistret, har visat att
personer som är överviktiga eller feta i medelåldern har en ökad risk för demens.
– Det nya är att vi har studerat och funnit att hjärnans funktioner påverkas negativt av övervikt i medelåldern även bland personer som inte har någon demenssjukdom, skriver Anna Dahl, i en artikel i Journal of Gerontology.
Minnes- och tankeförmågan försämras snabbare under åldrandet hos dem som hade ett högre BMI i medelåldern.
Studien visar att det inte enbart är den större förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar som leder till sämre minnes- och tankeförmåga bland personer med högre BMI. Förmodligen finns det även andra mekanismer i kroppen som kan förklara sambandet mellan högre BMI och sämre minnes- och tankeförmåga, säger Anna Dahl.
Sambandet mellan fetma och tanke- och minnesförmåga har studerats i en studie från svenska tvillingregistret, den så kallade Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA) som är ett samarbete mellan Hälsohögskolan i Jönköping och Karolinska Institutet.
Läs mer om Anna Dahls forskning på www.hhj.hj.se/doc/4285
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Anna Dahl, mobil: 0731-522 070
Svenska sjuksköterskor har goda kunskaper om smärta och smärtbehandling, men lyckas ändå inte alltid ge barn den smärtlindring de behöver. Detta beror bl.a. på en stark tilltro till läkemedeltillförsel som den enda behandlingen vid smärta.
Att använda olika typer av icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder, t.ex. att låta barnet spela datorspel eller lyssna på musik, visar sig ha god effekt och uppskattas av barnen som fått pröva detta.
Forskning vid Hälsohögskolan i Jönköping visar bl.a. att sjuksköterskor i Sverige har goda kunskaper och mera smärtlindringsvänliga attityder i jämförelse med sjuksköterskor från både England och Sydafrika.
Det finns flera anledningar till att barn inte alltid får den smärtlindring de behöver. En anledning är att sjuksköterskorna saknar beredskap för oförutsedda händelser i samband med att barnet har ont, detta skapar känslor av maktlöshet och ibland till och med misstro mot det sjuka barnet. Andra orsaker kan vara oförmåga att bedöma barnets smärtnivå eller svårigheter att samarbeta med barnet, föräldrarna och den ansvarige läkaren.
”Icke-farmakologiska” metoder för att lindra barns smärta används sparsamt av engelska och svenska sjuksköterskor. I jämförelse med sjuksköterskor från t.ex. Sydafrika förlitar sig de svenska sjuksköterskorna i hög utsträckning på läkemedel som det enda sättet att lindra barnets smärta.
Forskningen visar också att barn och ungdomar har stor nytta av att känna kontroll och delaktighet när de genomgår olika smärtsamma undersökningar och behandlingar.
Läs mer om Karin Enskärs forskning på www.hhj.hj.se/doc/4892
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete.
Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD.
Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Karin Enskär, mobil: 070-71 91 545
I de europeiska länderna skrivs nationella läroplaner för skolan, unika för varje land, där kunskapsfrågor, olika värdefrågor och fostransfrågor sätts i ett nationellt sammanhang. I ett projekt som för svensk del drivits av institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitet tillsammans med Bergs Gymnasium har det svenska integrerats och belysts i ett europeiskt perspektiv och den gemensamma europeiska dimensionen betonats.
Projektet ”Bridging Insula Europea” är finansierat via Europiska Unionens program för livslångt lärande, Comenius. I projektet ingår skolor och forskare även från Italien, Finland, Bulgarien, Cypern, Spanien och Rumänien. Samarbetet har möjliggjorts via två gemensamma web-plattformar som har använts för olika former av kommunikation mellan eleverna i de olika länderna.
Ann-Kristin Jonsson, som ansvarat för att elever på samhällsprogrammet på Bergs Gymnasium har ingått i projektet, menar att projektet stärkt det europeiska inslaget i kurserna trots att eleverna till stor del utgått från sin egen situation och miljö.
Ett exempel på det var vid EU-valet i juni. Hon menar att eleverna nästan utgått mer från ett gemensamt europeiskt perspektiv än från ett svenskt när de diskuterat frågor i relation till Europa och valet.
Mittuniversitetets projektledare Anders Olofsson menar att projektet på många vis varit lärorikt.
– Vi har kunnat studera hur ämnesintegration, internationellt samarbete och IKT-användning sammantaget kan förstås som skolutveckling. Projektet har gett oss flera goda insikter att gå vidare med. Dessutom finns flera möjligheter att göra internationella jämförelser med utgångspunkt i det material som projektet innehåller.
