I dagarna påbörjas en av de mest omfattande provtagningar av sjöar som gjorts i Sverige. Undersökningen omfattar kemiska analyser av vattnet i nära 6000 sjöar. En helikopterfirma sköter själva provtagningen, som börjar i fjällen och slutar i Skåne framåt december. Vattenproverna analyseras efter hand av laboratorier vid SLU:s institution för miljöanalys, där resultaten också kommer att utvärderas med början under våren 2008. Uppdragsgivare är Naturvårdsverket.
Provtagningen omfattar två delar. Den ena är ett nytt nationellt program för vattenkemisk övervakning av sjöar, där 800 av 4800 slumpvis utvalda sjöar ska provtas varje år. Syftet är att beskriva det vattenkemiska tillståndet i alla Sveriges sjöar. SLU har tidigare genomfört landsomfattande sjöprovtagningar i så kallade riksinventeringar vart femte år. En nackdel med det upplägget var att resultaten delvis speglade de speciella förhållanden som rådde under provtagningsåret. Med det nya upplägget, där en sjättedel av sjöarna provtas varje år, kommer man på sikt att få en bättre beskrivning av vattenkemin i Sveriges sjöar, mindre präglad av vädrets växlingar.
Den andra delen handlar om sjökalkning. Idag kalkas över 3000 sjöar för att motverka försurningens skadliga inverkan på levande organismer. Nu ska dessa sjöar genomgå en noggrann undersökning för att utröna hur pass försurade de egentligen är. För att underlätta utvärderingen av de kalkade sjöarna kommer provtagningar också att göras i 2000 jämförbara sjöar som inte kalkats. Resultaten ska ligga till grund för en anpassning av den statligt finansierade kalkningsverksamheten till det minskade nedfallet av försurande ämnen.
Undersökningarna görs inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Sjöar och vattendrag, program Försurning och program Övergödning.
Mer information:
Jens Fölster, forskare vid institutionen för miljöanalys
SLU, Uppsala
Tel: 018-67 31 26, 0702-27 17 21
E-post: Jens.Folster@ma.slu.se
Djupt inne i Amazonas regnskogar har medlemmarna för den brasilianska, religiösa miljörörelsen, Santo Daime, sitt huvudsäte. Från att ha varit en liten religiös rörelse i början av 1900-talet, startad av gummitappare och Amazonasbönder, har Santo Daime-rörelsen expanderat snabbt under de senaste tjugo åren. Idag finns rörelsen runt om i Brasilien, i flertalet europeiska länder, i USA och i Japan. Många går med på grund av den psykoaktiva drycken daime (mer känd som ayahuasca) som medlemmarna använder under sina religiösa ritualer.
– Enligt medlemmarna kan drycken bota en mängd olika sjukdomar, däribland dödliga sjukdomar som AIDS och cancer. Den anses även kunna förändra människor och göra dem mer miljömedvetna, säger Titti Schmidt.
Idag driver medlemmarna en mängd olika ekologiska och sociala projekt. På deras initiativ har det också bildats en stor nationalpark runt rörelsens huvudort, Céu do Mapiá.
I avhandlingen beskrivs och analyseras den snabba expansionen av Santo Daime-rörelsen utifrån antropologiskt teoribildning. I Latinamerika har framväxten av sociala och religiösa rörelser ofta förklarats ganska ensidigt i termer av ”kamp”, något som Titti Schmidt menar tenderat att göra oss blinda för andra tolkningsmöjligheter.
För att förstå expansionen av Santo Daime-rörelsen måste man också ta daimedrycken, och det medlemmarna kopplar till drycken, på allvar. Endast då kan man börja greppa den specifika moraliska praktik som genereras av drycken och som hänger intimt samman med idéer om att människors tankar och känslor är andar i behov av förändring. Dessa idéer ligger sedan till grund för hur medlemmarna själva förklarar expansionen av rörelsen.
– Vi behöver ett alternativt sätt att se på handling, som tar hänsyn till att människor också styrs av handlingar som är icke-instrumentella och icke-målorienterade, säger hon.
