– En av Javas starka sidor i det här sammanhanget är att det, till skillnad från äldre programspråk, som C och C++, är mycket säkert och stabilt att programmera i. Olika program som är skrivna i Java kan t ex inte förstöra varandras minne – något som mycket väl kan hända i andra programspråk om man inte är en ofelbar programmerare, säger Klas Nilsson, en av huvudpersonerna inom realtidsjava och robotik vid institutionen för datavetenskap, LTH. Hittills har säkerheten i Java haft negativa konsekvenser för realtidssystem, det vill säga system som är beroende av snabba, men framförallt förutsägbara, reaktionstider. I traditionell Java har man inte kunnat garantera att en signal från omgivningen kan påverka styrningen av t ex en industrirobot inom de mikrosekunder man har på sig.
Principerna för minneshanteringen presenterades första gången 1998 i Roger Henrikssons doktorsavhandling: Scheduling Garbage Collection in Embedded Systems (PDF) och har senare fördjupast i bl a Sven G Robertz avhandling: Automatic Memory Management for flexible Real-time Systems (2006) (PDF).
– Att Sun väljer att samarbeta med oss i Lund innebär ett stort erkännande av vår forskning. Den lyckade demonstrationen ger dessutom ingångar till flera nya spännande forskningsprojekt, kommenterar Klas Nilsson. Bland annat hoppas vi få en möjlighet att vidareutveckla våra lösningar för Java-baserade styrsystem som även kan kompileras (exempelvis via generad C-kod) till maskinkod för små inbyggda processorer.
Snabb kommunikation
Ytterligare en viktig komponent i den Java-baserade robotstyrningen är kommunikationen mellan programvaran och maskinvaran. Genom att använda protokollet EtherCAT behövs ingen speciell maskinvara för styrdatorn; anslutning sker via en vanlig ethernetkontakt och inga extra drivrutiner behövs. Istället har realtidsexperterna i Lund implementerat hela EtherCAT-protokollet direkt i Java – något som i sig är en unik ansats.
Mer information:
En översiktlig beskrivning av hur minneshanteringen med garbage collection för realtidssystem från Lund fungerar når du på: http://www.lucas.lth.se/rtgc/
Information om SUNs realtidsjava når du på http://www.sun.com/aboutsun/pr/2007-05/sunflash.20070508.4.xml
Filmsekvenser från lanseringen på Java One finns på: http://java.sun.com/javaone/sf/sessions/general/index.jsp#GS2
Välj: Toy Show part 4, 8 minuter in i klippet
Läs mer om EtherCAT-protokollet i ett pressmeddelande från EtherCAT-konsortiet ETG i Tyskland: http://www.ethercat.org/pdf/english/etg_032007.pdf
Kontaktinformation
Docent Klas Nilsson, klas@cs.lth.se, 046-222 43 04
Jonas Wisbrant, jonasw@cs.lth.se 0703-25 33 66
Den första studien behandlar koniska virvlar som bildas ovanpå platta tak vid kraftig vind. Dessa virvlar skapar mycket låga tryck på takytorna och kan i värsta fall leda till att delar av taket lyfter. Modellen som presenteras i avhandlingen överensstämmer mycket väl med mätningar som gjorts vid KTH och förutsäger de lyftkrafter som påverkar taket.
Nästa studie behandlar virvlar i tvådimensionella flöden, till exempel strömningar i geofysik och astrofysik. Med hjälp av relativt enkla modeller av tvådimensionella virvlar har Henrik Tryggeson lyckats förutsäga tidsutvecklingen hos turbulenta system som består av en inre struktur av virvlar.
Tryggeson har också gjort modeller av tredimensionella virvlar. I tre exempel visar han på hur analytiska lösningar kan beskriva experimentella mätningar som gjorts av forskningsgrupper i Nederländerna och Frankrike. Virvlarnas geometrier i de tre exemplen är avlånga virvel-strukturer i rörflöden där strömningen går från laminärt till turbulent tillstånd, ringvirvlar (rökringar) och spiralvirvlar.
Slutligen har ett Henrik Tryggeson studerat rörelseekvationerna för en fluid mer allmänt och han presenterar ett förslag på en sluten lösning för interna strömningar. Den bygger på en omformulering av rörelseekvationerna samt att krafterna från begränsningsytorna inkluderas i lösningen. Detta förslag på lösningsprocedur skulle t ex kunna förkorta beräkningtiderna för strömningstekniska problem avsevärt.
Henrik Tryggeson är uppvuxen i Hässleholm, men bor sedan ett antal år i Växjö. Han har sedan 2001 arbetat som doktorand vid avdelningen för fysik, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Analytical Vortex Solutions to the Navier-Stokes Equation” försvaras den 12:e juni 2007, kl. 13.15. Disputationen äger rum på Växjö universitet, sal D1136, Videum-salen. Opponent är professor Mårten Brøns från Danmarks Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Tryggeson, telefon: 0470-70 89 84 eller e-post: htr@msi.vxu.se.
