Torbjörn Tännsjö inleder med en plenarföreläsning. Sedan pågår i olika salar föredrag inom sexton olika filosofiska inriktningar. Bland de medverkande finns givetvis många välkända namn inom svensk filosofi, men också filosofer från Storbritannien, Canada, USA, Sydafrika och Hongkong. Några exempel ur det omfattande föreläsningsprogrammet:
– Har kunskapen ett (mer)värde?
– Det etiska vardagsspråkets mening
– Religionsfrihet och den (o)nåbara sanningen
– Finns det ogiltiga skäl?
– Att mäta valfrihet
– Platon om mångförslagenhet och konsten att ljuga
– Frihetens fenomenologi
– Konsumentaktivism och pliktetik
– Är det tanken som räknas?
– Argumentationen i klimatfrågan
– Hypotetiskt samtycke i vården
Förutom föreläsningarna ingår också en workshop om filosofisk estetik och en paneldiskussion på temat Behöver skolan en värdegrund, i så fall vilken? Deltagarförteckning och detaljerat program med sammanfattningar finns på konferensens webbplats: http://www.ling.umu.se/filosofidagarna/
De sexton inriktningar som grupperar Filosofidagarnas program är: beslutsteori, estetik, filosofi och genus, fenomenologi, filosofins historia, kunskapteori, logik och matematikens filosofi, medvetandefilosofi, metafysik, normativ etik, politisk filosofi, religionsfilosofi, språkfilosofi, metafysik, skolområdets filosofi, vetenskapsteori och värdeteori.
Konferensen riktar sig till lärare, forskare, doktorander och studenter i filosofi samt till gymnasielärare, men är naturligtvis öppen för alla som är intresserade av filosofi. Föreläsningarna äger rum i den centrala delen av universitetsområdet, i det s.k. MIT-huset, Umeå universitet. Konferensen startar kl 13.00 den 8 juni i Aula Nordica med en välkomsthälsning av Inge-Bert Täljedal och plenarföreläsning av Torbjörn Tännsjö och slutar senast kl 15.00 den 10 juni.
Svenska filosofisällskapet bildades 1995 vid filosofernas ämneskonferens i Umeå för att främja svensk filosofi och stärka samarbetet mellan Sveriges verksamma filosofer. Vartannat år arrangerar sällskapet en nationell filosofikonferens, Filosofidagarna. Värdskapet växlar mellan olika filosofiinstitutioner i Sverige. De första filosofidagarna anordnades i Umeå 1995. Den gången deltog 130 filosofer varav ca 65 höll föredrag. Därefter har filosofidagarna arrangerats i Lund 1997, Göteborg 1999, Stockholm 2001, Linköping 2003 och Uppsala 2005. Sedan starten har antalet deltagare såväl som föredrag nästan fördubblats, vilket säger något om filosofiämnets expansion i Sverige. År 2007 är det återigen Umeå universitets tur att stå för värdskapet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna organisationskommittén:
Sten Lindström (Sten.Lindstrom@philos.umu.se), 070-213 01 78
Bertil Strömberg (Bertil.Stromberg@philos.umu.se) 070-656 09 82, eller
Lars Öhman (Lars.Ohman@philos.umu.se ) 090-786 68 07
Surmatz disputerade 1997 vid universitetet i Göttingen med en avhandling om översättningar av Pippi Långstrump. Hon har publicerat ett stort antal forskningsartiklar och böcker om barnlitteratur, postkolonialism, Ibsen, Lindgren och Linné – hennes andra stora forskningsintresse.
Surmatz har suttit i juryn för tyska statens litteraturpris för ungdomslitteratur och har valts in som medlem i The Linnean Society i London.
Under sin gästprofessur vid Växjö universitet hoppas Surmatz kunna föra samman sina två huvudintressen i forskningen – Astrid Lindgren och Carl von Linné.
– Astrid Lindgren är känd för sina intensiva naturskildringar. Hennes sätt att beskriva och väva in naturen i sina berättelser är djupt rotat i en svensk tradition att beskriva landskap, en tradition vi kan spåra kanske ända tillbaka till Linnés reseskildringar. Genom att föra samman dessa två världar – Lindgrens och Linnés – och låta dem belysa varandra, hoppas jag kunna förstå detta genuint öppna sätt att beskriva naturen och hur den tilltalar och överväldigar oss läsare, skriver Astrid Surmatz i sin ansökan.