Kontaktinformation
Mer information: Titti Schmidt, 073-951 35 67, e-post: Titti.Schmidt@antro.uu.se
Alla däggdjursceller innehåller ett filamentsystem. Filament är trådformiga proteiner som är viktiga för cellens rörelse. Aktin och myosin är två filament, kända för att samverka vid rörelse i muskelceller.
Pontus Aspenström vid Uppsala universitet har särskilt inriktat sin forskning på proteiner, Rho GTPaser, som är en del av signalsystemet mellan aktinfilament och receptorer i cellmembranet. Signalerna påverkar cellens funktion och struktur.
– Hela systemet är som en strömbrytare som slår på och av signalerna. Det är komplext, vi har visat att det finns många olika Rho GTPaser.
Vid cancer får celler ofta ett förändrat rörelsemönster jämfört med friska celler. Cellerna i invasiva tumörer har till exempel ökad förmåga att röra på sig och att bilda metastaser. Tumörceller kan ta sig fram genom cellager och vidare ut i blodbanan för att föröka sig i andra delar av kroppen.
– Cellrörelse är en del av metastaseringen och vi försöker förstå om och hur Rho GTPaserna förändras i tumörbildande celler.
Bakgrund
Idag forskar Pontus Aspenström vid Ludwiginstitutet för cancerforskning i Uppsala där han har varit sedan 1996. Han studerade biologlinjen vid Stockholms universitet och disputerade vid Uppsala universitet 1992. Därefter hade han en forskartjänst vid Stockholms universitet i fyra år. Drygt ett år av den tiden tillbringade han som postdoktor vid University College London.
En tjänst vid Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.
Kontaktinformation
Pontus Aspenström
Ludwiginstitutet för cancerforskning, Uppsala universitet
Tel: 018-16 04 00
E-post: Pontus.Aspenstrom@LICR.uu.se
Keith Humphreys vid Karolinska Institutet forskar om statistiska metoder som används inom flera olika områden, bland annat ekonomi, psykologi och artificiell intelligens. De senaste åren har tyngdpunkten legat på biostatistik, särskilt genetisk statistik.
– Genetisk statistik är ett framträdande område inom biostatistiken. Många statistiker är involverade och det finns ett stort antal intressanta problem att utforska. Det är ett dynamiskt område som har utvecklats mycket snabbt de senaste åren, säger Keith Humphreys.
Biostatistik kräver ett nära samarbete mellan flera olika yrkesgrupper, bland annat matematiker, biologer, epidemiologer och genetiker. Forskningen i Keith Humphreys grupp går ut på att hitta genetiska markörer som kan associeras med bröstcancer. Markörerna skulle sedan kunna användas för att förutsäga risken att drabbas av cancer eller för att på förhand avgöra hur allvarligt sjukdomen kommer att drabba. Vissa markörer skulle också kunna bli en del av diagnostiseringen.
– Nästa steg blir att ta reda på hur markörerna ska användas. Vi hoppas också kunna utforska hur genetik och miljö samspelar vid bröstcancer, men det är oerhört mycket arbete kvar att göra där.
Bakgrund
Keith Humphreys kommer från England och lade fram sin avhandling vid University of Southampton. Mellan 1996 och 2000 gjorde han postdok vid Stockholms universitet och vid universitetet i Glasgow. Eftersom han trivdes bra i Sverige har han sedan återvänt för att forska här.
En tjänst vid Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.
Kontaktinformation
Keith Humphreys
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08 – 524 86887
E-post: Keith.Humphreys@ki.se
Nuvarande huvudsekreterare, professor Rune Åberg, lämnar sitt uppdrag på FAS för att gå i pension.
Erland Hjelmquist är prefekt vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Han har en bred forskningserfarenhet inom området psykologi med specialområdet funktionshinder och handikapp. Andra uppdrag är ordförande i Svenska nationalkommittén för psykologi i Vetenskapsakademin och ledamot i styrelsen för Riksbankens jubileumsfond.
Mer information lämnas av:
Ambassadör Lars Anell, ordförande för FAS styrelse.
