Biobränsleaska är ett gödselmedel som innehåller fosfor och kalium men inget kväve, vilket passar de redan kväverika torvmarkerna perfekt. Alltför näringsrika platser bör dock inte gödslas, eftersom det då finns risk för att den potenta växthusgasen lustgas avgår till atmosfären.
På dikade marker med mäktiga torvlager skulle man efter avverkningen kunna skörda torven och använda till bränsle. Efter torvtäkten planterar man marken direkt med ny skog och därmed stoppas avgången av koldioxid från de blottade torvlagren.
På detta sätt skulle mer av växthusgasen koldioxid kunna bindas in i skogen genom den ökade tillväxten. Samtidigt kan mer träd- och torvbränsle ersätta en del av dagens fossila bränslen.
Bjorn.Hanell@ssko.slu.se, 090-786 82 97, Skogen – mot oljeberoendet för klimatmålen, sid. 14, http://skogskonferens.slu.se/2006/Dokumentation/Skogskonferensen_06_webb.pdf
BILDTEXTER: Tilll vänster plantering av lärk utan biobränsleaska på torvtäkt i Hälsingland.Till höger plantering med aska på samma torvtäkt. Foto: Björn Hånell, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/utan%20aska.JPG
http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/med%20aska.JPG
I Simrishamns kommun är användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden extra problematisk på grund av områdets lantbruks- och fruktproduktion. Denna kommun valdes därför ut att vara exempel i projektet, som beskrivs i rapporten ”GIS för tillsyn av bekämpningsmedelsanvändning”.
Genom att de data, som kommunens handläggare får in vid t.ex. tillståndsansökningar, kopplas till en digital karta kan tydligare analyser och objektivare bedömningar leda till snabbare handläggning och beslut.
Med hjälp av gis kan man också göra sammanställningar och analyser över större landområden, något som i stor sett är omöjligt med nuvarande tillsynssystem. Den historiska överblicken över användningen av bekämpningsmedel förbättras och ett mer heltäckande material kan redovisas i framtiden.
Gis skapar också förutsättningar för att utveckla ett webbaserat, användarvänligt rapporteringssystem mellan odlare och kommun.
BILDTEXT: Med hjälp av gis kan kommunen lättare hålla koll på användningen av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden. Foto: Johan Nilsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/sprutaidimma.jpg
KARTA: http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/Karta.jpg
Kontaktinformation
Johan.Nilsson@lt.slu.se, 040-41 51 52,
I svenska odlingar brukar man skörda babyspenaten tre till fyra veckor efter sådd. Sara Bergquist vid SLU i Alnarp har nu funnit att om bladen skördas något tidigare innehåller de mer av dessa bioaktiva ämnen. Tyvärr minskar skörden något, men man hinner i gengäld med fler sådder på samma odlingsyta.
Sara Bergquist har analyserat halterna av askorbinsyra (vitamin C), karotenoider och flavonoider. Hon fann att halterna av dessa ämnen varierade mycket lite under året, förutom att bladen innehöll dubbelt så mycket flavonoider i april som i augusti.
Skuggvävar över odlingarna, vilka är vanliga i europeiska odlingar, påverkade inte halterna av bioaktiva ämnen nämnvärt. När bladen lagras sjunker halterna av askorbinsyra kraftigt, speciellt vid högre temperatur (10 istället för 2 grader C). Karotenoider och flavonoiderna är mer lagringsstabila.
Om det fanns mycket askorbinsyra i bladen vid skörd hade produkten en bättre synlig kvalitet (bladfärg, krispighet etc.) efter lagring. Det kan tolkas som att detta ämne skyddar spenaten mot nedbrytning.