Gästprofessuren finansieras av Vimmerby kommun, svenska Rädda Barnen samt Växjö universitet. Professuren, som kan vara upp till ett år, kan hållas av internationellt prominenta forskare inom olika fält som på något sätt knyter an till Astrid Lindgrens liv och arbete.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Åberg, prefekt på Institutionen för humaniora, telefon: 0470-70 98 04, e-post: anders.aberg@vxu.se eller Kerstin Brodén, forskningsinformatör, Växjö universitet, telefon: 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se.
Högupplöst bild av Astrid Surmatz finns på:
http://www.vxu.se/presscenter/pressreleaser/pressbilder/astrid_surmatz/
Samarbetet innebär att Nobel Biocare under fem år finansierar en gästprofessur i materialinnovation för Zhijian Shen vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi. Avtalet är värt 5,5 miljoner kronor.
– Det finns idag ingen motsättning mellan grundforskning och applikationsdriven forskning, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet. Den här modellen har en rad fördelar, vi bygger band med industrin, våra studenter kommer i kontakt med möjliga framtida arbetsgivare och vi får möjlighet att placera projekt hos samarbetspartners, fortsätter Kåre Bremer.
Samarbetet sker inom ramen för EXSELENT, ett av fyra centrum inrättade av VINNOVA under 2006. Syftet är att stödja starka forskningsmiljöer i samarbete med industrin. VINNOVA respektive Vetenskapsrådet stödjer EXSELENT under en tioårsperiod med fem miljoner kronor var årligen.
– Avtalet med Stockholms universitet understryker Nobel Biocares strategiska engagemang för att stödja och medverka i forskning och utveckling i världsklass. Det är ytterligare ett viktigt steg i vårt åtagande i att stödja ansträngningar för att hitta de bästa lösningarna inom modern tandvård för tandläkarnas och patienternas bästa, säger Heliane Canepa, VD för Nobel Biocare.
Samarbetet med Stockholms universitet är en del av Nobel Biocares strategiska engagemang inom vetenskaplig forskning och expertis. Nobel Biocare bedriver formella samarbeten med 60 akademiska institutioner och 600 oberoende forskare världen över.
För ytterligare information kontakta:
”James” Zhijian Shen, oorganisk kemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 23 88, mobil 073-92 392 61, e-post shen@inorg.su.se
Sven Lidin, professor, oorganisk kemi, dekanus vid Kemiska sektionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 12 56, mobil 070-930 2930, e-post sven@inorg.su.se
Roger Strandahl, Head of Communications, Nordic, Nobel Biocare, tfn 031- 778 8705, mobil 0708 338705, e-post Roger.Strandahl@nobelbiocare.com
För bilder kontakta: Maria Erlandsson, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Fakta om ”James” Zhijian Shen
”James” Zhijian Shen började sin bana vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi år 1993, då som post doc. Han kom sedan att bli forskare, projektledare och docent vid samma institution. Innan han kom till Sverige doktorerade han i materialkemi och teknik vid universitetet i Zhejiang år 1990. Zhijian Shen har initierat och drivit ett brett spektrum av forskning nära industriella applikationer. Under sina 13 år vid Stockholms universitet har han, som projektledare och/eller forskare, genomfört projekt sponsrade av Vetenskapsrådet, VINNOVA, EU och ett flertal industriella samarbetspartners.
Fakta om EXSELENT
VINN Excellence Center är ett tioårigt program för starka forsknings- och innovationsmiljöer. Varje centrum tillhör ett universitet eller högskola och bygger på samverkan med näringsliv, forskningsinstitut, andra forskningsorganisationer och offentlig verksamhet. VINNOVA och medverkande parter satsar närmare 4 miljarder kronor på sammanlagt 19 VINN Excellence Center i Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm och Uppsala. Varje centrums FoU-verksamhet omfattar under 10 år cirka 210 miljoner kronor, varav upp till 70 miljoner från VINNOVA.
Journalisten Berit Nygård har, på uppdrag av FAS, intervjuat forskare i Sverige om hur livsvillkor, utbildningsnivå, gener, etnicitet och sociala nätverk påverkar hälsan.
Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förvaltningar, skola, vård och omsorg samt utbildare och politiker. Alla som är intresserade av frågan om ojämlikheten i hälsa, i livskvalitet och livslängd för olika samhällsgrupper kan ta del av den populärvetenskapliga forskningsinformationen.
Media är välkomna att beställa ett recensionsexemplar.
Beställningsinformation:
Den ojämlika hälsan beställs genom Hellmans förlag
Tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer.
ISBN 978-91-89602-30-4
Från den 5 juni finns boken på www.fas.se/bokhandel
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
___________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96 annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
Det gäller alla vetenskapsområden. Programmen kan involvera nationella och internationella forskare och användare. Forskningsprogrammen sträcker sig ofta över många år och involverar stora grupper. Ett nyckelord är samarbete. Det betyder att arbetet ofta sker över forskningsområdenas disciplingränser men även mellan forskare och dem som ska använda resultaten.