Mobil: 070-511 46 06
E-post: lars.anell@bredband.net
Professor Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
Hur påverkar föreningsdeltagande det politiska engagemanget bland personer med och utan utländsk bakgrund i Sverige? Kan medlemskap och aktivitet i föreningar av olika slag förbättra inflytandet för grupper som annars skulle ha svårt att göra sig hörda i politiken? Eller bidrar ett väl utvecklat föreningsliv, av det slag som vi finner i det svenska samhället, snarare till att ytterligare stänga ute personer med utländsk bakgrund? I sin avhandling kartlägger statsvetaren Gunnar Myrberg ingående hur föreningsdeltagande påverkar invandrade och infödda svenskars politiska engagemang och inflytande.
Med hjälp av aktuella intervjuundersökningar visar han att personer som har invandrat från de nordiska länderna och andra västländer deltar i föreningar i samma utsträckning som infödda svenskar, medan personer från andra delar av världen genomgående är mindre delaktiga. Skillnaderna avspeglar därmed ett slags graderat invandrarskap som också tar sig uttryck i vilka grupper som både infödda och invandrade svenskar inkluderar i det till synes neutrala ordet ”invandrare”, samt i olika gruppers erfarenheter av etnisk diskriminering.
Gunnar Myrbergs avhandling klargör hur föreningsdeltagande kan utgöra en form av politiskt engagemang och hur medverkan i föreningar kan främja tilltron till den egna förmågan att delta i det politiska livet.
– Ett rikt föreningsliv som förmår locka till sig invandrade svenskar kan vara en väg att göra den svenska demokratins medlemmar och medborgare mer politiskt jämlika, säger Gunnar Myrberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnar Myrberg, tel: 018-471 61 26, 073-0358 378, eller e-post: Gunnar.Myrberg@statsvet.uu.se
Varje dag gör vi olika bedömningar, några viktigare än andra. Att en läkare gör korrekta bedömningar av patienter som uppvisar ett antal symptom, kan vara livsavgörande. Enligt Linnea Karlsson vid Umeå universitet finns det två typer av minnen som används vid olika bedömningar – det ena är minnet för regler och abstrakta samband, det andra minnet för tidigare händelser. I sin avhandling drar hon slutsatsen att uppgiftens matematiska struktur är en av faktorerna som avgör vilket minne man använder.
Linnea Karlsson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått lära sig bedöma fiktiva uppgifter, till exempel hur giftiga påhittade skalbaggar är eller hur effektiva medicinalväxter vissa blommor är. Deltagarna har under försökets gång fått lära sig ta hänsyn till olika egenskaper (exempelvis benens längd eller blommornas färg) för att kunna göra korrekta bedömningar. Till slut har försökspersonerna lärt sig lösa uppgifterna, som har funnits i två varianter med olika matematisk struktur.
För att undersöka vilket minne personerna använt under försöken, har Linnea Karlsson analyserat deras bedömningsbeteende. Hon visar att människor använder sitt minne för regler och abstrakta samband i de fall där informationen kan adderas och subtraheras. I övriga situationer används istället minnet för tidigare händelser. Kunskapen är viktig för att kunna utveckla effektiva inlärningsmetoder, och kunna ge bästa möjliga stöd till människor som arbetar med betydelsefulla bedömningar.
Linnea Karlsson har också använt hjärnavbildning och kognitiv modellering i sina studier. Hjärnavbildningen visar hur hjärnan aktiveras på olika sätt enbart beroende på den matematiska strukturen på bedömningsuppgiften.
Fredagen den 21 september försvarar Linnea Karlsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A division-of-labor hypothesis: Adaptations to Task Structure in Multiple-Cue Judgment. Svensk titel: En hypotes om arbetsdelning: anpassning till uppgiftens struktur vid bedömningar. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Dr David Lagnado, Department of Psychology, University College London.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Linnea Karlsson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 070-567 96 91
e-post: linnea.karlsson@psy.umu.se
En stötvåg kan beskrivas som ett tunt område där temperatur, tryck och hastighet ”hoppar” från ett värde framför en stöt till ett annat värde bakom stöten, vilket ger upphov till krafter som man kan utnyttja. Fredag 21 september disputerar Veronica Eliasson på sin forskning kring stötvågor.
– Fenomen som beskrivs av stötvågor möter vi dagligen. Ett exempel är mullret vid ett åskväder, som orsakas av en stötvåg som bildats av den temperaturhöjning som blixten genererar. Åskan hörs när energin i stötvågen har ombildats till en ljudvåg, säger hon.