– Projektet har dessutom bidragit till ökade kunskaper om hur samarbete via nätet kan leda till ökad förståelse. Här ger bredden i projektet möjlighet att göra flera intressanta delstudier under nästkommande år, säger Ola Lindberg, forskare i pedagogik vid Mittuniversitetet.
För Bergs Gymnasium har arbetet inneburit lärdomar som man tänker nyttja i framtida utvecklingsprojekt, nu närmast i ett samarbete under nästa läsår med lärare och elever i Ecuador.
Kontaktinformation
För mer information:
Ola Lindberg, forskare i pedagogik, Mittuniversitetet, 0611-86291 eller ola.lindberg@miun.se
Anders Olofsson, projektledare Mittuniversitetet, anders.olofsson@miun.se
Ann-Kristin Jonsson, projektdeltagare Bergs Gymnasium, ann-kristin.jonsson@berg.se
Arvsmassan i våra celler utsätts ständigt för skador genom miljöpåverkan och genom naturliga cellulära processer. Den kanske allvarligaste skadan på DNA är dubbelsträngsbrott där DNA-molekylen bryts av vilket är en stor riskfaktor för uppkomsten av cancer. Dessutom utvecklas många genetiskt relaterade sjukdomar som en effekt av nedsatt reparationsförmåga hos cellen.
En effektiv reparation av arvsmassan är viktig för att undvika cancer. Till exempel kan ärftlig bröstcancer lättare utvecklas som en följd av nedsatt förmåga till DNA-reparation. Inom forskningen vet man att celler kan reparera dubbelsträngsbrott och denna reparation är livsnödvändig.
– Upptäckten gör att vi nu betraktar reparation av dubbelsträngsbrott på ett delvis nytt sätt, vilket får betydelse för forskningens inriktning i framtiden. Vi måste ta större hänsyn till att de olika reparationsvägarna samarbetar med varandra, vilket påverkar effektiviteten av reparationen, säger Stefan Åström.
Vid en reparation av skadade celler används två olika system – homolog rekombinering och icke homolog ligering. Fram till Stefan Åströms studie har forskningen utgått ifrån att de två distinkt åtskilda systemen har reparerat dubbelsträngsbrottet oberoende av varandras existens och funktion. I studien som genomfördes tillsammans med slovakiska forskare har det istället visat sig att de två reparationsvägarna samarbetar med varandra på ett oväntat sätt.
– Vad vi fann var att ett protein i den icke-homologa ligeringen kunde bindas till ett protein som var involverat i den homologa rekombineringen. Det betyder att båda proteinerna positionerades vid dubbelsträngsbrott och att dubbelsträngsbrotten kan repareras effektivare, säger Stefan Åström.
Artikeln som beskriver upptäckten är publicerad i den Amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift, Proceedings of the National Academy of Sciences. Artikeln författades av Stefan Åström, Sidney Carter och Jiang Chen vid avdelningen för utvecklingsbiologi vid Wenner-Grens Institut, Stockolms universitet, tillsammans med Dana Vigasova och Miroslav Chovanec vid Slovakiska vetenskapsakademins cancerforskningsinstitut. Forskningen i Stefan Åströms laboratorium finansieras av Cancerfonden och Vetenskapsrådet.
För ytterligare information
Stefan Åström, Wenner-Greens institut, stefan.astrom@devbio.su.se, tel 0705-938854
De gigantiska tidningsarkiven innehåller såväl nyhets- och featureartiklar och ledare som kommersiella och privata annonser. Sammanlagt uppgår antalet ord till tiotals miljarder. I sin avhandling i engelsk lingvistik har Donald MacQueen undersökt ordet miljon på engelska, i synnerhet hur språkbruket ändrades från uttryck som det tidigare nästan ensamt förekommande ”five millions of inhabitants” till dagens ”five million inhabitants”.
Med hjälp av de elektroniska textsamlingarna som alldeles nyligen blivit tillgängliga har han lyckats precisera när och var det moderna uttrycket började ta över.
– Då man studerar förekomsten av ovanliga ord i mindre textarkiv på någon eller några miljoner ord hittar man ofta bara några exempel att analysera. Den här samlingen är mycket större, och har gjort det möjligt för mig att få fram mycket pålitlig historisk data för ett år i taget. På det sättet har jag kunnat spåra utvecklingen med en precision som inte tidigare funnits i lingvistiska studier, förklarar han.