BILDTEXT: Babyspenat till sallad odlas bland annat i Öllöv i Skåne. Bladen brukar skördas tre-fyra veckor efter sådd, men nu visar ny forskning att de innehåller mer bioaktiva ämnen om de skördas lite tidigare. Foto: Sara Bergquist, http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-07/spenat.jpg
Kontaktinformation
Sara.Bergquist@vv.slu.se, 040-41 53 76
Under lång tid har man antagit att foster, för tidigt födda barn och även nyfödda fullgångna barn ännu inte har utvecklat de funktioner i hjärnbarken som krävs för att känna smärta. För att undvika biverkningar har det därför ansetts befogat att inte ge smärtstillande medel vid till exempel operativa ingrepp. På senare år har man dock upptäckt att barnen blir fysiskt stressade av smärtimpulser, men man har saknat kunskap om hur smärtsignalerna bearbetas i barnets hjärna.
I sin avhandling Brain functional near infrared spectroscopy in human infants visar nu barnläkaren och forskaren Marco Bartocci att det för tidigt födda barnets hjärna är långt mer utvecklad än man tidigare har utgått från. Hans undersökningar med så kallad infraröd spektroskopi, utförda på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, visar att smärtsignaler från ett nålstick bearbetas i hjärnbarken hos för tidigt födda barn på samma sätt som hos vuxna människor. Detta innebär att alla kända förutsättningar för en medveten smärtupplevelse finns där, även om man därmed inte har avgjort huruvida barnet verkligen lider subjektivt av smärtan.
Infraröd spektroskopi är en skonsam avbildningsteknik som bygger på att nästan infraröda ljusstrålar reflekteras mot röda blodkroppar och ger information om skeenden i hjärnan. Med samma teknik har Marco Bartocci kunnat visa att nyfödda barn bearbetar också luktintryck på hjärnbarksnivå. Tekniken har också använts av en forskargrupp i London som parallellt har kommit fram till liknande resultat när det gäller nyföddas bearbetning av smärta.
Resultaten om bearbetning av smärtintryck har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pain och har uppmärksammats i en nyhetsartikel i tidskriften Nature. De väntas få stora konsekvenser för hanteringen av smärtlindring hos nyfödda barn såväl som för synen på barns utveckling överhuvudtaget. Disputation sker fredag den 8 december.
Avhandling: ”Brain functional near infrared spectroscopy in human infants: cerebral cortical haemodynamics coupled to neuronal activation in response to sensory stimulation” av Marco Bartoccis, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa. ISBN: 91-7357-034-6.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand Marco Bartocci
Tel: 08-517 70344
Mobil: 0703-389 685
E-post: Marco.Bartocci@ki.se
Professor Hugo Lagercrantz
Tel: 08-517 747 00
Mobil: 0709-845273
E-post: Hugo.Lagercrantz@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Jessika Wide har i sin avhandling analyserat kvinnorepresentationen, d.v.s. andelen kvinnliga ledamöter, i både nationella parlament i hela världen och i kommunfullmäktige i svenska kommuner.
I snitt är 42 procent av fullmäktigeledamöterna i de svenska kommunerna kvinnor. Men könsfördelningen i kommunfullmäktige varierar kraftigt. I vissa kommuner är bara var fjärde ledamot kvinna och i andra kommuner är över hälften av ledamöterna kvinnor.
Längre bak i tiden var kvinnorepresentationen klart högre i större orter och städer än i mindre jordbruks- och industrikommuner. Skillnaderna finns delvis kvar.
– Färre kvinnor finns representerade om samhället är mer traditionellt, säger Jessika Wide.
Men idag finns det också en tendens att det i allt högre grad är partifärgen i kommunerna som har en påverkan. Många gånger är kvinnorepresentationen lite högre i kommuner med en vänstermajoritet och lägre i kommuner med en borgerlig majoritet.
– Det beror bland annat på att vänsterpartier ofta är mer positiva till olika former av könskvotering och andra sätt att öka kvinnorepresentationen, menar Jessika Wide.
När andelen kvinnor i nationella parlament studerades blev det ett liknande resultat. Kvinnorepresentationen är ofta högre i ekonomiskt utvecklade länder där skillnaderna mellan kvinnors och mäns livsvillkor är mindre.