Målet har varit att förstå hur stötvågor beter sig när de fokuseras. Det har länge varit känt att en cirkulär stötvåg inte är stabil – dvs. samma experiment ger olika resultat från gång till gång.
– Vi har kommit på att månghörningar som triangel- eller oktagonformade stötvågor är stabila och fokuseras på ett förutsägbart sätt varje gång experimentet utförs. Det innebär att vi nu vet mer om olika former av stötvågor och hur olika hinder påverkar formen under fokuseringsprocessen.
Dessa insikter kan vara till nytta inom bland annat ”Shock Wave Lithotripsy” (SWL), en behandlingsmetod mot njursten, där man använder fokusering av stötvågor för att ta bort njurstenar. En fördel med SWL som används flitigt i USA är att man slipper göra ett kirurgiskt ingrepp.
– Metoden går ut på att man skickar tusentals stötvågor in i kroppen och fokuserar dessa på njurstenen som går sönder i små bitar, ungefär som sandkorn. Dessa korn kan kroppen själv ta hand om. Våra resultat kan kanske hjälpa till att öka förståelsen, förbättra och förändra tekniken som används, säger Veronica Eliasson.
Forskningens experimentella del har utförts på KTH i ett så kallat ”stötrör” där fokuseringen av stötvågen sker under miljondelar av sekunder. Samtidigt uppstår väldigt höga temperaturer och tryck.
– Resultaten har vi till största delen fått i form av fotografier, och fastän de bara visar positionen och formen av stöten under olika tidsögonblick har vi lärt oss mycket av dem. Vi är först i världen med att producera polygonformade stötar, så bilderna har även blivit uppmärksammande internationellt.
Beräkningar som hon gjort på UC Berkeley i USA visar att de matematiska modeller man använt för att förutsäga stötvågornas beteende stämmer väl överens med resultaten från experimenten.
Nu fortsätter Veronica Eliasson sin forskning på California Institute of Technology som erbjöd en postdoc-tjänst efter ett besök där hon presenterade sina forskningsresultat.
– För mig är det en utmärkt chans att knyta nya internationella kontakter och lära mig av de bästa inom området, säger hon.
Avhandlingens titel: On focusing of shock waves
Tid: fredag 21 september kl. 10.15
Plats: Sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Veronica Eliasson, 08-7907624, 070-5739451, veronica@mech.kth.se
– Upptäckten är förvånande då forskning tidigare har visat att barn med ADHD lätt störs i distraherande miljöer, säger Göran Söderlund, fd lärare, idag doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och som tillsammans med docent Sverker Sikström, Lunds universitet, ligger bakom forskningen.
En jämförelsegupp med barn utan ADHD-diagnos presterade dock bättre under tystnad. Forskarna förklarar skillnaden i hur brus påverkar minnet med hur signalsubstansen dopamin styr hjärnans aktivitet. Barn med ADHD har en låg grad av dopamin och därmed en låg hjärnaktivitet. Brusljud verkar stimulerande så att hjärnan får precis lagom stimulans för att den ska fungera bra. Barn utan ADHD har dock betydligt mer dopamin och en högre hjärnaktivitet. För dessa barn kan brus till och med vara skadligt eftersom hjärnan störs av för mycket ovidkommande stimulans, vilket gör att koncentrationen och minnet försämras.
En uppföljande studie visar att de positiva effekterna av brusljud inte bara inskränker sig till att omfatta barn med ADHD utan också vanliga skolbarn som presterar något under genomsnittet. Samtidigt visade studien att högpresterande barn däremot blev sämre av bruset. Detta förklaras också genom att de lågpresterande barnen i genomsnitt har något lägre dopaminnivåer än de högpresterande barnen.
– Slutsatsen av detta är att brusljud generellt antas kunna höja låga dopaminnivåer och därigenom förbättra koncentration och skolresultat för barn med ADHD men också för lågpresterande barn generellt, säger Göran Söderlund.
