I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet lanserar Claes Lundström en teknisk lösning för att enkelt och tillförlitligt utforska osäkerheten i bilden, så att alla medicinskt relevanta alternativ kan tas med i bedömningen.
Den teknik som idag används för att ta fram medicinska 3D-bilder kallas Direct volume rendering (direkt volymåtergivning, DVR). Den medger att objekt på olika djup kan betraktas samtidigt, utan att skymma varandra. Betraktaren kan vrida och vända på bilden och även mäta i den, exempelvis tjockleken på ett kärl.
Det enklaste sättet att arbeta med DVR är att använda programmets förinställning, som på grund av individuella skillnader hos patienterna inte alltid ger den rätta avbildningen. Detta kan leda till felaktiga diagnoser och onödiga ingrepp. Ett exempel är en patient som opererades för en kärlförträngning som syntes på 3D-bilden men som inte fanns i verkligheten. En ännu allvarligare situation är preoperativ bedömning av pulsåderbråck. Om kärlets tjocklek missbedöms kan en felaktig stent sättas in, med risk för patientens liv.
Ett vanligt sätt att försöka lösa problemet är att manuellt justera inställningarna i programmet (ungefär som när man ändrar kontrast och ljusstyrka på teven). Men detta är tidsödande och i vissa fall otillförlitligt.
I avhandlingen föreslås en lösning med flera alternativa avbildningar, baserade på sannolikhetskalkyl, vilket ger läkaren ett objektivt underlag för bedömning. Ett ”förstoringsglas” gör att betraktaren kan fokusera på ett mindre område i bilden.
Claes Lundström disputerar 14 september 2007 kl 13.15 i Berzeliussalen, Campus US. Han är även anställd som forskningschef vid Sectra AB.
Avhandlingen Efficient medical volume visualization – an approach based on domain knowledge är publicerad i Linköping University Electronic Press.
Kontaktinformation
Claes Lundström 0706-055016, clalu@cmiv.liu.se
För att försöka identifiera sjukdomsgener som är involverade i ALS har umeåforskarna i samarbete med holländska och belgiska forskare jämfört DNA-prov från 1337 patienter med icke-ärftlig ALS (sporadisk ALS, SALS) med DNA-prov från 1356 friska personer. Studien är världens hittills mest omfattande på området. Forskarna har sökt efter DNA-varianter som bara finns hos patienterna och inte hos kontrollpersonerna. Efter mycket omfattande analyser har de upptäckt att en sådan variant i genen Inositol 1,4,5-triphosphate receptor 2 (ITPR2) är starkt förknippad med SALS.
ITPR2-genen kodar för ett protein som är viktigt för regleringen av kalciumhalten i nervceller. Proteinet är även involverat i neurotransmission (kommunikation mellan nervceller) och s. k. programmerad celldöd. Analyser av blod visade att genens aktivitetet är högre hos ALS-patienter jämfört med hos friska individer.
Sammantaget pekar detta på att förändringar i ITPR2-genen är en stark kandidat som riskfaktor för att drabbas av ALS. Forskargruppen jobbar nu för att hitta sjukdomsassocierade mutationer i genen. Hur förändringar i ITPR2-genen kan ge ALS är i dag helt okänt. Det kan för närvarande inte bedömas om upptäckten kommer att medföra en ny behandling av ALS.
Den svenska delen av studien har utförts av docent och överläkare Peter M Andersen, molekylärgenetiker Anna Birve och forskningsingenjör Ann-Charloth Nilsson, samtliga vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet.
Studiens svenska del har fått ekonomiskt stöd av Hjärnfonden och Bertil Hållstens stiftelse, Kempestiftelserna, Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Swedish Brain Power, Svenska Läkaresällskapet och Björklunds Fond, och Vetenskapsrådet, ämnesrådet för medicin.
Upptäckten kommer att publiceras i den ansedda tidskriften The Lancet Neurology i oktober månad. The Lancet Neurology är den ledande internationella tidskriften om sjukdomar i hjärnan.
Högupplösta porträttbilder i färg på Peter Andersen och Anna Birve återfinns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Referens: Michael A van Es, Paul W Van Vught, Hylke M Blauw, Lude Franke, Christiaan G Saris, Peter M Andersen, Ludo Van Den Bosch, Sonja W de Jong, Ruben van t Slot, Anna Birve, Robin Lemmens, Vianney de Jong, Frank Baas, Helenius J Schelhaas, Kristel Sleegers, Christine Van Broeckhoven, John H Wokke, Cisca Wijmenga, Wim Robberecht, Jan H Veldink, Roel A Ophoff, Leonard H van den Berg: ITPR2 as a susceptibility gene in sporadic amyotrophic lateral sclerosis: a genome-wide association study.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Docent, universitetslektor och överläkare Peter M Andersen, e-post Peter.Andersen@neuro.umu.se, telefon 090-785 00 00.