Det visade sig att den moderna konstruktionen tog över i amerikanska tidningar i mitten på 1880-talet, och i brittiska The Times först i mitten på 1910-talet. Dessutom blev det klart att övergångsperioden var kortare i The Times. Dessa förhållanden tyder på att språkbruket i amerikanska tidningar påverkade och skyndade på ändringen i den brittiska tidningen.
Detta skedde under det brittiska imperiets storhetstid, och ungefär när USA:s ekonomi växte om den brittiska för första gången. Enligt Donald MacQueen är en möjlig orsak till det förändrade språkbruket, förutom båda dessa uttryck plötsligt började användas mer frekvent, att människor har en större benägenhet att omfamna nymodigheter under svåra samhällskriser, i det här fallet det amerikanska inbördeskriget och första världskriget. Det är också möjligt att dessa krig orsakade stora flyttströmmar som kan ha påverkat språkbruket.
– Ett annat upptäckt jag gjort, tack vare den enorma mängden data, är att när användningen av de båda konstruktionerna började lika vanligt förekommande valde tidningarna att helt enkelt undvika sådana konstruktioner och ersätta dem med siffror. När det, kring tiden efter andra världskriget, inte längre rådde någon tvekan om vilken konstruktion var den “riktiga” blev det igen vanligare att skriva ut talen med bokstäver, berättar han.
I avhandlingen ingår också en jämförelse med språk som franska och tyska, där motsvarande grammatisk förändring av ordet miljon från substantiv till ett vanligt räkneord ännu inte skett.
– Men på längre sikt kan man förvänta sig en likadan förändring. Den här tendensen är alltså ett universellt fenomen vad gäller nummerord, säger Donald MacQueen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Donald MacQueen, tel: +1 734 998 1724 (Michigan, USA) eller e-post: donald.macqueen@engelska.uu.se eller donaldmq@umich.edu.
Professor Olle Lindvall ingår i Lunds Stamcellscentrum och forskar om stamceller i samband med Parkinsons sjukdom och stroke. På uppdrag av International Society for Stem Cell Research har han och Insoo Hyun lett en grupp som tagit fram internationella riktlinjer för hur stamcellsforskningen ska kunna föras ut till sjukvården på ett säkert och effektivt sätt.
Etablerad stamcellsbehandling finns idag nästan bara för blodsjukdomar, och alla försök att tillföra stamceller till patienter med andra sjukdomar utgör experimentella och oprövade behandlingar.
De båda forskarna ser i sin artikel de oseriösa stamcellserbjudandena som en bekymmersam ny form av medicinsk turism. Inte nog med att de berörda patienterna betalar stora summor pengar utan att få bot, de kan också bli skadade. Ett barn med en ovanlig ärftlig rörelsesjukdom fick t.ex. tumörer i hjärnan och ryggmärgen efter att ha behandlats med stamceller av en dåligt studerad typ.
Ändå är det ju förståeligt att svårt sjuka människor griper efter varje halmstrå. Det kan också vara så att det finns en etablerad behandling, men bara utanför patientens eget land. Därför går det inte att generellt förbjuda ”stamcellsturism”, utan målet måste vara att skilja på oseriösa respektive vetenskapligt välgrundade behandlingsförsök.
Nu när stamcellsbehandlingar börjar bli redo att föras ut till patienterna finns det tre tänkbara vägar, menar Olle Lindvall och Insoo Hyun:
• efter att ha godkänts av forskarvärlden och etiska kommittéer i s k peer review testas metoden i kliniska prövningar på samma sätt som andra behandlingar.
• metoden underkänns av forskarvärlden för att den saknar teoretisk grund och djurstudier som tyder på att behandlingen är säker och effektiv. Den ska då stoppas och inte testas på patienter.
• kliniska prövningar går inte att göra, t.ex. för att det ännu inte finns tillräckligt mycket stamceller av den aktuella typen för större försök. Om forskarvärlden anser att metoden uppfyller kraven på vetenskaplighet och säkerhet bör den ändå kunna prövas på en liten grupp svårt sjuka patienter.
Denna tredje väg kallas ”medicinsk innovation” och har använts bl.a. för nya kirurgiska metoder. Man kan ju inte försöksoperera friska personer, och hjärttransplantationer och titthålskirurgi har därför utvecklats utan kliniska prövningar. Visar försöken med medicinsk innovation att en viss stamcellsbehandling lyckas bra, så måste man ändå senare försöka göra kliniska prövningar som jämför den nya metoden med traditionell behandling.