– De slutsatser som dras av vår modell är faktiskt relativt lätta att överföra till praktiken. Modellen hjälper oss att förstå barn med koncentrationsproblem och fungerar som ett enkelt redskap för att anpassa skolmiljön till med ADHD. Den erbjuder ett vetenskapligt underlag för behandling av problematik kopplad till koncentrationssvårigheter, som vid ADHD och kan vara ett komplement till farmakologisk behandling, säger Göran Söderlund.
Låga dopaminnivåer är ett av flera karakteristika vid ADHD men förkommer också vid Parkinsons sjukdom samt vid normalt åldrande. Andra patientgrupper med minnesproblem kan därför också kunna dra nytta av dessa rön.
Göran Söderlund kommer även att disputera vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet på en avhandling som bygger på den forskning som ligger till grund för artikeln.
Hans doktorsavhandling Noise Improves Cognitive Performance in Children with Dysfunctional Dopaminergic Neurotransmission behandlas vid Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet den 21 september, 2007.
MBA-modellen publiceras i artikeln Stimulus dependent dopamine release in ADHD i oktobernumret av Psychological Review, som är den högst rankade psykologiska
vetenskapliga tidskriften. Den empiriska studien om ADHD barn Listen to the noise: Noise improves cognitve perfromance in ADHD children publiceras i augustinumret av Journal of Child Psychology and Psychiatry, och är en av de tre högst rankade psykiatritidskrifterna i USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Göran Söderlund, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: gsd@psychology.su.se, mobil 070 453 30 38
Sverker Sikström, docent, Lunds universitet, mobil 070-3614333, e-post sverker.sikstrom@lucs.lu.se,
Fördelarna med miniatyrisering är många – ökad prestanda och lägre priser, till exempel. Inom biologi och kemi sker många kemiska reaktioner snabbare i mikroskala, och om man kombinerar detta med mikrosystemteknik blir det rentav möjligt att bygga små, effektiva laboratorier på chips. För att sedan kunna styra och driva vätskor i dessa laboratorier krävs ett material som har vissa egenskaper, och det är här paraffinvaxet kommer in i bilden.
– Paraffinvax är intressant främst för att det kan ge höga tryck och stora volymökningar när man smälter det. Dessutom är det billigt och inte heller giftigt. Det går enkelt att värma upp till exempel med hjälp av vanliga batterier, berättar Marcus Lehto.
Han har studerat paraffinvax som pådrivande material genom att själv tillverka en rad olika miniatyriserade komponenter, bland annat pyttesmå ventiler och -pumpar som kan användas just till att styra och driva vätskor på chips. I framtiden kan dessa chips komma att användas för att diagnostisera sjukdomar med hjälp av tester som patienten själv kan göra hemma. Tanken är att patienten endast ska behöva placera en droppe blod på chipet och starta testet, som sedan sköter sig självt. När testet är färdigt kan chipet kastas i soporna.
– En av de stora utmaningarna är att kunna tillverka små ventiler och pumpar med tillräckligt hög prestanda utan att de blir alltför dyra. Paraffinvax har visat sig ha goda förutsättningar för att användas i sådana komponenter och system, säger Marcus Lehto.
Paraffinvax är inte enbart användbart i pumpar och ventiler utan skulle även kunna användas i andra miniatyriserade system, till exempel för att öppna och stänga elektriska kontakter eller positionera ljusstrålar.
Bild finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/EF4A4EFA9D1A34A3C125735C0034E857/$File/pm_paraffinvax.jpg
Bildtext : Så här skulle det kunna se ut i framtiden när ett blodprov analyseras med hjälp av ett chip som inkluderar ventiler, pumpar, diverse kemikalier och sensorer. Informationen skickas sedan vidare till läkaren via e-post eller sms.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Lehto, 018-471 72 42, 070-995 98 30, e-post: Marcus.Lehto@Angstrom.uu.se
– Författarna i den här pocketboken har olika infallsvinklar men kommer alla fram till samma sak: planeten har inte råd med att konsumtionen fortsätter att öka på ett sätt som inte är hållbart och det är bråttom. Ju fler som läser den här boken, desto bättre, menar Rolf Annerberg, Formas nytillträdde generaldirektör. Budskapet är egentligen enkelt, men inte desto mindre akut.
Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta stil? Behöver vi alla prylar? Och vad är egentligen ett behov?