Resultaten kan bland annat leda till nya affärsmöjligheter och nya förvaltningsmodeller för Sverige och världen och skapar även nya ringar på vattnet i form av uppbyggd kompetens, fler nätverk och nya forskningsområden.
Sista ansökningsdag är 20 september år 2007.
Kontaktinformation
BrittMarie Bertilsson
Programansvarig
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Olof Olsson
Programansvarig
E-post: olof.olsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Pocketboken presenteras klockan 12 onsdagen den 13 juni. Medverkande författare som ger sin bild och svarar på några av ovanstående frågor är:
Magnus Lindmark, Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet
magnus.lindmark@ekhist.umu.se
Bengt Hillring, Institutionen för bioenergi, SLU
bengt.hillring@bioenergi.slu.se
Tomas Kåberger, Internationella institutet för industriell miljöekonomi, Lunds universitet
tomas@kaberger.se
Julia Hansson, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola
julia.hansson@chalmers.se
Pål Börjesson, Institutionen för miljö och energisystem, Lunds universitet
pal.borjesson@miljo.lth.se
Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
theo.verwijst@vpe.slu.se
Kristina Holmgren, IVL Svenska Miljöinstitutet
kristina.holmgren@ivl.se
Tid: Klockan 12.00 till 13.30 Lunchsmörgås serveras från klockan 11.45. Vi startar kl 12.00.
Plats: Formas, Kungsbron 21, För karta se Formas hemsida www.formas.se
Kontaktinformation
OSA senast 11 juni till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61
Med personlighet hos djur menar man att individer agerar på ett konsekvent sätt, genom livet och i olika situationer de ställs inför. Ta till exempel en talgoxe som utforskar nya miljöer på ett flyktigt sätt tidigt i livet. Samma talgoxe kommer att fortsätta utforska flyktigt även då den blir äldre. Än mer intressant är att den kommer att vara mer aggressiv än andra mer noggrant utforskande talgoxar. Den kommer också att vara modigare inför nya situationer och att i genomsnitt få en annan position i grupphierarkin. Liknande personlighetsskillnader har hittats hos mer än 60 arter, som primater, gnagare, fåglar, fisk, insekter och blötdjur.
Trots personlighetsvariationens stora betydelsen för förståelsen av djurs och människors beteenden, vet vi väldigt lite om evolutionen av personlighet hos djur. Varför finns det olika personlighetstyper inom en och samma art? Borde vi inte förvänta oss att en viss personlighetstyp är mer framgångsrik än alla andra? Varför är inte individer helt flexibla i sitt beteende i stället för att uppvisa ett mått av rigiditet, som kan leda till ineffektivt beteende? Och varför hittar vi samma typer av karaktärsdrag kopplade till varandra hos olika arter?
Ett forskarlag bestående av Olof Leimar, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, Franz Weissing och Max Wolf (University of Groningen, Nederländerna) och Sander van Doorn (Santa Fe Institute, USA) ger nu möjliga svar på dessa frågor i en artikel som nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. I en teoretisk studie hävdar forskarna att personligheter i många fall formas av en enda underliggande princip: ju mer en individ riskerar att förlora (i fråga om framtida reproduktion), desto försiktigare bör individen agera, i olika situationer och konsekvent över tiden.
Forskarna har utgått från två grundläggande premisser för att nå denna slutsats. Den ena är att variation i personlighet ofta är förknippad med skillnader i risktagande, så att det finns riskbenägna och riskobenägna individer. De riskbenägna visar mer aggressivitet mot artfränder och är modigare i möten med rovdjur, och är även snabbare på att utforska nya miljöer. Den andra premissen är att individer ofta måste göra avvägning mellan nuvarande och framtida reproduktion. Ju mer resurser en individ satsar på reproduktion i år, desto mindre kommer finnas kvar till framtida möjligheter.
Med hjälp av en matematisk modell har forskarna visat att avvägningen mellan nuvarande och framtida reproduktion kan ge upphov till populationer där vissa individer satsar mer på framtida reproduktion än andra. Forskarna förväntade sig att dessa individer skulle vara mindre riskbenägna, eftersom de har mer att förlora än individer som satsar på omedelbar reproduktion.