Post doc Anna Birve, e-post anna.birve@neuro.umu.se, telefon 090-785 29 47.
Under de senaste åren har TBE diagnostiserats från nya områden, bland annat kring Vättern och Vänern. Förutom en ökad medial uppmärksamhet kan en förklaring till spridningen av TBE virus infekterade fästingar vara att de följer med flyttande fåglar.
Vid Ottenby fågelstation på Öland insamlades 1155 fästingar från flyttfåglar. Fästingarna analyserades på Smittskyddsinstitutet i Solna efter förekomsten av TBE virus.
I fyra av de insamlade I. ricinus fästingarna hittades TBE virus med hjälp av PCR. En analys av ringmärkningsåterfynd av de fågelarter som bar infekterade fästingar (trädpiplärka, taltrast och rödstjärt) visade på ett ostligt ursprung inkluderande Finland och Baltikum.
Eftersom fästingen sitter fast upp till en vecka när den suger blod kan bärarfågeln flyga en längre sträcka och därmed sprida infekterade fästingar till nya lokaler. Möjligen kan utbredningen och den fläckvisa ökningen av TBE i Sverige förklaras av att flyttfåglar transporterar TBE virus infekterade fästingar till nya områden.
Forskningen är presenterad i en artikeln som är publicerad i Emerging Infectious Diseases och kan läsas i sin helhet via refernslänken nedan.
Kontaktinformation
Jonas Waldenström, Sektionen för Zoonotisk Ekologi och Epidemiologi, Högskolan i Kalmar
jonas.waldenstrom@hik.se
070-201 82 18
Björn Olsen, Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Infektionskliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala
bjorn.olsen@hik.se
0480-446125 eller 070-238 49 44
I doktorsavhandlingen Offentliga storkök i det gröna folkhemmet med vilken Sara Alander disputerade den 5 september, visar hon hur förändringar (särskilt med hänsyn till teknologianvändning och -utveckling) inom den offentliga sektorns måltidsverksamhet (till exempelvis skolbespisningar), kan relateras till hållbar utveckling.
– Diskussioner om hållbar utveckling rör ofta den ekologiska hållbarheten, ekologisk mat är ju aktuellt nu, men i mitt arbete har jag lyft fram att hållbar utveckling även innehåller ett ekonomiskt och ett socialt ben och att utvecklingen måste stödja sig på alla tre, säger Sara Alander.
På grund av att måltidsproduktion i offentlig sektor påverkar och berör så många människor får alla teknologiförändringar konsekvenser för många människors vardags- och arbetsliv, och därmed också för den hållbara utvecklingen i socialt och ekonomiskt perspektiv – exempelvis vad gäller hälsa, kreativitet, identitet och delaktighet. Det är viktigt att veta och förstå det när till exempel system för kyld mat, elektronisk handel, menyer och distribution planeras.
– Mitt intresse för just måltidsverksamheten i den offentliga sektorn väcktes av att den tidigare socialdemokratiska regeringen använde sig av uttrycket ”det gröna folkhemmet” och att mycket pengar och intresse ägnades åt infrastrukturella satsningar på resurseffektiviserande teknikutveckling och ekologisk hållbarhet, säger Sara Alander.
– Jag tycker att det är viktigt att visa att den hållbara utvecklingen inte skapas av förmodat fristående teknikutveckling, utan nödvändigtvis åstadkoms av människor, vår förståelse och vårt förhållningssätt. Vi är och måste ha utrymme att vara medskapande i hållbar utveckling.
Kvinnors lågt betalda arbete i offentlig sektor utgjorde en av hörnstenarna i det ursprungliga folkhemmet, i bästa fall kan kvinnors erfarenheter och engagemang i den offentliga sektorns hållbara samhällsbyggande enligt Sara Alander bättre värderas och tas till vara i dag.
– I avhandlingsarbetet har jag med hjälp av feministisk teknovetenskap visat hur kunskapsproduktion och teknologiutveckling sker i komplexa och utspridda sammanhang, på företag och universitet såväl som i den offentliga sektorns storkök. Därför är det väsentligt att överskrida sådana gränser som ofta dras upp mellan exempelvis teknologi, vetenskap, politik och samhälle.
Sara Alander har valt att uppmärksamma hur dessa gränser samverkar i användandet och utvecklandet av teknologier, en uppmärksamhet som behövs för att kunna åstadkomma förändringar som krävs för hållbar utveckling.