Boken behandlar flera aspekter av konsumtion från politikernas styrmedel för att minska konsumtionen, via ekologiska fotavtryck det vill säga hur mycket naturresurser som går åt för att producera det vi konsumerar, till insikten om att vi bara har en planet. Vidare tar den upp köpcentrum i hjärnan, huruvida det går att vara miljövänlig och rik samtidigt, att moral och ekonomi visst kan gå hand i hand, att vår konsumtion ofta bidrar till utarmning av resurser i andra länder, alla val som måste tas, samlare och sopberg m m.
Konsumera mera vänder sig till beslutsfattare, allmänheten och till studerande från gymnasieskolan och uppåt.
Kontaktinformation
Information om boken och om bokens författare: www.formas.se. Boken kostar 51 kr och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För rec.ex. maria.guminski@formas.se, 08-775 40 08.
För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se
– Det som förvånat mig mest är bristen på helhetssyn. Man tittar på varje nivå för sig, individen, arbetsplatsen eller samhället, för att förklara långtidssjukskrivningar. Och man tittar mest på individen. För mig är det självklart att de olika nivåerna samverkar.
Ann-Christine Larsson är sociolog och arbetslivsforskare. Hon har i tre år följt en grupp långtidssjukskrivna på deras väg tillbaka till arbetslivet. Resultatet är bl.a. en avhandling som läggs fram i sociologi vid LiU.
– Vägen tillbaka till arbetslivet går inte att förstå om man inte först har förstått vägen in i sjukdomen, säger hon.
Oftast handlar det om en lång process med upptakt i 1990-talets besparingar inom den offentliga sektorn. I den grupp som Ann-Christine Larsson har följt var de flesta offentliganställda kvinnor: sjuksköterskor, undersköterskor, socialarbetare, fritidspedagoger och barnskötare. Alla hade erfarenhet av ökad stress, krav på ökad flexibilitet, och minskad trygghet i sina arbeten. Extremfallet var en kvinna som haft 27 vikariat på tre år.
Med krympta offentliga resurser ökade också kraven från skola och dagis på dem som föräldrar. Det blev allt svårare att hitta en balans mellan de olika delarna av livet. Ann-Christine Larsson beskriver den tilltagande känslan av vanmakt i vad hon kallar för vanmaktsprocessen. Till slut blev de sjukskrivna, i de flesta fall med diagnosen utmattningsdepression.
Gruppen har deltagit i ett EU-finansierat projekt i EQUAL-programmet, PEOPLE, där en nyckelprincip var empowerment. Det gällde att tillsammans med de sjukskrivna skapa styrka att ta tillbaka makten över deras egna liv, med ökade resurser och stärkt självkänsla.
När projektet avslutades var de flesta (18 av 28) tillbaka i arbetslivet igen. Men ingen arbetade i den omfattning de gjort tidigare på sina gamla arbetsplatser, och få trodde att de någonsin mer skulle kunna det. Ann-Christine Larsson beskriver en besvikelse i gruppen över att inget hänt på deras arbetsplatser, trots att arbetsgivarna varit med i projektet. Ofta har det rent av blivit värre, med ännu högre tempo och krav. De som lyckats bäst har bytt bana helt och hållet.
– Arbetsgivarna vill väl, men de är också bakbundna av snäva budgetramar och pressade tidsramar. Arbetslivet är så specialiserat idag, det går inte att jobba lite lugnare under en tid med lägre krav på sig.
– Eller som en av kvinnorna uttryckte saken: Det finns ingen avbytarbänk i dagens arbetsliv.
För att skapa ett hållbart arbetsliv måste man se på alla nivåerna, är en av Ann-Christine Larssons slutsatser: Individ- organisations- och samhällsnivån. Och på balansen mellan det betalda och obetalda arbetet.
– Ingen kan ensam ta på sig hela ansvaret, säger hon. Det var det som de här kvinnorna försökte göra. Det gick inte.