– Stamcellsforskningen börjar nu närma sig praktisk tillämpning. Det gör det allt mer angeläget att klargöra vilka villkor som gäller för att ny stamcellsbehandling ska kunna provas som ”medicinsk innovation”, menar Olle Lindvall och Insoo Hyun i sin Science-artikel.
Kontaktinformation
Olle Lindvall kan nås på olle.lindvall@med.lu.se, 046-2220543 eller 0705-171466. Artikeln finns att läsa på http://www.sciencemag.org.
Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser norrut, enligt ett flertal nyare studier. Orsaken tycks vara det varmare klimatet. Det finns dessutom en allmänt utbredd oro för att de pågående klimatförändringarna kommer att öka problemen med skadeinsekter i odlade grödor. Denna oro har dock lite stöd i faktiska observationer.
Förutsägelserna om ökande problem baserar sig också ibland på ett alltför enkelt resonemang. Det går i korthet ut på att en förhöjd temperatur leder till snabbare utveckling från ägg till könsmogna insekter och fler generationer av insekter varje år, vilket i sin tur leder till fler och allvarligare utbrott.
Sedan tidigare är det känt att växter, såväl som växtätande insekter och rovinsekter (predatorer), kommer att svara positivt på en temperaturökning upp till en viss kritisk nivå, där en ökad temperatur har negativa effekter.
Forskarna vid SLU nyanserar nu bilden och presenterar en modell, som visar att man kan förvänta sig att växter, växtätare och rovdjur reagerar olika mycket på en temperaturökning.
– Växterna är de som förväntas svara svagast, växtätarna medelstarkt och rovdjuren allra mest på en ökad temperatur, säger Åsa Berggren.
Det är främst fysiologiska skillnader mellan växter och djur som är orsaken till detta. Insekter som lever som rovdjur (t ex parasitsteklar) har exempelvis möjlighet att inte enbart svara fysiologiskt, utan även beteendemässigt (t.ex. med ett aktivare födosök) på ändrade förhållanden.
– Det är alltså inte responsen hos enskilda arter som är avgörande, utan samspelet mellan arter och grupper av organismer.
Med ett sådant angreppssätt bör det, enligt forskarna, kunna bli lättare att svara på frågor om vad som kommer att hända med vår natur i framtiden, och då särskilt när det gäller effekter av klimatförändringar.
Kontaktinformation
Mer information
Åsa Berggren, asa.berggren@ekol.slu.se, 018-67 23 44
Christer Björkman, christer.bjorkman@ekol.slu.se, 018-67 15 32
Helena Bylund, helena.bylund@ekol.slu.se, 018-67 23 28
Matthew P. Ayres, Matthew.P.Ayres@Dartmouth.EDU
The distribution and abundance of animal populations in a climate of uncertainty. Åsa Berggren et.al. 2009. Oikos Volume 118 Issue 6
Pressfoto
En parasitstekel (Cotesia congregata) lägger ägg i sitt värddjur, en fjärilslarv. Genom att ta reda på vem av dem som påverkas mest av ett ändrat klimat kan vi bättre förutse risken för insektsangrepp i framtiden.
Foto: Alex Wild, University of Illinois, 2008
Alzheimers sjukdom karakteriseras av sänkt koncentration av peptiden Abeta42 och höga nivåer av tauproteiner i hjärn- och ryggmärgsvätskan, även kallad cerebrospinalvätska (CSV).
Liknande förändringar har konstaterats vara vanligt förekommande hos patienter med mild kognitiv svikt av amnestisk typ (minnessvårigheter), utan att dessa personer har en fastställd demenssjukdom. Men förekomsten en Alzheimersliknade förändringar hos patienter med subjektivt upplevd mild kognitiv svikt eller icke-amnestisk mild kognitiv svikt har tidigare varit okänd.
I den nu publicerade studien har forskarna vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från flera andra europeiska universitet, undersökt förekomsten Alzheimersliknande förändringar i ryggmärgsvätskan hos patienter med mild kognitiv svikt, samt hur dessa proteiner korrelerar med minnessvikt hos patienter med amnestisk typ (aMCI), subjektiv mild kognitiv svikt (SCI) och icke-amnestisk mild kognitiv svikt (naMCI).
Patienterna i studien rekryterades från 20 olika minneskliniker runt om i Europa och matchades mot friska kontrollpersoner. Studien pågick i tre år med årliga uppföljningar. Forskarna analyserade ryggmärgsvätskan avseende markörerna Abeta42 och tauprotein, samt deltagarnas kognitiva profil avseende bland annat minnesförändringar, dagliga aktiviteter och eventuell utveckling mot en konstaterad Alzheimers sjukdom.