Beställ boken från vup@vxu.se.
Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer, och dessutom den som ökar mest bland ljushyade personer. Om den inte behandlas växer tumören snabbt och sprids till andra organ i kroppen. I Sverige drabbas 2 100 personer varje år och 400 dör av sjukdomen.
Det är pigmentcellerna med sitt innehåll av det bruna färgämnet melanin som står i fokus, både för den efterlängtade solbrännan och för utvecklingen av melanom. Dessvärre är de motståndskraftiga mot programmerad celldöd och det finns ytterst lite kunskap om hur celldöd regleras i dessa celler.
Nu visar doktoranden Cecilia Bivik i sin avhandling i dermatologi att såväl värmen som UV-strålningen stimulerar bildningen av ett protein kallat Hsp70. I studier på kulturer av mänskliga pigmentceller demonstreras att detta protein effektivt förhindrar programmerad celldöd. Solning kan alltså leda till ökad mängd av detta protein i huden, och därmed risk för att celler med DNA-skador efter solstrålningen överlever och senare kan leda till utveckling av malignt melanom. Hsp70 kan därför vara ett intressant målprotein för att förebygga och behandla malignt melanom.
Den ultravioletta strålningen förekommer i två våglängdsområden, UVA och UVB. Solskyddskrämer filtrerar framförallt bort UVB-strålar eftersom de ansetts mest skadliga. I en annan avhandling visar Petra Wäster att även den mer långvågiga UVA-strålningen orsakar flera typer av skador på pigmentcellerna, som kan bero på bildningen av reaktiva molekyler (fria radikaler). Av studien framgår också att antioxidanten E-vitamin ger ett mycket bra skydd, samt att proteinet p53 har en viktig tumörskyddande roll genom att starta celldödsprogrammet i skadade celler.
Avhandlingen Regulation of UV induced apoptosis in human melanocytes av Cecilia Bivik lades fram 25 maj.
Petra Wäster lade fram sin avhandling UVA/B induced redox alterations and apoptosis in human melanocytes 5 juni.
Kontaktinformation
Cecilia Bivik 013-174545 (bostad), cecbi@ibk.liu.se
Petra Wäster 013-174736 (bostad), petla@ibk.liu.se
Man vet att galaxer likt kannibaler kan fånga upp och sluka andra stjärnhopar och galaxer. Den likartade rörelsen hos Hercules-strömmens stjärnor har av astronomerna tolkats som att dessa har ett gemensamt ursprung och har slukats samtidigt. Men de nya rönen visar att dessa stjärnor är en del av galaxens egen ämnesomsättning: inte något som intagits utan snarare något som stötts upp.
Bakom upptäckten står Sofia Feltzing vid Lunds universitet, Bengt Gustafsson vid Uppsala universitet samt Sally Oey och Thomas Bensby vid University of Michigan. Thomas Bensby som doktorerade i Lund har lett projektet. Rönen har i dagarna presenterats för AAS, det Amerikanska Astronomiska Sällskapets årsmöte på Hawai.
– Projektet har blivit möjligt tack vare spektralanalyser som gjorts av Bensby under hans tid i Lund, berättar Sofia Feltzing. Med hjälp av Magellan-teleskopet i Chile har spektra av 60 stjärnor insamlats och analyserats. Alla ligger inom 300 ljusårs avstånd från solen och alla tillhör Herkulesströmmen. Genom att jämföra med tidigare data från NOT, det Nordiska Optiska teleskopet på Kanarieöarna, har vi funnit att dessa stjärnor till sin typ och sammansättning är av det slag som man finner i de inre delarna av vår galax.
Faktum är att vi vet mer om den storskaliga strukturen hos andra galaxer än vår egen. Vi kan bara se vår egen galax från vårt solsystems perspektiv och sikten skyms av gas och stoft. Man vet att det är en spiralgalax. Det finns andra spiralgalaxer som har en stavformad struktur i sin centrala del, och under de allra senaste åren har man kunnat sluta sig till att vår galax också har en sådan struktur. Staven är ca 13 000 ljusår lång och roterar. Dess ändar rör sig med en hastighet av ca 150 km i sekunden. Den kan ha knuffat stjärnor ut mot galaxens periferi – där solen befinner sig – och ha gett upphov till Herkulesströmmen.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Sofia Feltzing nås på tel 046-135 715 eller 046 222 72 94 eller på sofia@astro.lu.se
Avhandlingen ”Meningsfullt arbete via solidariska chefer – en studie om skapande av framtida meningsfullt arbete efter ett företagsuppköp” baseras på studier av ett svenskt företags uppköp av ett danskt och fokuserar på medarbetarnas upplevelse av sitt arbete under integrationsprocessen.