Sara Alander är född och uppvuxen i Göteborg och har en civilingenjörsexamen från Samhällsbyggnadsteknik med inriktning samhällsplanering från Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Sara Alander, tel. 070-396 62 63 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink,
tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Att vårt samhälle också påverkas av solens aktivitet och solvinden observerades först av sjöfarare som märkte att kompassnavigeringen ibland fallerade. Att det berodde på att solvinden påverkar jordens magnetfält var det dock ingen som kunde förklara på den tiden.
Vår jord omges av ett skyddande paket av magnetfältslinjer som kallas magnetosfären. Systemet kan liknas vid en lök där jorden är i mitten och de olika lagren skal representerar olika skikt i magnetosfären. På planeter och rymdkroppar som saknar magnetfält, som till exempel månen och Venus, träffar partiklarna i solvinden ytan direkt. Det medför att förutsättningarna för liv är kraftigt reducerade. Det mesta av solvinden som träffar jordens magnetosfär leds förbi utan att komma i kontakt med jorden, vilket i sin tur har stor betydelse för den evolution som skett och sker.
Hursomhelst, även om magnetosfären utgör ett effektivt skydd mot solvinden kan plasma ändå tränga igenom den så kallade magnetopausen, det yttersta lagret av magnetosfären. Genom att följa magnetfältslinjerna tar sig de laddade partiklarna in mot jorden och atmosfären, där till exempel norrsken bildas.
Solvinden kan ta sig igenom magnetopausen på olika sätt. Den mekanism som dominerar kallas för magnetisk återkoppling. Det innebär att det magnetfält som finns lagrat i solvinden samverkar med jordens magnetfält så att de två fälten smälter samman och därigenom formar två nya fältkonfigurationer.
Detta omvandlar magnetisk energi i solvinden till kinetisk energi, vilket medför att plasman accelereras och strömmar in i jordens magnetosfär via plasmastrålar. Magnetisk återkoppling är en central process för överföringen av magnetisk energi till kinetisk energi. Den förekommer i alla rymdapplikationer där två magnetfält stöter på varandra och majoriteten av den forskning som handlar om magnetisk återkoppling behandlar fysiken bakom varför processen sker.
– Syftet med mitt forskningsprojekt är att studera de mer globala effekterna av magnetisk återkoppling på det omgivande plasmat. När processen äger rum förändras strukturen och beteendet radikalt hos solvindsflödet kring det område där återkoppling sker. Detta speglar av sig på dynamiken hos solvinden när den så småningom närmar sig jordens atmosfär, säger Lars-Göran Westerberg.
I doktorsavhandlingen Solvindens växelverkan med jordens magnetfält har Lars-Göran Westerberg använt nyutvecklade teorier tillsammans med datorsimuleringar och mätningar gjorda av Cluster-satelliterna. Cluster är ett projekt mellan de europeiska och amerikanska rymdorganen och består av fyra satelliter som flyger i formation runt jorden.
– Att de är fyra gör mätningarna mycket mer effktiva jämfört med en ensam satellit. Med fyra satelliter går det att samtidigt mäta på olika platser av ett område där återkoppling sker. Genom att studera hur magnetisk återkoppling påverkar den lokala omgivningen får vi en ökad förståelse för hur processen styrs av rådande solvindsbeteende och också vilka konsekvenserna blir inom ett område av flera jordradier från platsen där återkoppling startar, säger Lars-Göran Westerberg.
Förståelse för processen är också fundamentalt vital eftersom den representerar en central energiomvandlingsmekanism inom rymdfysiken och samtidigt är ett direkt resultat av sol/jord-växelverkan som påverkar miljön på jorden.
Lars-Göran Westerberg (f -76) kommer ursprungligen från Svanstein, flyttade till Luleå för att studera och tog sin civilingenjörsexamen i rymdteknik vid LTU 2002. Lars-Göran Westerberg är före detta landslagsman i backhoppning och förbundsdomare i fotboll och ”frilansar” emellanåt som kommentator i backhoppning för Eurosport.
Westerberg ingår också i den nationella forskarskolan i rymdteknik vilken koordineras av Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Lars-Göran Westerberg, tel. 0920-49 12 68, 070-362 93 15, lgwe@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det här framgår av en ny doktorsavhandling av Karl Ljung som varit med och tagit upp borrkärnor på Tristan da Cunha. Borrningarna ingår i ett större projekt kallat Atlantis där man försöker lägga pussel med borrkärnor från torvmossar och sjöbottnar på Grönland, Island, Färöarna, Azorerna, Isla de los Estados på Eldslandet och på Antarktis. Med dessa data från norr till söder försöker forskarna göra sig en bild av hur klimatet växlat i Nord- och Sydatlanten under de 13 000 år som förflutit sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
– Under de första årtusendena efter isavsmältningen blir såväl det norra som det södra halvklotet varmare; inlandsisarna fanns ju i både norr och söder. Men sedan börjar ett ”gungbrädesmönster” att framträda. När det blir kallare i Nordatlanten blir Sydatlanten varmare och får mera nederbörd och vice versa. Det är en hypotes som nu får ytterligare belägg från de borrkärnor vi tagit hem från Tristan da Cunha, säger Karl Ljung.