Slutsatsen av studien är att Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande diagnosen med utgångspunkt från prov från ryggmärgsvätskan inom gruppen av patienter med SCI, naMCI och aMCI, framförallt kopplad till minnesnedsättning i grupperna med naMCI och aMCI.
Patienter med SCI kan uppvisa mycket tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, men en mätbar objektiv kognitiv nedsättning kan vara uppenbar först efter en längre observationstid.
Forskarna menar att förändringar i ryggmärgsvätskan kan användas som en prognostisk markör hos patienter med aMCI och naMCI. Studien måste dock upprepas för att validera resultaten.
– För att få en så bra behandling mot Alzheimers sjukdom som möjligt är det viktigt att börja i god tid. De nya behandlingar som finns kan börja användas tidigare i förloppet innan sjukdomen är manifest, säger Yvonne Freund-Levi, en av forskarna bakom studien.
Publikation: “Prevalence and prognostic value of CSF markers of Alzheimer’s disease pathology in patients with subjective cognitive impairment or mild cognitive impairment in the; a prospective cohort study”, Pieter Jelle Visser, Frans Verhey, Dirk L Knol, Philip Scheltens, Lars-Olof Wahlund, Yvonne Freund-Levi, Magda Tsolaki, Lennart Minthon, Åsa K Wallin, Harald Hampel, Katharina Bürger, Tuula Pirttila, Hilkka Soininen, Marcel Olde Rikkert, Marcel M Verbeek, Luiza Spiru, Kaj Blennow, Lancet Neurology, Jul;8(7):619-27, Epub 2009 Jun 10, DOI:10.1016/S1474-4422(09)70139-5.
För mer information, kontakta:
Professor Lars-Olof Wahlund
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil 070-7892045
E-post: Lars-Olof.Wahlund@ki.se
Med dr, överläkare Yvonne Freund-Levi
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil: 073-6841130
E-post: Yvonne Freund-Levi@ki.se
Presskontakt: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Giftiga algblomningar i hav och sjöar är en välkänd hälsorisk och en sommarplåga som medför stora kostnader för vattenrening, vattenbruk och turism. Fortfarande vet forskarna inte varför algblomningarna uppstår, och vad som får vissa arter av mikroalger att föröka sig och bilda täta blomningar.
I en studie som publiceras i internationella tidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), presenterar forskare inom forskningsplattformen MARICE (marine chemical ecology) vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, en ny tänkbar förklaring till algblomningarnas uppkomst.
Den gällande teorin säger att algerna framställer giftet dels för att hämma konkurrerande arters tillväxt, dels för att skydda sig mot rovdjur. Men ur ett evolutionärt perspektiv är en sådan konkurrenshämmande strategi svår att motivera. Havets turbulenta ytvatten gör att den enskilda algarten helt enkelt har svårt att få ensamrätt på effekten av ett konkurrenshämmande gift – alltså måste giftbildningen ha fler och andra orsaker.
Marinekologen Per Jonsson och hans kollegor visar att de konkurrenshämmande effekter som tidigare forskning funnit bara är en sidoeffekt av ett betydligt mer aggressivt beteende, där giftiga alger skadar eller dödar konkurrerande alger för att komma åt näringen i deras celler.
–Man kan likna födoupptaget med det man finner hos blodsugande insekter, som till exempel myggor. Vår studie visar att denna stöld av näringsämnen kan vara en viktig mekanism vid uppkomst av giftiga planktonblomningar, säger Per Jonsson.
Upptäckten kommer leda till vidare experimentella studier, som på sikt förhoppningsvis kan bidra till att lösa gåtan om algblomningarnas uppkomst.
Artikeln Formation of harmful algal blooms cannot be explained by allelopathic interactions publicerades i PNAS den 15 juni och är skriven av Per Jonsson, Henrik Pavia och Gunilla Toth, samtliga forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Per Jonsson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526-68627
0732-594 366
per.jonsson@marecol.gu.se
Bilden, tagen med ljusmikroskop, visar mikroalgen Chrysochromulina palpebralis. FOTO: Sergio Seoane.
Fakta:
MARICE är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom området marin kemisk ekologi. I programmet deltar forskare från institutionerna för marin ekologi, växt- och miljövetenskaper, cell- och molekylärbiologi och kemi.