Genom att utsätta individer för olika farliga situationer i sina simulerade försök kunde forskarna studera evolutionen av olika personlighetstyper. Det visade sig att individer som satsade på framtida reproduktion var obenägna att ta risker i olika sammanhang, till exempel möten med rovdjur och aggressiva interaktioner med artfränder, medan individer som satsade på omedelbar reproduktion uppvisade en mer riskbenägen personlighet.
– I vilken utsträckning dessa forskningsresultat kan tillämpas på mänskligt beteende är en öppen fråga, säger Olof Leimar.
Ytterligare information
Professor Olof Leimar, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 4056, 070-2850993, e-post Olof.Leimar@zoologi.su.se.
– Forskningsprogrammet rör hela åldrandeprocessen från de äldres arbetsförhållande och vägen ut från arbetsmarknaden till behovet av hjälp och service bland de allra äldsta, berättar Björn Halleröd.
– Det här är ytterligare ett bevis på att forskarna vid Umeå universitetet är väldigt framstående inom området. Universitetet har på kort tid fått tre stora anslag inom forskning om äldre, först ett Linnéstöd till projektet ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor”, sedan FAS-centrum för global hälsoforskning och nu detta, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Forskargruppen har tidigare genomfört en ovanligt omfattande undersökning av äldres levnadsförhållanden. Det nya forskningsprogrammet bygger på den kompetens och tillgång till unika data som de systematiskt har byggt upp under en följd av år.
– Sverige har i likhet med stora delar av den övriga världen en snabbt åldrande befolkning och utmaningarna inför framtiden är gigantiska. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att ta fram kunskap som ger oss bättre möjlighet att möta dessa utmaningar, säger Björn Halleröd.
De frågor som kommer att belysas är bland annat om det är möjligt att förmå äldre att stanna kvar i arbetslivet allt högre upp i åldrarna? Kan de äldre fortsätta jobba, vill de fortsätta att jobba, vill arbetsgivare ha en allt äldre arbetskraft eller vill man ha förnyelse av arbetsstyrkan?
En annan central fråga gäller vilka förväntningar vi kan ha beträffande hälsan bland de allra äldsta. Blir de äldre allt friskare eller leder den ökade livslängden till tilltagande ohälsa och växande vårdbehov?
– En viktig utgångspunkt för forskningen är att de äldre inte kan betraktas som en enhetlig grupp. Det finns stora skillnader vad gäller ekonomi, hälsa, sociala relationer med mera bland de äldre. En central uppgift inför framtiden är att bättre förstå orsakerna till dessa skillnader, dess konsekvenser och hur vi förhindra att grupper bland de äldre marginaliseras, konstaterar Björn Halleröd.
Pressbild på Björn Halleröd finns på:
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/forskare.html
Forskningsprojektet ingår i Umeå universitetes starka forskningsområde Välfärdsforskning.
Kontaktinformation
Björn Halleröd nås på:
Tel: 090-786 56 52
Mobil: 070 – 362 56 80
E-post: bjorn.hallerod@soc.umu.se
Beteckningen ”invandrarkillar” används däremot mer sällan om pojkar av utländskt ursprung som inte sticker ut utan sköter sitt skolarbete och smälter in i mängden. Och om invandrarflickor pratar lärare nästan inte alls, eftersom de upplevs som lugna och skötsamma, ja ”nästan som svenska”.
Det berättar Sabine Gruber, som har studerat hur lärare i en centralt belägen skola i en medelstor stad delar in barnen i olika kategorier. Hon disputerade den 11 maj vid Tema etnicitet, Linköpings universitet. Hon betonar att hon medvetet undvikit att göra sin studie på en förortsskola i en storstad.
– Jag tycker det är viktigt att rikta uppmärksamheten mot en typ av skola som sällan förekommer i forskning om etnicitet.
Hennes fråga var om lärarna delar in eleverna efter ursprung. Och det gör de. Grovt delas eleverna in i tre grupper; invandrare, svenskar – och så en tredje som varken är det ena eller andra, men klart problematisk: romer.
Men barnen klassificeras också utifrån kön och klassbakgrund, och framför allt hur de presterar. I tider av ekonomistyrning och konkurrens blir det allt viktigare med högpresterande barn, konstaterar Sabine Gruber.
När svenska barn har problem med skolarbetet, söker lärarna individuella förklaringar, eller i familjen. Barnens familjer kanske har problem eller saknar studievana. Men när barn med utländskt ursprung inte klarar skolarbetet betonas istället kulturella olikheter eller språksvårigheter. Lärarna har liten eller ingen kunskap om barnens familjesituation eller vilken studievana som finns i familjen.