Företagets ledning skapade integrationsgrupper med både svenskar och danskar. Trots att könsfördelningen i de båda ursprungliga företagen var jämn, valdes nästan inga kvinnor ut att delta i integrationsgrupperna. Ett faktum som, enligt forskaren Dorit Christensen som skrivit avhandlingen, gjorde det extra intressant att undersöka hur kvinnorna upplevde integrationsprocessen och sitt arbete under tiden för densamma. Enligt avhandlingen är det någon annan än medarbetaren själv som är viktigast för skapandet av meningsfullt arbete – nämligen en ”solidarisk” chef.
Utmärkande för ”solidariska” chefer är att de värdesätter att föra dialog med medarbetare, att söka lösningar tillsammans med medarbetare, och att de agerar i organisationen för att bereda vägen för det som har skapats i dialogen. De är chefer som medarbetarna har förtroende för och som de kan diskutera allt som rör arbetet likväl som mer personliga frågor, exempelvis existentiella frågor, med. Samtidigt visar en ”solidarisk” chef ett nyfiket intresse för det annorlunda och hur olikheter kan bidra i ett framtida samarbete.
”Solidariska” chefer befinner sig högt upp i organisationshierarkin i det uppköpande företaget. De har således möjlighet att i hög grad själva diktera vad som gäller, jämfört med chefer som befinner sig i det uppköpta företaget och på lägre nivå.
– Managementlitteraturen skulle kunna skriva mer om betydelsen av chefers förmåga att uppmärksamma existentiella frågor och perspektiv, menar Dorit Christensen.
– Organisationsläran har inte heller specifikt behandlat det annorlunda ledarskapsbehov som uppstår i ett föränderligt arbetsliv, men studien visar att det jag kallar solidariska chefer kan vara en brygga till framtiden och bidra till medarbetarnas upplevelse av mening i arbetet.
Avhandlingen presenterades den 1 juni 2007.
Författare: Ekonomie doktor Dorit Christensen
Titel: ”Meningsfullt arbete via solidariska chefer – en studie om skapande av framtida meningsfullt arbete efter ett företagsuppköp”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Dorit Christensen, 031-786 5626, 070-232 77 65, dorit.christensen@gri.gu.se
Läkare som sällan möter personer med demenssjukdomar kan ha svårt att identifiera sjukdomarna. De finns också läkare som behöver stöd i mötet med komplicerade patientfall. Helena Lindgren presenterar i sin avhandling ett datorbaserat beslutstödssystem som är inriktat på att ge läkare verktyg för att kunna ge en tillförlitlig diagnos, initiera behandling och förebygga besvärliga situationer för personen med demenssjukdom och hans eller hennes omgivning.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Andra exempel på demensformer är vaskulär demens, Lewy body demens och pannlobsdemens. I Sverige finns ca 160-200 000 personer med demenssjukdom. Något som komplicerar diagnosticeringen är att patienter kan vara drabbade av flera demenssjukdomar samtidigt. En korrekt diagnos är en förutsättning för att kunna välja optimal läkemedelsbehandling. Dessutom finns en mängd andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att en person och hans eller hennes närstående ska kunna leva och fungera med de konsekvenser som en demenssjukdom kan ge.
Systemet har beskrivits som en interaktiv checklista av läkare som prövat det. Genom att föra in av systemet efterfrågad patientinformation kan läkaren komma vidare i ett interaktivt resonemang om t.ex. vilka kompletterande undersökningar som kan vara aktuella. Systemet producerar en översikt av informationen, förslag på diagnoser motiverade utifrån olika kliniska riktlinjer samt översikt över, och förslag på behandlingsinsatser.
Systemet är fortfarande en prototyp och utvärderas just nu under kontrollerade former i Sverige och i Japan. Därför kommer det att vidareutvecklas för att kunna integreras i daglig verksamhet om ett till två år. Tanken är också att det ska kunna ge stöd till andra professioner som möter personer med demenssjukdomar. Systemet har rönt intresse framför allt i Sverige och i Japan och har presenterats och demonstrerats bland annat under kungaparets statsbesök i Japan i mars i år.
De inblandade forskarna har tillsammans startat företaget LifeScIntel AB.
Fredagen den 8 juni försvarar Helena Lindgren, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Decision support in dementia care: developing systems for interactive reasoning. Svensk översättning: Beslutstöd i demensvården: utveckling av system för interaktivt resonemang.