En av de mest dramatiska klimatväxlingarna inträffade för 8 200 år sedan. Då kyldes Nordatlanten ner av stora mängder kallt sötvatten från issjöar i Nordamerika. På Tristan da Cunha har klimatet vid denna tid blivit varmare och regnigare. Det normala är att sydgående undervattensströmmar i Nordatlanten driver på varma sydatlantiska ytvattenströmmar på deras väg norrut. Men det kalla sötvattnet har stört denna process.
– Man har frågat sig hur långsam en sådan förändring är. Handlar det om tusentals år? Nej, rönen från Tristan da Cunha antyder att förloppet kan vara snabbare. Det kan röra sig om sekler eller rentav några decennier, säger Karl Ljung och tillägger:
– På 1970-talet försämrades t ex torskfisket kring Färöarna på grund av att ytvattnet blev sötare och kallare. Ingen vet varför men det kan ha berott på små störningar i havsströmmarnas cirkulation.
Men varken Karl Ljung eller hans lundensiska forskarkollegor tror på larmen att Golfströmmen helt skulle avstanna som i katastroffilmen The Day After Tomorrow när Nordamerika och Europa drabbas av arktisk kyla. Systemet är för stort och för trögt för att kunna avstanna helt.
Kontaktinformation
Karl Ljung disputerar fredagen den 14 september. Hans doktorsavhandling heter Holocene climate and environmental dynamics on the Tristan da Cunha island group, South Atlantic. Karl Ljung kan nås på tel 046 222 7888 eller 046-397010.
Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta livsstil? Behöver vi alla prylar? Vad är egentligen ett behov?
Välkommen att lyssna när fyra olika forskare diskuterar konsumtion på Formas pressträff!
Tid och datum: 14.00 – ca 15.30 den 19 september. Kaffe och te från kl 13.45.
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 För karta se Formas hemsida www.formas.se
Moderator: Marie Sälmark, fd generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Medverkande författare:
Lisa Deutsch – Svensk mat sätter spår i världen
Matproduktionen har blivit alltmer globaliserad. Idag behövs det stora jordbruksarealer utanför Sverige för att odla maten vi äter och för det djurfoder som behövs till svensk kött-, ägg- och mjölkproduktion. Mer än en tredjedel av vår svenska matkonsumtion är beroende av jordbruksmarker i andra länder, skriver Lisa Deutsch som är forskarassistent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Vad betyder det här för oss själva och andra? Hur påverkar våra matval miljön i Sverige och utomlands?
Alf Hornborg – Vi konsumerar andras arbete och landskap
Vad är det egentligen vi konsumerar när vi konsumerar? Vi tänker sällan på att andra människors arbete finns inbyggt i de varor vi köper och att produktionen har påverkat landskapet på andra ställen i världen. Vår ekonomiska och ekologiska räckvidd är mycket mer omfattande än vår etiska räckvidd. Vi måste stärka kopplingen mellan ekonomi och moral, skriver Alf Hornborg som är professor i humanekologi vid Lunds universitet.
Annika Carlsson- Kanyama – Kan man vara både rik och miljövänlig?
Vi kan själva påverka våra koldioxidutsläpp. Men det är svårt att vara både rik och miljövänlig, enligt Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm. Vi bör fundera på hur mycket pengar vi egentligen behöver istället för att åta oss den enorma uppgiften att bli både rikare och mer koldioxidsnåla. Runt omkring oss finns det en massa människor som sitter inne med lösningar på hur man lever ett gott liv med tämligen låga utgifter. De borde vara våra hjältar.
Karin M Ekström – Samlare minskar sopberget och bevarar historia.
Samlandet har många positiva dimensioner. Samlarna minskar sopberget och bevarar kulturhistoria. Men samlingar kräver också utrymme och tar resurser i anspråk.
OSA senast 17 september till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61
OBS presslegitimation erfordras
Utsläpp som orsakar surt regn sker både från t.ex. skogsbränder och genom mänskliga aktiviteter som kraftproduktion, industrier och transporter. Försurning anses generellt skada biologisk mångfald och funktion i sötvattenekosystem. Detta har observerats både internationellt och i Sverige.
– Men försurningen påverkar den biologiska mångfalden mindre negativt i norra Sverige än i södra Sverige. I södra Sverige försvinner tre gånger så många arter när surheten minskar med 1,5-2,0 pH-enheter, säger Zlatko Petrin.