Kontaktinformation
Ann-Christine Larsson disputerar den 28 september. Avhandlingen heter Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser? En studie om att återta balansen i arbetslivet och i vardagslivet. Telefon till Ann-Christine Larsson: 0121-31015 eller 0581-81734, e-post: ann-christine.larsson@apel-fou.se
Ludvig Holbergs minnesfond delar varje år ut Nils Klim-priset till framstående yngre nordiska forskare inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Särskild vikt läggs på forskarens självständighet, förmåga till nyskapande och tvärvetenskapliga kompetens. I år går priset på nästan 300 000 kronor till Carina Keskitalo, lektor och docent i statsvetenskap vid den kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
– Det är förstås jättekul och känns som ett erkännande för tvärvetenskaplig forskning, säger Carina Keskitalo.
I motiveringen står bland annat att Carina Keskitalo har utvidgat och fördjupat vår förståelse för användningen av miljöresurserna i det europeiska arktiska området, med en särskild blick för hur lokala miljöer påverkas av globalisering och klimatförändringar. Hennes tvärvetenskapliga synsätt på arktisk forskning har fått bred internationell uppmärksamhet, och ingår bland annat i kurslitteratur om arktiskt regionsbyggande.
Förutom prissumman ges pristagaren också ekonomiska resurser att anordna ett seminarium inom sitt ämnesområde.
– Seminariet är ännu bara på planeringsstadiet, men kommer troligtvis att ordnas här i Umeå och handla om anpassning till förändringsprocesser i nordliga områden.
Priset delas ut i Bergen den 24-26 november, tillsammans med det internationella Holbergpriset om nästan fem miljoner kronor, som i år går till Ronald Dworkin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina Keskitalo
Kulturgeografiska institutionen
Umeå universitet
tel: 090-786 50 80
e-post: carina.keskitalo@geography.umu.se
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) har fått det glädjande beskedet att en ansökan till EU:s Atlantisprogram har beviljats. HLK är tillsammans med Luleå tekniska universitet de enda lärosätena i Sverige som fått ansökningar beviljade.
I projektet, som kommer att pågå 2008-2011, medverkar förutom HLK Penn State University i USA och University of Chichester i Storbritannien. HLK kommer att ha det övergripande ansvaret för de europeiska lärosätenas deltagande och har för detta erhållit 3,8 mkr. Motsvarande summa har beviljats Penn State University i USA.
Projektet är fyraårigt och innebär att sammanlagt 112 lärarstudenter vid de medverkande lärosätena ges den unika möjligheten att under två år läsa sammanlagt tre terminer vid två olika universitet utomlands. HLK-studenterna kommer att läsa ett år vid Penn State University och en termin vid University of Chichester. Efter avslutad utbildning kan de studenter från HLK som deltagit ta ut både en svensk lärarexamen och en akademisk amerikansk examen. De studenter som deltar kommer också att få generösa stipendier som täcker både resor och uppehälle.
Projektet syfte är att utbilda lärare med ett mångkulturellt och reflekterande förhållningssätt genom ett tvåårigt transatlantiskt program som innehåller bl.a. på språkstudier, pedagogik och didaktik.
Eva Björck-Åkesson, VD och akademisk ledare vid HLK:
– Detta är en fantastisk möjlighet för HLK. Nu kan vi erbjuda studenterna inom lärarutbildningen en unik och gedigen internationell utbildning.
Atlantisprogrammet är ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och det amerikanska utbildningsministeriet, som ingått ett avtal om högre utbildning och yrkesutbildning för perioden 2006-2013. Programmet syftar till att främja ömsesidig förståelse mellan medborgare i EU och USA samt till att stärka kunskapsutvecklingen på båda sidor.
HLK medverkar sedan tidigare i ett Atlantisprojekt som syftar till att starta en internationell masterutbildning inom det specialpedagogiska området 2009.
Kontaktinformation
FÖR MER INFORMATION KONTAKTA:
Utbildningsledare Stefan Engberg, tfn 036-10 14 04, 0737-53 32 99, stefan.engberg@hlk.hj.se
Utbildningschef Sverker Johansson, tfn 036-10 14 94, sverker.johansson@hlk.hj.se
Författaren Lena Nygårds har intervjuat en mängd människor och samlat historier kring gamla frösorter.
Arbetet är en del av Fröuppropet, ett projekt inom Programmet för odlad mångfald (POM), och syftet är att hålla minnet levande av den långa tradition av odling av ärtor som vi har i vårt land.