Disputationen äger rum kl 10.15 i sal MA 121, MIT-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Klaus-Peter Adlassnig, sektionen för medicinska expert- och kunskapsbaserade system, enheten för medicinsk statistik och informatik, Wiens medicinska universitet, Wien, Österrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Helena Lindgren
Telefon: 070-3657463
E-post: Helena@cs.umu.se
Jesper Strömbäck började sin doktorandutbildning vid Mitthögskolan 1997 och doktorerade i journalistik vid JMK, Stockholms universitet, 2001. År 2006 blev han professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning politisk kommunikation. Och från och med 1 juni alltså professor i journalistik.
– I och med den nya professuren stärker Mittuniversitetet ytterligare positionen som ett av de ledande universiteten i Sverige när det gäller både forskning och utbildning i journalistik, politisk kommunikation och medie- och kommunikationsvetenskap. Redan idag hör dessa ämnesområden till de där Mittuniversitetet är mest känt och framträdande, och min ambition som ny Lubbe Nordström-professor är att fortsätta stärka och utveckla den forskningen, fortsätter Jesper Strömbäck.
Vid avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap finns numera fyra professorer: Lowe Hedman i medieutveckling, Lars Nord i politisk kommunikation, Jesper Strömbäck i journalistik och gästprofessor Per Lindström i fotografi.
– Oerhört roligt att vi får en professor i journalistik. Nu blir forskningen ännu starkare och det kommer att ge positiva effekter på grundutbildningen också, säger Anna-Lena Ekenryd, avdelningschef.
Ludvig Nordström (1882-1942) från Härnösand var en av föregångarna inom undersökande journalistik i Sverige. Hans mest kända gärning är en gedigen kartläggning av svenska boendeförhållanden under 1930-talet.
– Lubbe Nordström var en pionjär inom svensk journalistik, och hans reportageresa ”Lort-Sverige” är inte bara klassisk. Hans journalistik illustrerar också journalistikens roll som en aktiv förändringskraft i samhället, säger Jesper Strömbäck från University of Florida, USA.
Ludvig Nordström-professuren tillkom efter initiativ från dåvarande Kommunikationsvetenskapligt centrum, KVC, i början av 90-talet. Håkan Hvitfeldt, numera professor vid Stockholms universitet, innehade den 1995-1996. Sedan dess har professuren varit obesatt.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Jesper Strömbäck, professor, telefon 1-352-392-3113 (USA) efter klockan 15 svensk tid eller via mejl jesper.stromback@miun.se. Jesper är inte anträffbar via telefon tisdag den 5 juni.
Anna-Lena Ekenryd, avdelningschef, telefon 060-14 86 06 eller 070-528 6111
Avhandlingen, som utvärderar effekterna av olika typer av makroekonomisk styrning, analyserar centrala frågor i olika sammanhang – alltifrån fenomenet med den icke-offentligt reglerade ekonomin, den så kallade informella ekonomin, och förmågan att locka till sig utländska investerare till de välfärdskostnader som ekonomiska fluktuationer, till exempel konjunkturcykler, orsakar.
Under senare år har den informella ekonomin inte bara ökat i utvecklingsländerna utan också i Europa och USA. Nyligen visade en studie av Sveriges Riksbank att de svarta och grå sektorerna ökade från 3,8 till 6,5 procent mellan 1990 och 2004 och därmed nästan fördubblade sin andel av bruttonationalprodukten (BNP).
– Genom att mäta effekterna av denna ökning kan den styrning som utövas för att förbättra medborgarnas välfärd anpassas efter gällande förutsättningar. Dessutom är de varor och tjänster som produceras inom de svarta och grå sektorerna en central del av ekonomin i utvecklingsländer och därmed en viktig fråga i den offentliga debatten i dessa länder, säger Jose Mauricio Prado.
Som ett sätt att bidra till långsiktig ekonomisk tillväxt har regeringar, i synnerhet i utvecklingsländer, försökt att locka till sig utländska investerare, något som är önskvärt för att stimulera inhemsk produktion och skapa nya arbetstillfällen. I avhandlingen analyseras de egenskaper hos värdländerna som är av central betydelse för att dra till sig tekniskt utvecklade och kapitalintensiva investeringar.
En central fråga är också vad som kan göras för att undvika oönskade fluktuationer i ekonomin. Jose Mauricio Prado analyserar välfärdskostnaderna i en ekonomi bestående av individer med aversion mot både risk och osäkerhet, en relevant utgångspunkt för att kunna utvärdera olika typer av offentlig styrning med uppgift att jämna ut konjunkturcykler.
– Traditionella modeller kan inte förklara de höga välfärdskostnaderna med att reducera konjunkturella förändringar. Vi mäter välfärdskostnaderna med utgångspunkt från individer som baserar sina beslut på värsta tänkbara scenario. Dessa pessimistiska personer uppvisar ett beteende som överensstämmer med ett fenomen vi kan observera i data: en väsentligt högre avkastning på aktier än på obligationer.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Jose Mauricio Prado Jr, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, nås på tfn 073-763 25 87, 08-16 30 72, e-post prado@iies.su.se
För bild på Jose Mauricio Prado, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Jose Mauricio Prado Jr talar engelska.