Lärarna arbetar medvetet med frågor kring mångkultur och tolerans, men hamnar ändå situationer där toleransen har sin gräns. Två flickor som klär sig avvikande från normen i skolan får helt olika bemötande. Den duktiga somaliska flickan stöds i sin rätt att bära dok, medan den struliga romska flickans klädsel ses som ett problem.
Lärarna vacklar mellan ett pluralistiskt respektive assimilatoriskt förhållningssätt, skriver Sabine Gruber. De försöker bejaka mångkulturen, t.ex. genom att ordna särskilda dagar på det temat. Men i vardagen förväntar de sig ändå att eleverna ska bete sig som ”svenska”.
Begreppet tolerans har i sig en diskriminerande innebörd, visar Sabine Gruber. Det implicerar att någon ska tolereras av någon annan som då måste vara tolerant, dvs. en ojämbördig relation. Nästan komiskt blir det med besöket till moskén, där lärarna och eleverna tidigare år har fått träffa en väldigt trevlig och vidsynt imam. Men det här året har de otur, imamen är en ”riktig fundamentalist” som brer ut sig om mäns överhöghet över kvinnor. Han faller definitivt utanför det som kan tolereras. Lärarnas handfallenhet är uppenbar, det här är en situation som de inte är förberedda på. De följer heller inte upp den med samtal med eleverna efteråt.
Sabine Gruber diskuterar vad hon kallar för en oreflekterad vardagsrasism, som inte bottnar i enskilda personers onda vilja, utan i djupt rotade mönster och strukturer, men som i slutändan ändå leder till att barn ges olika chanser och förutsättningar.
– Idag pratar vi inte längre om rasmässiga skillnader, utan om kulturella olikheter. Men effekterna blir desamma.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Telefon till Sabine Gruber: 011 – 36 32 47, 013-10 18 85, e-post: sabine.gruber@isv.liu.se
I sin avhandling har Åsa Bartholdsson studerat hur barn erövrar den särskilda form av normalitet som det innebär att vara elev. Den svenska skolan ska enligt de nationella styrdokumenten präglas av demokratiska principer och respekt för individen. Elevsocialisation sker då idealt genom ”vänlig maktutövning”, ett sätt att styra elever genom att få dem att styra sig själva.
Detta skapar elever som är benägna att acceptera lärares maktutövning, tar ansvar och anpassar sig till de normer som råder. Genom den vänliga styrningen leds eleven mot att tillägna sig kunskaper om hur en elev ska presentera sig som en social person och hantera den mångfald av samtidiga relationer som råder i skolan, helst utan att göra sig omöjlig hos någon.
– Skapandet av eleven är en komplicerad socialisations- och normaliseringsprocess och om eleven bemästrar detta, eller inte, mäts i termer av elevens mognad och i vilken utsträckning eleven är ”sig själv”, berättar Åsa Bartholdsson.
Att vara elev handlar också om att låta sig utvärderas och granskas både av sig själv och av lärare. Den vänliga maktutövningen sker ofta just i form av omsorg om elevens självkänsla, känsloliv och utveckling.
– Det finns tydligt terapeutiska inslag i skolverksamheten där läraren agerar som handledare för elevens känsloliv. Genom detta skapas också den goda, ”seende” läraren som inte verkar tvinga eller förtrycka. Men det handlar till syvende och sist om ett sätt att styra elever att vilja det de måste vilja för att skolan ska fungera, säger hon.
Avhandlingen bygger huvudsakligen på antropologiskt fältarbete i en förskoleklass och en klass i skolår fem, i två olika svenska skolor under perioden augusti 1999 till juni 2002.
Åsa Bartholdsson disputerar i socialantropologi vid Stockholms universitet och är verksam vid Högskolan Dalarna.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Åsa Bartholdsson, doktorand, tfn 023-778 223, mobil 073-986 64 86, e-post aba@du.se
Hopparknä eller tendinos är ett relativt vanligt och ofta handikappande tillstånd som drabbar många idrottare. Produktionen av nervsignalämnen i själva senan kan ha betydelse för utvecklingen av tendinos. Fynden bidrar till förståelsen av de vävnadsförändringar man ser vid detta tillstånd och även hur den kroniska smärtan uppstår. I Patrik Danielsons avhandling kartläggs också nervmönstren i knäsenan, ett tidigare relativt outforskat område.