Ekosystemets funktion verkar däremot inte skilja sig mellan Nord- och Sydsverige. Funktionen har i avhandlingen mätts genom att ta reda på hur effektivt energi frigörs från organiskt material, till stor del löv, som är den huvudsakliga energikällan i små bäckar.
Tidigare undersökningar har indikerat att försurningen pågått naturligt i norra Sverige under flera tusen år. Hur det kommer sig att naturlig försurning är mindre skadlig för den biologiska mångfalden än försurning, som förorsakas av mänskliga aktiviteter, är fortfarande oklart. Enligt en hypotes har organismer som lever i naturligt sura sjöar och vattendrag haft mycket längre tid att anpassa sig till försurning. De har därför utvecklat egenskaper som hjälpt dem att överleva och framgångsrikt fortplanta sig under förhållanden som annars skulle vara skadliga. En annan hypotes betonar den kemiska skillnaden mellan mänskligt förorsakad försurning och naturlig försurning och menar att detta påverkar sötvattensorganismer på olika sätt.
Forskningsresultaten har viktiga konsekvenser för skötseln av naturligt försurade vattendrag i norra Sverige. Ibland har här försurade vattendrag kalkats för att mildra försurningens negativa effekter med avsikt att förbättra sportfisket och bevara den biologiska mångfalden. Kalkningen kan å ena sidan ha lett till vissa positiva effekter för sportfiskebeståndet. Å andra sidan kan den samtidigt ha motarbetat ansträngningarna för att bevara en unik och anpassad fauna, eftersom vi förändrar vattenkemin så att just de organismer som är anpassade till naturligt sura vatten missgynnas.
– Det betyder att vi i praktiken riskerar att skapa ekosystem utan motsvarighet i naturen och därmed misslyckas med att bevara existerande naturliga ekosystem. Kalkning är kanske inte alltid rätt strategi för att bevara vattendrag, särskilt eftersom det finns få miljöproblem i norra Sverige som har att göra med naturlig försurning, förklarar Zlatko Petrin.
Zlatko Petrin kommer ursprungligen från Tyskland.
Lördagen den 22 september försvarar Zlatko Petrin, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln What are the effects of natural versus human-caused acidity on stream species diversity and ecosystem functioning? Svensk titel: Vilka effekter har naturlig jämfört med mänskligt förorsakad försurning på biologisk mångfald och ekosystem funktion i bäckar? Disputationen äger rum kl 10.00 i Lilla hörsalen, KB3A9, KBC. Fakultetsopponent är professor Steve J. Ormerod, Cardiff School of Biosciences, Cardiff University, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Zlatko Petrin
Telefon: 090-786 77 18
E-post: zlatko.petrin@emg.umu.se
I Sahel, och speciellt i Västafrikas semiarida delar, gör ökande variation i klimatet vården av mark- och vattenresurser allt viktigare. Denna avhandling undersökte odlings- och markvårdstekniker för att bibehålla och öka bördighet och produktivitet för bomulls- och majsodling i Burkina Faso. Försök utfördes på gårdar med olika plöjningsregim (årlig plöjning med oxdragen plog eller oxdragen plog / manuell hackning vartannat år) med och utan tillskott av kompost i en växtföljd med bomull och majs på två olika jordar.
Reducerad plöjning resulterade i markfysiska egenskaper som underlättar markgenomluftning och förbättrad lagring av vatten i marken. Tillskott av kompost underlättade markvattnets rörelser i kombination med båda plöjningsregimerna, vilket är viktigt för att undvika erosion och underlätta lagring av grundvatten under regnperioden. Bomullsskörden blev större med reducerad plöjning med tillskott av kompost på båda jordarna jämfört med kontrollbehandlingen, särskilt under torrt år (ej statistiskt signifikant för alla år).
För majs blev skörden större med årlig plöjning och tillskott av kompost jämfört med kontroll på Lixisoljord, medan det på Luvisoljord var reducerad plöjning med kompost som gav högre skörd.
Fredagen den 14 september kl 10.00 försvarar Master of Science Korodjouma Ouattara, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Förbättrad mark- och vattenvård i växtföljd med bomull och majs i västra delarna av Burkina Fasos bomullsbälte (Improved Soil and Water Conservatory Managements for Cotton-Maize Rotation System in the Western Cotton Area of Burkina Faso).
Opponent: professor Holger Kirchmann, institutionen för markvetenskap, SLU.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Korodjouma Ouattara, inst för skogens ekologi och skötsel, tel 090-786 82 82.