Automatisk textsammanfattning innebär att en dator sammanfattar en längre text till en kortare, fri från överflödig information. I sin avhandling presenterar Martin Hassel en modell för hur en språkoberoende textsammanfattare kan sättas samman genom att grundläggande språkteknologiska verktyg kombineras. Det gör det möjligt att till en rimlig kostnad utveckla program för automatisk textsammanfattning även för små språk.
– Det största hindret när det gäller mindre språk är att det saknas datamängder som är ämnade för språkteknologisk forskning. Det saknas också ofta resurser för att bygga upp sådana datamängder eftersom det är tidskrävande och dessutom många gånger kräver mycket manuellt arbete, säger Martin Hassel.
Likväl behövs automatisk textsammanfattning för dessa språk för att tämja den konstant ökande mängden elektroniskt producerad text. Martin Hassel har fokuserat på automatisk sammanfattning av text med så liten mänsklig insats som möjligt. De resurser som används bör i så hög grad som möjligt redan existera och behöver inte vara skapade för automatisk textsammanfattning. Helst bör de ha kommit till som en naturlig del av en litterär process.
– Sammanfattningssystemet bör utan större ansträngning kunna sättas samman med hjälp av ett mindre antal mycket grundläggande språkteknologiska verktyg. Det ger en textsammanfattare som är nära nog språkoberoende, så att den lätt kan flyttas mellan olika språk, säger Martin Hassel.
Den forskning han lägger fram i sin doktorsavhandling berör i huvudsak tre datorsystem; ett för nära nog språkoberoende sammanfattning – HolSum, ett för insamlande av stora textmängder – KTH News Corpus, och ett för utvärdering av sammanfattning – KTH eXtract Corpus. KTH News Corpus gör det möjligt att bygga en modell över språket utan tillgång till texter framtagna för språkteknologisk forskning.
Istället samlar man in och använder texter som redan finns producerade för andra ändamål, för att bygga den modell som textsammanfattaren HolSum använder. Programmet har en inbyggd kvalitetskontroll för sammanfattningarna.
– HolSum gör en innehållslig bedömning av sammanfattningen som en helhet innan den presenteras för användaren, förklarar Martin Hassel.
Utvärderingar av HolSum har utförts både med väl etablerade datamängder och utvärderingsmetoder, för engelska, och med data- och utvärderingsmängder insamlade specifikt för detta ändamål, för svenska.
– HolSumtekniken ser mycket lovande ut för framtiden och ett företag har redan visat intresse för att kommersialisera tekniken när den finslipats ytterligare. Nu hoppas jag att fler forskare använder och utvecklar den så att människors informationssökande i framtiden inte ska behöva begränsas av vilken del av världen man bor i, säger Martin Hassel.
Tid: måndag 11 juni 2007, kl. 13.15
Plats: Sal E2, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Avhandlingens titel: Resource Lean and Portable Automatic Text Summarization
Kontaktinformation
Kontakt: Martin Hassel, 08-790 6634, xmartin@csc.kth.se
Psykosocial stress kan ha många olika orsaker, bland annat hotande arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, sjukdom i familjen eller missbruk i omgivningen.
– Vi som dagligen möter dessa patienter kan se att psykosocial stress ofta manifesterar sig i form av smärta i nacke och rygg. Tidigare studier har visat att denna stress gör att man har lättare att bli sjuk och nu bevisar vi att psykosocial stress också försvårar rehabilitering, säger distriktsläkaren Per-Olof Kaiser.
I avhandlingen har 372 långtidssjukskrivna personer som fått rehabilitering via försäkringskassan i ett Norrlandslän följts under tio år. De sjukskrivna fick svara på frågor om hur de upplever sin hälsa, hur mycket de tycker att de kan påverka sin situation och hur de hanterar stress. När tio år gått sedan rehabiliteringen inleddes hade under 20 % kunnat återgå helt till arbete.
– Slutsatsen man kan dra utifrån denna grupp är att de psykosociala omständigheterna är viktiga att beakta. Vissa av dessa patienter kanske inte behöver medicinsk rehabilitering utan någon form av socialt stöd, ekonomiskt bidrag eller en coach som kan stödja och vägleda personen, säger Per-Olof Kaiser.
Av alla som blev förtidspensionerade hade bara var tredje problem som var direkt kopplade till arbetslivet. Kvinnor med psykosociala problem, främst relaterade till privatlivet året innan rehabiliteringen inleddes, hade fyra gånger så stor risk att vara förtidspensionerade efter tre år jämfört med dem som inte hade några kända psykosociala problem. För männen var risken 2,5 gånger så stor.