I den serie studier som ingår i avhandlingen har knäsenan hos människa utforskats genom användande av märkta antikroppar (s. k. immunohistokemisk metod). Vidare har studier på mRNA-nivå utförts (in-situ hybridisering). På detta vis har tidigare outforskade nervmönster kartlagts och de oväntade fynden av produktion av nervsignalämnen i tenocyter gjorts. Förekomsten av nerver i senans centrala delar visade sig vara mycket begränsad både hos patienter med hopparknä och hos kontrollpatienter. Det faktum att den lokala produktionen av signalämnen var särskilt uttalad vid tendinos väcker spekulationer om att denna produktion kan vara en del i sjukdomsprocessen. Sådana teorier stärks av att avhandlingens studier även funnit receptorer för nervsignalämnena på tenocyterna, vilket innebär att cellerna genom produktionen av dessa ämnen kan påverka sig själva och varandra.
Studierna av produktion av nervsignalämnen och av receptorerna för dessa ämnen visar alltså att effekter av signalämnena kan erhållas i senan trots att där finns väldigt lite nerver. Med tanke på de effekter dessa signalämnen tidigare visat sig kunna ge i mänsklig vävnad är det inte osannolikt att tenocyternas produktion kan bidra till den vävnadsomvandling man ser vid tendinos. Dessa nervsignalämnen är också kända för att vara involverade vid smärtförnimmelse. De nya fynden kan vara av vikt vid utvecklandet av nya behandlingsstrategier. Detta är betydelsefullt eftersom hopparknä/tendinos är svårt att bota. I många fall är det ett svårt och handikappande tillstånd, som inte sällan innebär slutet för en idrottares karriär.
Patrik Danielson är 27 år gammal, född och uppvuxen i Kramfors, Västernorrland. Han flyttade till Umeå 1999 för att läsa medicin och tog läkarexamen vid Umeå universitet 2005, och har därefter arbetat som läkare med särskild forskningstjänst (forskar-AT) vid Västerbottens läns landsting. Under studietiden har han varit starkt engagerad i Medicinska studentkåren, bland annat som ordförande.
För mer information, kontakta Patrik Danielson via e-post patrik.danielson@anatomy.umu.se eller mobiltelefon 070-336 80 30.
En porträttbild på Patrik Danielson kan laddas hem från:
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Avhandlingen läggs fram fredagen den 8 juni vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, anatomi, samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin och har titeln Innervation patterns and locally produced signal substances in the human patellar tendon – of importance when understanding the processes of tendinosis.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Biologihusets stora föreläsningssal (sal BiA201), Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Graham Riley, Rheumatology Research Unit, Addenbrooke’s Hospital, Cambridge University Hospitals, Storbritannien.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Sällan finns det en enda förklaring till varför miljöförbättrande insatser inte får avsedda effekter. Men att nonchalera kvantifierbara osäkerheter och risker för misslyckanden vid olika beslut kring miljöinsatser är en allmänt viktig förklaring för de problem som finns med att förbättra vattenmiljön. Ett exempel är försöken att återställa metallförorenade vattendrag eller övergödda sjöar och hav, som Östersjön.
När miljön inte förbättras ökar risken att förtroendet för miljöinsatserna, och även för Sverige som föregångsland i miljöarbetet, raseras. Det menar Christian Baresel, som tillsammans med forskarkollegor på Stockholms Universitet och SLU kommit fram till att ett fruktbart och effektivt vattenmiljöarbete kräver hänsyn till osäkerhet med hjälp av kvantitativa metoder. Nästa vecka disputerar han på KTH med sin avhandling ”Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet”.
– Vid beslut om miljöåtgärder måste man ta hänsyn till de osäkerheter som finns om storskaliga samband mellan orsak och verkan. Då ökar chansen avsevärt att åtgärderna ger önskvärda resultat till lägsta möjliga kostnad, säger han.
Han tycker att det är irrationellt att ta osäkerhet som ett allmänt diffust argument för att förespråka eller motsätta sig miljöförbättrande åtgärder. Något som ofta sker i dagens miljöpolitik där man, beroende på vad man vill uppnå politiskt, använder sig av osäkra effekter som argument för eller emot ett beslut. Den oenighet som just nu finns mellan Sverige och Europeiska Kommissionen, om vad som är tillräcklig rening av svenskt avloppsvatten för att förbättra Östersjöns tillstånd, tar han som exempel på sådan diffus argumentation från båda parter.
En hel del insatser som gjorts för förbättring av Östersjöns miljö under senare år har inte fått avsedda effekter. De aktuella resultaten pekar på att en viktig orsak till detta är just att man nonchalerar osäkerheten om de komplexa samband som finns mellan olika föroreningskällor i landskapet, och den belastning de medför på mottagande vattenmiljöer.
– I de grund- och ytvatten som transporterar föroreningar från olika källor på land till Östersjön sker spridnings- och självreningsprocesser. Den komplexa naturen hos sådana processer och den osäkerhet det medför tar man sällan hänsyn till, säger Christian Baresel.