E-post: Korodjouma.Ouattara@sek.slu.se
Vår vardagsnatur har bland annat visat sig vara viktig för vår hälsa och vår förståelse av naturen i stort. Naturen och dess värden är i staden intimt knuten till människan och hennes aktiviteter. Avhandlingen bygger på information om de ekologiska effekter olika typer av skötsel och planering har och uppgifter från olika förvaltare om vad som styr deras skötsel. Den ger också en inblick i hur begreppet ekosystemtjänster kan användas för ökad förståelse och bättre förvaltning av stadsnatur.
– Vad det gäller skötsel kan jag visa tydligt att den är betydelsefull. I grönområden som vid första anblicken kan tyckas likartade ger olikheter i skötseln upphov till markanta skillnader i förekomsten av olika djur, något som i sin tur påverkar vilka tjänster dessa grönområden kan förse oss med, säger Erik Andersson.
Många förvaltare verkar ideellt och har ofta glömts bort då man diskuterar strategier för stadsnaturens skötsel. Ett exempel är kolonilottsägare som genom sina odlingar har skapat viktiga livsmiljöer för bin och humlor – miljöer som till och med är bättre än de som finns utanför staden.
– Mina resultat visar bland annat att även små grönområden, inklusive trädgårdar och andra miljöer som inte alltid räknas som “stadsnatur”, kan vara fullt tillräckliga för att bibehålla många naturvärden och ekosystemtjänster – bara de ligger nära varandra, säger Erik Andersson.
Det finns dock stora problem med att ekologiska och administrativa skalor inte matchar varandra, något som nästan alltid inverkar negativt på naturvärdena. Avhandlingen ger förslag på hur man skulle kunna utforma förvaltningen av stadsnatur för att bättre tillgodose och bygga på de ekologiska förutsättningarna, något som blir allt viktigare med dagens globala urbanisering.
Avhandlingens titel: Managing the Urban Greens: Maintaining ecological functions in human dominated landscapes.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Erik Andersson, doktorand vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post erik.andersson@ecology.su.se, tfn 08-164252.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Utländskt namn ger färre kontakter och mindre jobbchanser
I studien analyseras hur arbetsgivare väljer att kontakta arbetssökande ur Arbetsförmedlingens Internettjänst Mitt CV. När två sökande med identiska kvalifikationer jämförs får sökande med utländskt namn färre kontakter från arbetsgivare jämfört med sökande med svenskt namn. Detta leder i sin tur till en lägre sannolikhet att få ett jobb.
– Ett icke-nordiskt namn ger nästan 25 procent färre kontakter. Vissa speciella grupper har det ännu värre, säger Jonas Lagerström som är en av forskarna bakom studien.
Den etniska diskrimineringen är extra stor om den sökande är över 40 år och söker ett yrke som kräver höga kvalifikationer eller domineras av svenska sökande. Förutom etnicitet verkar svenska arbetsgivare använda sysselsättningsstatus och ålder för att sortera sökande. När personer med identiska kvalifikationer och svenskklingande namn jämförs visar rapporten att arbetslösa får färre kontakter än sysselsatta och att äldre får färre kontakter än yngre.
Lönar det sig att lägga sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida?
Att lägga ut sina uppgifter på Arbetsförmedlingens hemsida leder till fler kontakter med potentiella arbetsgivare och det verkar ge resultat:
– Vi ser att sannolikheten att få jobb ökar med antalet kontakter på Mitt CV, säger Jonas Lagerström.
Bakgrund och datamaterial
Vi använder data om cirka 18 000 personer som loggat in på Arbetsförmedlingens tjänst Mitt CV på Internet i december 2004, samt statistik från Arbetsförmedlingens register. Genom att ha tillgång till samma information om de arbetssökande som företagen, kan effekten av bakgrundsfaktorer på sannolikheten att bli kontaktad av ett företag renodlas.
Kontaktinformation
”Diskriminering i anställningsprocessen: resultat från en Internetbaserad sökkanal” (IFAU-rapport 2007:17) är skriven av Stefan Eriksson från Uppsala universitet och Jonas Lagerström, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2007:19. Om du vill veta mer kontakta Jonas på telefon: 070-237 67 00 eller
e-post: Jonas.Lagerstrom@abo.fi.
Omkring 700 gamla fartygsvrak längs Sveriges kuster läcker olja och kemikalier. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd av Preem och StenaBulk inlett en förstudie för att ta reda på hur en vraksanering skulle kunna gå till. Utredningen, som utförs av Chalmers, ska ta fram möjliga saneringsmetoder och kostnader för att tömma vraken på olja. Forskarna ska även ta fram kostnaderna för ett eventuellt större oljespill och uppmärksamma myndigheterna på de konsekvenser ett större läckage olja får för vårt samhälle.
Ett exempel är vraket efter S/S Skytteren som sjönk under andra världskriget. Det ligger på 74 meters djup utanför Lysekil.