– Kvinnor blev förtidspensionerade trots att kvinnor överlag hade en bättre känsla av sammanhang än de män som blev förtidspensionerade. Detta kan bero på att det finns en större social acceptans att pensionera kvinnor än män, säger Per-Olof Kaiser.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Health and rehabilitation in a Psychosocial Context – A Ten Year Perspective
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per-Olof Kaiser, leg. läkare, telefon: 070-632 90 60, e-post: po@pomedic.se
Handledare:
Professor Bengt Mattsson, telefon: 031-786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Marcus Westin har studerat hälsa och utnyttjande av vård bland ensamstående föräldrar och deras barn för att se om de skiljer sig från familjer där föräldrarna är gifta eller sambor. Han har också studerat om föräldrarnas sociala kapital, det vill säga i hur hög grad man deltar i samhälleliga och sociala aktiviteter samt känner tillit till andra människor, kan förklara dessa skillnader. De data som ligger till grund för studien har samlats in genom två nationella postenkäter år 2001 och 2003.
Studien visar att både ensamstående mödrar och fäder har sämre hälsa än de föräldrar som är gifta eller sambor. Dessutom avstår ensamstående mödrar från att söka läkarvård i mycket högre utsträckning än gifta och sammanboende mödrar, även då personerna själva upplever ett behov av vård. Både hälsa och utnyttjande av vård är starkt kopplat till sociodemografiska och socioekonomiska faktorer som ursprung, utbildningsnivå och privat ekonomi.
– Här har ensamstående mödrar ett betydligt sämre utgångsläge än gifta och sammanboende mödrar. Även när det gäller socialt stöd och socialt kapital är de ensamstående mödrarna starkt förfördelade, berättar Marcus Westin.
Generellt sett har ensamstående fäder en bättre socioekonomisk situation än ensamstående mödrar, och de söker också läkarvård lättare än mödrarna gör. Men också de har sämre hälsa än gifta och sammanboende fäder. En förklaring kan enligt Marcus Westin vara att det inte är en absolut brist på socioekonomiska resurser som påverkar hälsan, utan en relativ brist på resurser.
Även hos barnen finns det ett samband mellan mental ohälsa och ensamstående föräldrar. Barn påverkas också av föräldrarnas sociala kapital – däremot spelar föräldrarnas ekonomi, utbildning, härkomst eller eventuell arbetslöshet ingen roll för barnens mentala hälsa.
– I mina studier finns det en stark koppling mellan lågt socialt kapital och dålig hälsa. Samhället borde därför vidta åtgärder som gör det lättare för ensamstående föräldrar öka sitt deltagande i samhälleliga och sociala aktiviteter och på så sätt stärka sitt sociala kapital, säger Marcus Westin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Westin, 018-611 35 85, 076-856 52 15, e-post: marcus.westin@pubcare.uu.se
– Det tydligaste intrycket av samtalen är att de intervjuade ser sjukskrivningen som en konsekvens av många olika samspelande faktorer, de nämner exempelvis olyckshändelser och arbetsmiljöproblem som bakomliggande orsak. Kvinnorna ger också uttryck för att deras benägenhet att ta på sig stort ansvar orsakat sjukdomen. Arbetslivet och samhället har förändrats så det har skapats en konflikt mellan de normer som präglar arbetslivet och de traditionella förväntningarna. För kvinnorna i studien framstår situationen som extra sammansatt, säger Åsa Vidman som disputerar vid Luleå tekniska universitet i ämnet hälsovetenskap och social omsorg den 8 juni.
För att sjukdomen ska få legitimitet måste den sanktioneras av läkare. Medicinen uppfattas som en objektiv vetenskap och har också fått stort inflytande på våra vardagsliv, inte minst över sjukskrivning och rehabilitering – detta trots att problemen många gånger i grunden är sociala. De flesta har också upplevt frustration och besvikelse över stödet och rehabiliteringen, och de är ambivalenta till de vanligaste insatserna, läkemedel och sjukgymnastik, från hälso- och sjukvården, och Försäkringskassan har upplevts som alltför regelstyrd och passiv.
– De jag intervjuade efterfrågar samtal och socialt stöd. Regleringen utgår också från att kvinnor och män lever jämställt, men så är inte fallet. Kvinnorna har i långt större utsträckning ansvar för hem och familj än vad män har och uppfostras till att ta hänsyn till andra, och kvinnorna i studien upplever det som en extra påfrestning att inte längre kunna ta hand om barn och familj på det sätt de brukat.
Många upplever att det är svårt att acceptera att de inte längre kan utföra sådant man tidigare gjort. Relationerna till andra har förändrats och de sociala kontakterna har minskat. De intervjuades problem är inte uppenbara för omgivningen, och moralen har stort inflytande på hur dessa människor beskriver sina liv – både att de genom att uppfylla normerna till sist blivit sjukskrivna och de attityder de möts av genom att de är sjukskrivna. Många upplever misstro från omgivningen om att de är sjuka och de sjukskrivna upplever därför misslyckande och skam.