– Alla har ju en relation till ärtor i vår vardag genom mat och upplevelser, berättar Lena Nygårds. Det är fascinerande vad ett litet frö kan sätta igång för associationer. Den lilla skrynkliga saken rymmer oändligt många berättelser.
Berättelserna handlar om ärtor som barndomsminnen, vardagliga mattraditioner, gamla ärtsorter som gått i arv i generationer, eller frön som följt med vid köpet av ett gammalt torp.
Invävt i boken finns också rader om vad Carl von Linné, Agnes von Krusenstierna och andra författare har skrivit om ärter. Missa inte heller den lilla blädderfilmen om en ärtas förvandling som finns i skriften.
Tanken med boken är att människor ska få upp ögonen för de äldre odlingsvärda ärtsorterna. I förlängningen är förhoppningen också att boken ska öka intresset för att odla gamla sorter. Genom att gemensamt föra vidare de äldre ärtsorterna så att de inte glöms bort bevaras samtidigt en del av vår kulturhistoria.
Om ärter, av Lena Nygårds CBM:s skriftserie 17 ISBN 10: 91-89232-25-9 ISBN 13: 978-91-89232-25-9
Boken kan beställas direkt från författaren genom att skicka ett svarskuvert försett med adress och dubbelt porto till: Lena Nygårds, Hornsgatan 75, 118 49 Stockholm.
Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) är ett nationellt centrum för forskning om biologisk mångfald som är gemensamt för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.
För mer information om Centrum för biologisk mångfald se www.cbm.slu.se
För mer information om Programmet för odlad mångfald se www.pom.info
I en ny avhandling visar han att både systemförvaltande administration och ett intuitivt, erfarenhetsbaserat management av komplexa situationer behöver värderas upp, i förhållande till det så omskrivna ledarskapet.
Åren 2002 och 2003 beskrivs av Volvo Aeros vice vd som en av de svåraste perioderna i företagets historia. Händelserna den 11 september 2001 i kombination med en accelererande branschomvandling påverkade i hög grad företagets situation. Vardagen i företagets tyngsta affärsområde (där studien genomfördes) präglades av lågkonjunktur, personalnedskärningar, kostnadsjakt och fokus på kassaflöde, men också av satsningar på ny teknik och ambitionen att förbättra den strategiska positionen inför nästa konjunkturuppgång.
I sin avhandling ”Managing in Aerospace: Inquiries into Executive Work Practice” beskriver Gary Kokk chefernas arbetspraktik men också hur medlemmarna i ledningsgruppen själva resonerar kring sitt arbete, och hur de ser på det som sker i och utanför företaget. Avhandlingen visar att en stor del av chefernas tid och energi upptas av ett administrativt ”processarbete” som bygger på ett rationellt (?) ingenjörstänkande. Den visar också att erfarenhetsbaserad känsla och kvalificerade gissningar är viktiga delar när gruppen i en kontinuerlig lärandeprocess, och i nära samarbete med andra organisationsmedlemmar, bildar sig en uppfattning om framtiden. Det är via uppfattningen om framtiden som situationen i nuet förstås. Vägen framåt identifieras, skapas och beslutas om i ett stegvis förlopp av ”trial and error”. I det jobbet är gruppmedlemmarna managers snarare än ledare eller administratörer, och medarbetare snarare än chefer.
– I såväl forskningslitteraturen som i ”flygplatslitteraturen” om management och ledarskap värdesätts karismatiskt, visionärt, lagorienterat och inte minst så kallat transformativt ledarskap högt. Begreppet management däremot har fått en dålig klang och jämställs ofta med stelbent regelföljande och styrning genom kontroll. Det är dags att nyansera bilden och uppvärdera betydelsen av kompetent management som framgångsfaktor i industrin, kommenterar Gary Kokk.
Avhandlingen presenterades den 14 september 2007
Författare: Ekonomie doktor Gary Kokk
Avhandlingens titel: ”Managing in Aerospace: Inquiries into Executive Work Practice”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Gary Kokk på telefon 031-7861983, mobil 0730-247938, eller e-post gary.kokk@handels.gu.se