Professor Greg Morrisson, Avdelningen vatten miljö teknik vid Chalmers:
– Det finns många vrak utefter den svenska kusten som korroderat så mycket att de nu börjat läcka bunkerolja. Ett exempel vi på Chalmers har studerat är Skytteren. Vraket som troligtvis har 6000 kubikmeter olja i lasten läcker ut 1000 liter per dygn.
Att åtgärda vraken kommer att kosta enormt mycket pengar och man behöver agera i tid och på ett genomtänkt sätt.
– Chalmers och Göteborgs universitet har tillsammans stark forskningskompetens inom området. Ett förslag är att bilda ett nationellt kompetenscentrum för vraksanering i Göteborg, säger Greg Morrison.
Tid och plats: 12 september kl 09.00 – 12.00, Sven Hultins gata 8, Chalmers campus Johanneberg, seminarierum 2003 och 2004.
Program
Inledning, samordning av marin och miljöforskning i Göteborg
Karin Markides, Chalmers rektor, Helen Bergsten, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV
Vraksaneringsprojektet
Ida-Maja Hassellöv Karle, Chalmers Industriteknik, CIT.
Marin forskning i Göteborg
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Anders Marby, internationell koordinator för Alliance for Global Sustainability, AGS.
Marina forskningsinstitutet i Göteborg; Professor David Turner, Göteborgs universitet.
Globala intitiativ
AGS Food and Water program; Professor Greg Morrison
På mötet deltar, Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, forskare från Chalmers och Göteborgs universitet, politiker och representanter från Stena, Preem och länsstyrelsen.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Greg Morrison, tel 031 772 1937
E-post: Greg.Morrison@chalmers.se
Ickespridningsavtalet är ett av de främsta redskapen för att minska kärnvapenhotet i världen men i dag märks flera tendenser till att denna överenskommelse undermineras. Bland annat har Nordkorea genomfört en provsprängning och Iran har inlett tillverkning av uran. Det var Indiens beslut 1996 att i förhandlingarnas slutskede hoppa av provstoppsavtalet för kärnvapen som innebar det första svåra bakslaget i arbetet för att minska kärnvapnens betydelse. I sin avhandling studerar Ulrika Möller varför stater väljer att avbryta säkerhetspolitiska samarbeten och varför Indien valde att hoppa av förhandlingarna.
– Indiens avhopp från provstoppsavtalet kan förstås mot bakgrund av man inte lyckas vinna erkännande för den tidigare etablerade rollen som förespråkare för nedrustning av kärnvapen, säger Ulrika Möller, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Under pågående förhandlingar blev det också tydligt att kärnvapen även i framtiden skulle komma att utgöra en maktfaktor i den internationella politiken på så sätt att de framstod som nädvändiga för att inkluderas i gruppen av de mest betydelsefulla staterna.
Den traditionella bilden inom forskningen är att beslutsfattare i en förhandling strävar efter att upprätthålla fördelar för den egna staten i relation till potentiella motståndare. När en stat inte kan nå sådana fördelar gentemot andra, finns risken att den väljer att avbryta internationella samarbeten. Målet med en sådan strategi är att den egna staten ska ha tillräckliga militära resurser för att kunna skydda landet gentemot potentiella attacker i framtiden.
Ulrika Möllers avhandling tillämpar i stället en modifierad syn på staters säkerhet. Medan forskare vanligen har betraktat en stats säkerhet som en fråga om territoriell integritet utgår Möller från teorier som lyfter fram betydelsen av att vinna erkännande av en specifik roll.
– Enligt detta synsätt kommer stater att söka erkännande av en specifik internationell roll, som ett sätt att främja den egna säkerheten, säger Ulrika Möller. Beslutsfattarnas förväntningar om den egna statens roll i relation till övriga stater är då betydligt viktigare för beslutsfattande än ambitionen att upprätthålla relativa fördelar.
Analysen av Indiens agerande visar att strävan efter erkännande av en viss internationell roll kan utgöra en viktig beståndsdel i en stats beslutsfattande under pågående multilaterala förhandlingar.
Avhandlingens titel: The Prospects of Security Cooperation: A Matter of Relative Gains or Recognition? India and Nuclear Weapons Control
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 november 2003, kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos ulrika.moller@pol.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulrika Möller, tel 031-786 5937(arb), 0733-381972 (mobil)
e-post:.ulrika.moller@pol.gu.se
Magnus Berggren blir första innehavaren av universitetets Önnesjöprofessur. Han driver idag den internationellt ledande forskningen inom bioelektronik och pappersbaserad elektronik vid LiU Norrköping. Professuren finansieras genom en donation på 1 miljon kronor årligen i 15 år från Karl Erik Önnesjös* stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling, ett resultat av kampanjen Forskning & Framtid.