Åsa Vidman tog en filmag i social omsorg vid Karlstads universitet 2003 och har lång erfarenhet från arbete inom socialtjänsten och från undervisning i social omsorg. Hon disputerar vid Luleå tekniska universitet den 8 juni med avhandlingen ”Det är så mycket som kan spela in – En studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna”.
Upplysningar: Åsa Vidman, tel. 0920-49 38 38, asa.vidman@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Erik Olsson, som disputerar den 8 juni i ämnet experimentell mekanik, har utvecklat en metod för att utifrån ljudmätningar hitta var en eller flera ljudkällor befinner sig. Processen består av två delar.
– Första delen är själva mätningen av ljudfältet och för det syftet har jag använt mig av laserljus. Fördelen med det är att ljudfältet inte störs, som det gör av exempelvis en mikrofon, säger Erik Olsson.
Den andra delen i processen är att utifrån ovan nämnda mätningar beräkna hur ljudfältet ser ut någon annanstans än där mätningen skedde, alltså en sorts rekonstruktion.
– Det handlar om avancerade beräkningar som bara kan lösas numeriskt med hjälp av dator. Resultatet blir en två- eller tredimensionell bild av ljudfältet, givetvis beroende av om mätningen är en- eller tvådimensionell och brukar kallas för en digital, holografisk rekonstruktion av ljudfältet. En sådan rekonstruktion kan avslöja både var ljudkällan befinner sig och hur den ser ut.
I dag pågår forskning runt rekonstruktion av ljudfält inom flera områden – bland annat testas sådana metoder för att avbilda vävnad och för att hitta cancertumörer. Den viktigaste skillnaden mellan tidigare metoder och den Erik Olsson nu utvecklat, är att han använder sig av multipla frekvenser hos ljudfältet. Det ger en rad fördelar mot att endast använda en frekvens – bland annat bättre upplösning av och mindre brus i bilden av ljudfältet.
– Det gör det möjligt att betydligt mer noggrant bestämma positionen hos ljudkällan. Dessutom är känsligheten för brus i mätningarna mindre, använder man metoden för att söka efter exempelvis cancertumörer skulle det kunna innebära att det blir lättare att hitta mer djupt liggande sådana.
Erik Olsson (född -77) kommer från Grycksbo utanför Falun i Dalarna. Han tog sin civilingenjörsexamen våren 2002 vid Luleå tekniska universitet och påbörjade därefter sina forskarstudier vid Avdelningen för experimentell mekanik.
Upplysningar: Erik Olsson, tel. 0920-49 30 86, erik.olsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Impotens kan i vissa fall ha neurologiska, psykiatriska och andra orsaker. Men det vanligaste skälet, som står för upp till fyra fall av fem, är att blodcirkulationen i penis blivit så dålig att erektionen uteblir. Och om cirkulationen i dessa kärl har påverkats av åderförkalkning, så pågår med största sannolikhet samma process i hjärtats kranskärl.
Läkaren Rasmus Borgquist har i en avhandling från Lunds universitet kunnat visa att resonemanget stämmer.
– En av våra studier visar att i övrigt friska män med impotens har tecken till tidig åderförkalkning i hjärtats kranskärl. I en annan studie såg vi att män med impotens har större förekomst av högt blodtryck, höga blodfetter, bukfetma och andra traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, säger han.
Slutsatsen är att män med impotensproblem bör söka vård så snabbt som möjligt, eftersom både impotensen och de eventuellt hotande hjärtsjukdomarna kan motverkas genom tidiga insatser. I första rummet står livsstilsförändringar som rökstopp, motion och förändrad kost, och därefter – om inte detta hjälper – blodtrycks- och blodfettssänkande medicinering.
– Det kanske är lättare att få gehör för livsstilsförändringar om man kan peka på att de hjälper potensen, snarare än om man talar om risken för hjärtinfarkt någon gång i framtiden. Och det finns studier som visar att potensen förbättras ganska snabbt för dem som slutar röka och går ner i vikt, säger Rasmus Borgquist.
Tanken på ett samband mellan impotens och hjärtsjukdomar las fram redan i mitten av 1980-talet. Men det är först på senare år som sambandet studerats på allvar.
– Det finns idag ett större intresse för dessa frågor både hos allmänheten och hos läkemedelsbolagen, menar Rasmus Borgquist. Dels har det kommit många nya läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar och deras riskfaktorer, dels har potensläkemedel som Viagra, Cialis och Levitra gjort att mycket fler män söker för impotens.