Att ta med osäkerheter i kalkyler över framtida miljöeffekter av olika åtgärder är inte bara en möjlighet, det är en möjlighet man inte får missa, menar han. Istället för ett diffust begrepp som inte kan hanteras är osäkerhet tvärtom något som ofta tillräckligt bra kan både kvantifieras och hanteras som underlag för objektiva och rationella miljöbeslut.
– Natur- och teknikvetenskapliga fakta, inklusive kvantifiering och rationell hantering av de osäkerheter som finns, måste finnas med i miljöarbetet. Annars är risken stor att miljöpolitiken blir resultatlös eller ineffektiv, kostar för mycket för alltför små resultat, och förlorar sin trovärdighet nationellt och internationellt, framhåller Christian Baresel.
Avhandlingens titel: Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet
Tid: torsdag 7 juni 2007, kl. 10:00.
Plats: sal D2, Lindstedtsvägen 5, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm.
Kontaktinformation
Kontakt: Christian Baresel, 08-790 6649, 070-409 2685, baresel@kth.se
Idéstödet är ett komplement till de större forskningsprogrammen och har funnits sedan år 2001. För att ett projekt ska bli beviljat idéstöd krävs tydliga inslag av djärvhet, originalitet och nytänkande.
Syftet med idéstödet är att förverkliga nyskapande forskningsprojekt med en stor potential för en bättre miljö. Forskarna ges därmed möjlighet att testa en idés hållbarhet, något som ofta inte är möjligt i större forskningsprojekt. Därför accepterar Mistra en högre risk än normalt – i utbyte mot en potentiellt mycket hög avkastning för miljön.
– Man kan säga att idéstödet är som ett slags såddpengar. Ibland vidareutvecklas idéstödsprojekten till större forskningsprogram, ibland leder det till nya projekt eller skapar en ny forskningsinriktning, säger Johan Edman, projektledare för Mistras idéstöd.
Ansökningar från alla forskningsområden och discipliner välkomnas. Mistra ser gärna en ökad andel ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora.
Sista ansökningsdag är 13 september 2007.
Kontaktinformation
Johan Edman
Projektledare
E-post: johan.edman@mistra.org
Tel: 070-425 07 63
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Vetenskapsrådet utlyser numera postdoktorstipendier* för utlandsvistelse och bidrag till postdok i Sverige två gånger per år. Totalt sökte 348 någon av de två bidragsformerna i vårens utlysning och 60 beviljades.
– Vi har ökat den ekonomiska satsningen och infört två ansökningstillfällen men fortfarande får mycket duktiga forskare avslag på sina ansökningar, konstaterar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.
För stipendierna var det hårdast konkurrens inom de teknik- och naturvetenskapliga områdena samt inom humaniora och samhällsvetenskap. För bidrag till anställning som postdok i Sverige, där de sökande både kan vara från utlandet eller från Sverige, var det flest sökande från det medicinska området.
Bland de svenska forskarna som söker sig utomlands är USA det dominerande resmålet, 20 av 36 beviljade kommer att åka till USA. På andra plats kommer Storbritannien dit fem forskare reser och på delad tredje plats kommer Australien, Italien, Kanada och Tyskland med vardera två stipendiater.
Bidragen till anställning som postdok i Sverige har framförallt gått till Mälardalen, tillsammans får Stockholm och Uppsala 16 av de 23 beviljade forskarna. Göteborgs universitet tar emot fyra och Lunds universitet tre.
Listor över de beviljade ansökningarna, intervjuer med några av forskarna och statistikdiagram finns på www.vr.se
* Postdok stipendiat Den som nyligen disputerat kan söka ett speciellt så kallat postdok stipendium för att resa utomlands och forska. På så vis får den nyutbildade forskaren kontakter med forskare i andra länder och inblick i vad som händer på forskningsfronten ute i världen. Med ”postdok” menar man ”efter doktorsexamen”.
Källa: Forskning.se/Forskningsguide
Under sina fem och ett halvt år på läkarlinjen lär sig studenterna samtala med patienter i flera korta kurser och temadagar. Det är ett viktigt mål för utbildningen att nyutexaminerade läkare har tillägnat sig en professionell förmåga att kommunicera med patienter.
– Det handlar inte om att studenterna har förmågan redan innan de börjar på läkarprogrammet utan de skall utveckla den, under utbildningens gång. Om vi kan förbättra denna lärandeprocess får vi också fler nyutexaminerade läkare som kan grunderna i ett inkännande professionellt förhållningssätt, säger specialistläkaren Mats Wahlqvist som arbetat med frågan under många år vid Sahlgrenska akademin.