– Det är en stor ära för mig. Donationsprofessurer är relativt ovanliga i Sverige. Det är extra roligt att det genom Holmen finns en stark lokal förankring och att man där varit beredd att satsa på ett så framtidsinriktat område, kommenterar Magnus Berggren.
– Vi är inne i ett spännande skede där verksamheten växer och där jag också tror att vi snart kommer att se olika industriella tillämpningar. Jag var nyligen i Kalifornien där jag mötte ett stort intresse för vår verksamhet från industrin, säger han.
– Magnus Berggren är en forskare med en stark internationell lyskraft. Det man gör i Norrköping runt pappers- och bioelektronik är i absolut världsklass. När Magnus nu tillträder en donationsprofessur innebär det också att vi kan göra en kraftfull ökning av våra insatser inom området och vi räknar med att skapa ett Önnesjös centrum för papperselektronik, berättar Helen Dannetun, dekanus för Tekniska högskolan vid LiU.
– Att stärka och vidareutveckla excellenta forskningsmiljöer ligger i linje med universitetets strategi och det är också vad utbildningsministern efterlyst. Här visar vi att LiU har förmågan till detta, säger hon.
– Det är mycket glädjande att universitet på detta sätt förvaltar donationsmedlen till att ytterligare stärka en mycket framgångsrik forskningsmiljö där ny teknik skapar nya användningsområden för papper. Förmågan att driva framgånsrik tvärvetenskap och förena både svåra grundvetenskapliga och industrirelevanta frågeställningar tilltalar oss, säger Göran Lundin, ordförande i Karl Erik Önnesjös stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling.
*)Karl Erik Önnesjö (1919-2003) var en legendarisk chef för Holmens bruk och under närmare ett halvsekel djupt involverad i strukturomvandlingen av svensk skogsindustri.
Kontaktinformation
Helen Dannetun 0706-481323, helda@tfk.liu.se
Magnus Berggren 0709-783430, magnus.berggren@itn.liu.se
Vid projektering av nya flygplan behöver man kunskap och kompetens inom många discipliner för att fatta rätt beslut om planens komplexa och tätt samverkande system och funktioner. EU-projektet ”Simulating aircraft stability and control characteristics for use in conceptual design” – SimSAC – ska underlätta samordningen av kunskap . Budgeten är 5,1 miljoner euro varav 3,3 miljoner euro från EU-kommissionen.
– Nya flygplan ska uppfylla hårda krav på energieffektivitet, miljövänlighet, flygsäkerhet och höga flygprestanda till låga driftskostnader. Tidigt multidisciplinärt arbete som följs upp genom hela utvecklingsprocessen är ett oumbärligt verktyg, säger Arthur Rizzi, professor vid institutionen för farkost- och flygteknik på KTH, och en av initiativtagarna och koordinator för projektet.
Ett styrsystem med rätt egenskaper är nödvändigt för säker och effektiv kontroll över flygningen. Men i dag brukar styrsystemen konstrueras först efter att flygplanets huvuddrag fastställts, ofta med handboks- och erfarenhetsdata som underlag. Genom att ta med styrsystemet tidigare i utvecklingen ökar man chansen att göra rätt redan från början.
– Upp emot 80 procent av den totala kostnaden för ett flygplans livscykel intecknas under förprojekteringen, så misstag här är dyra. Felaktiga antaganden om stabilitet och styrning ger kostsamma och misslyckade provflygningar. Det kan betyda förluster av prototyper och, i värsta fall, människoliv. För att minimera risken bör multidisciplinära analyser införas tidigt i utvecklingsprocessen, och beslut baseras mer på simuleringar än på empiriska grunder, säger Arthur Rizzi.
För att möta dessa utmaningar samlas nu 17 ledande representanter för den Europeiska akademin och flygindustrin från nio länder i projektet SimSAC. Från Sverige deltar utöver KTH även FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Saab Aerosystems. Initiativet till projektet togs av KTH och EADS (Tyskland), som båda är verksamma inom området att utveckla design och produkter som är “First-time-right”.
– Vi européer måste stärka vår kompetens på området, eftersom Europa halkat efter USA. Även konkurrensen från den växande asiatiska flygindustrin ökar och detta tvärdisciplinära projekt ska hjälpa Europa att återta ledartröjan, säger Arthur Rizzi.
Av 239 flygtekniska EU-ansökningar rankades SimSAC som nummer 6. När projektet slutar i oktober 2009 räknar Arthur Rizzi med att man tagit fram en skräddarsydd miljö för flygplansdesign, med stöd både för hur tester skall utföras och för att ta fram så korrekt beslutsunderlag som möjligt.
Kontaktinformation
Kontakt
Arthur Rizzi, KTH, 08-790 7620, rizzi@kth.se