En viss ”pinsamhetsfaktor” finns nog ändå fortfarande, så att en del patienter drar sig för att söka vård och en del läkare drar sig för att ta upp frågan. Men om väl läkaren tar upp ämnet, så är Rasmus Borgquists erfarenhet att patienterna brukar svara öppet.
Avhandlingen heter Coronary Heart Disease and Erectile Dysfunction. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in Borgquist i sökrutan. Rasmus Borgquist träffas på tel 040-33 18 86 eller 0704-057 350, e-post rasmus.borgquist@med.lu.se
Idag är mobiltelefoni och trådlösa nät till datorer en självklarhet, liksom även mobil-tv kommer att vara i framtiden. Trenden är att integrera många olika trådlösa standarder i bärbara apparater. Mobiltelefoner kan samtidigt stödja till exempel GSM, 3G, Bluetooth, GPS, trådlöst LAN och digital-tv. Traditionellt läggs var och en av dessa funktioner på separata chip eller delar av chip, vilket är dyrt och strömslukande.
Genom att i stället använda en programmerbar processor kan kiselarean utnyttjas mer flexibelt, ungefär som när man laddar ner program på en PC. På så vis kan en och samma processor stödja en stor mängd standarder, och samtidigt minska både kostnad och strömförbrukning.
I sin avhandling presenterar Anders Nilsson vid Avdelningen för datorteknik en processorarkitektur som är flexibel nog för att stödja olika trådlösa standarder och samtidigt ge en låg effektförbrukning. Den logiska uppbyggnaden gör det möjligt att utföra många parallella uppgifter i processorn med ett enkelt flöde av instruktioner, vilket ger hög beräkningskapacitet även vid låg klockfrekvens. Dessutom kan programminnet i processorn reduceras vilket ger ytterligare besparingar av både kiselarea och effekt. Den nya arkitekturen kallas SIMT (Single instruction stream multiple tasks).
För att demonstrera fördelarna hos SIMT-arkitekturen har en processor baserad på denna arkitektur implementerats och tillverkats. Den stödjer många av dagens trådlösa standarder som 3G, WiMAX och digital-tv och dessutom morgondagens mobilstandarder som 4G/LTE.
Avhandlingen Design of programmable multi-standard baseband processors läggs fram vid disputation 8 juni kl 10.15 i Visionen, B-huset, Campus Valla, Linköping. Opponent är professor Gerhard Fettweis, Dresden, Tyskland.
Kontaktinformation
Anders Nilsson 013-285614, 0709-467044, andni@isy.liu.se
Inom miljöövervakningen används så kallade biomarkörer för att upptäcka om djur exponerats för miljögifter. Alexandra Abrahamson har studerat en biomarkör som ofta analyseras i fisk, enzymet cytokrom P450(CYP)1A. Eftersom enzymet är en del av kroppens avgiftningssystem ökar det då djuret exponeras för vissa miljögifter, och Abrahamson beskriver i avhandlingen hur man kan mäta den här ökningen i fiskens gälfilament för att få en indikation om föroreningar i vattnet.
Metoden utvecklades från början på regnbågslax och har nu applicerats på andra fiskarter i både sjöar och hav. Studierna visar att vissa substanser som bryts ner relativt lätt i kroppen ger mycket högre mätresultat i gälen än i lever.
– Det tyder på att dessa substanser bryts ner i gälen och andra vävnader på sin väg genom kroppen. Därför exponeras levern för mycket lägre koncentrationer än gälen, som kommer i direktkontakt med det förorenade vattnet, förklarar Alexandra Abrahamson.
Hon har också gjort studier där hon placerade ut fiskar i burar i vattendrag i Uppsala- och Stockholmsområdet, och dessa studier bekräftar gälens höga känslighet. Ett intressant fynd var att fisk som funnits på platser där nivåerna av miljöföroreningar förväntades vara låga ändå visade sig innehålla stora mängder enzym. Det här kan möjligen bero på att det finns bakgrundshalter av föroreningar i området, eller på att det finns andra ämnen i miljön som höjer enzymmängden och som man normalt inte mäter i miljöövervakningen.
Alexandra Abrahamson har också testat metoden i en studie på torsk, där den användes för att undersöka hur fisken reagerar på exponering för råolja och på producerat vatten från oljefält i Nordsjön. Fältförsök visade att oljefältens inverkan på fisken var låg.
– Arbetet visar att den här typen av mätningar, gjorda på gälfilament, är en praktisk och känslig biomarkör för ämnen i vatten som höjer nivån av enzymet CYP1A. Metoden kan till exempel användas för att ge en preliminär indikation om föroreningsgraden i vattendrag, eftersom den är mycket enkel, snabb och billig att genomföra säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alexandra Abrahamson, 018-471 26 91, 073-722 45 45, e-post: alexandra.abrahamson@ebc.uu.se