Erfarna handledare fick titta på videoinspelningar av patientsamtal med studenter som gick sitt sista år på läkarprogrammet. Handledarna bedömde att de blivande läkarna visade en öppenhet i den inledande kontakten men att bemötandet sedan blev ensidigt och instrumentellt. Mötet bytte karaktär och blev mer formellt.
– Studenterna visade inte längre samma mänskliga intresse utan började samla in medicinska fakta. Denna formalisering kan vara en fas i hur läkarstudenter lär sig hantera patientmötet under läkarutbildningen, säger Mats Wahlqvist.
När studenter på utbildningens sista år fick formulera sig skriftligt om ett minnesvärt patientmöte förmedlade de ändå en stor förståelse för komplexiteten i läkarens kliniska verksamhet och sökte ett professionellt förhållningssätt. I dessa reflekterande texter framstod patienten som en ”människa bakom symptomen”.
– Min tolkning är att studenterna har vissa kunskaper om vad en patientcentrerad konsultation innebär men att de behöver öva, få handledningsprocesser med reflektion för att utveckla sin egen förmåga. Läromålen för konsultationen och patient-läkarrelationen behöver förtydligas och examineras fortlöpande under studenternas kliniska grundutbildning, säger Mats Wahlqvist.
I flera andra länder har undersökningar visat att läkarstudenter är mindre patientcentrerade mot slutet av sin utbildning än de var när de började studera till läkare, men avhandlingen visar att studenterna i Göteborg inte följer detta mönster.
– Vi har använt samma frågeformulär som bland annat använts i USA och Grekland. I vår studie var slutårets studenter lika patientcentrerade som när de påbörjade utbildningen. Liksom i andra studier hade de kvinnliga studenterna högre värden för patientcentrering än de manliga studenterna, särskilt kvinnliga studenter med erfarenhet av arbete i sjukvården, säger Mats Wahlqvist.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Medical students’ learning of the consultation and the patient-doctor relationship
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Wahlqvist, spec. läkare, telefon: 031-786 68 94, e-post: mats.wahlqvist@allmed.gu.se
Handledare:
Professor Bengt Mattsson, telefon: 031-786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Det finns en mängd typer av humana papillomvirus (HPV). Vanligen orsakar de vårtor på huden eller könsorganen (som då kallas kondylom). Vissa HPV-typer kan dessutom orsaka livmoderhalscancer, som är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Det finns inga specifika läkemedel mot kondylom, vårtor eller livmoderhalscancer. Detaljerad kunskap om hur HPV infekterar kan därför bidra till utvecklingen av nya mediciner.
Kondylomvirus infekterar slemhinnan medan vårtvirus angriper huden. Ingen har tidigare undersökt varför dessa virus från samma familj enbart infekterar en målvävnad. Avhandlingen påvisar att det beror på hur virus binder till den cell som ska infekteras och hur aktiv virusets arvsmassa är i denna cell. Dessutom visas att laktoferrin, ett ämne som finns naturligt i kroppsvätskor och är en del av immunförsvaret, kunde blockera denna virusinfektion.
Studierna i avhandlingen visar att bindningen till värdcellen och regleringen av HPVs arvsmassa skiljer sig mellan olika HPV-typer. För första gången visas också att proteinet laktoferrin och laktoferricin (ett fragment av laktoferrin), som finns i naturligt i kroppen, kan minska graden av HPV-infektion hos värdcellen.
För att HPV ska kunna infektera en värdcell måste den först binda till cellen. Beroende på vilken HPV-typ det är infekteras celler i huden eller slemhinnan. HPV binder till en sockerstruktur på cellytan och detta utnyttjas på olika sätt: HPV-typer som infekterar huden binder sämre till denna sockermolekyl än HPV som infekterar slemhinna. Dessutom är arvsmassan från HPV-typer som infekterar hudceller mer aktiv i målcellen än motsvarande från HPV-typer som infekterar slemhinnan. Arvsmassan måste vara aktiv för att HPV ska kunna sprida sig och infektera andra celler.
Nitesh Mistry är forskningsassistent och doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi, tel. 090-785 28 99, epost nitesh.mistry@climi.umu.se
Avhandlingen läggs fram tisdag den 5 juni vid Inst. för klinisk mikrobiologi, virologi, och har titeln ”Human papillomavirus tropism. Determinants of viral tissue specificity”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Astrid Fagréussalen, 6A103, by. 6, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Ola Forslund, Inst. för laboratoriemedicin, Malmö, Lunds universitet.