Men dessutom är det viktigt hur de politiska institutionerna är utformade. Kvinnorepresentationen påverkas av om politiker, partier och kvinnoorganisationer jobbar för en jämnare könsfördelning inom politiken. Exempel på detta är att förändra valsystemet, införa nya nomineringskriterier inom partierna eller tillämpa någon form av könskvotering.
Idag är kvinnorepresentationen i världen i snitt 17 procent. Allra högst är den i Rwanda, 49 procent, och i Sverige, 47 procent.
– Samtidigt är det så att det inte finns någon kvinna alls i parlamentet i ett tiotal av världens länder, säger Jessika Wide.
Fredagen den 8 december 2006 försvarar Jessika Wide, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv – nationell och lokal nivå”. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Christina Bergqvist, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jessika Wide, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet,
tel: 090-786 95 42, e-post: jessika.wide@pol.umu.se
Avhandlingen kan beställas från:
Christina Boström,
tel: 090-786 61 82, fax: 090-786 66 81, e-post: christina.bostrom@pol.umu.se
Åderförkalkning (ateroskleros) är huvudorsaken till de flesta fall av hjärtinfarkt och stroke. Sjukdomen beror på inflammation, bindvävsärr och sprickor på blodkärlens insida.
De senaste årens forskning har visat att sjukdomen kan hejdas om kroppens eget försvar inom immunsystemet stimuleras på rätt sätt. De forskare från universitetets institution för kliniska vetenskaper i Malmö som nu fått EU-anslag – Harry Björkbacka, Gunilla Nordin Fredrikson och Jan Nilsson – tillhör de ledande i världen när det gäller att utveckla vaccin för behandling av ateroskleros. Nya läkemedel byggda på denna princip kan väntas inom den närmaste 5-10-årsperioden.
Även neonatal- (nyföddhets-) forskarna vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund är internationellt framstående. De har länge arbetat för att förbättra vården av barn födda mer än tre månader för tidigt, före den 28e levnadsveckan. Att ha en så lugn miljö som möjligt utan starka ljus och buller, och att störa barnen så lite som möjligt vid provtagningar och annan vård, har visat sig ge goda resultat.
Hälften av dessa extremt för tidigt födda barn klarar sig utan skador, men de andra drabbas av hjärnskador med olika följder. I lindrigare fall handlar det om uppmärksamhetsproblem och något sänkt intelligensnivå, i svårare fall om synproblem och CP-skador.
EU-projektet, där Lena Hellström-Westas, Vineta Fellman och David Ley representerar Lund, går ut på att jämföra vården i de deltagande länderna. Man vill också se om markörer i blod och urin kan göra det lättare att bedöma risken för hjärnskador, och om nedkylning är ett möjligt behandlingssätt.
Fem forskargrupper i Sverige, Holland och England samt tre företag ingår i ateroskleros-projektet, som fått namnet IMMUNATH. Dess sammanlagda anslag är 23 milj kr, varav Lunds universitet fått 3 milj kr.
I NEOBRAIN, projektet om för tidigt födda barn, ingår forskargrupper och företag från åtta europeiska länder samt Nya Zeeland. Projektets sammanlagda anslag är nära 30 milj kr, varav Lunds universitet fått 1,5 milj kr.
Kontaktpersoner för aterosklerosprojektet är Jan Nilsson, jan.nilsson@med.lu.se och 0733/391230, eller Harry Björkbacka, 040/391205, harry.bjorkbacka@med.lu.se.
Kontaktpersoner för projektet NEOBRAIN är Lena Westas, lena.westas@skane.se och 0733-916330, eller Vineta Fellman, 0733 498 003, Vineta.Fellman@med.lu.se.
Utvecklingen och användningen av IT-stöd i vården har ökat under de senare åren men få studier belyser hur personalen upplever detta IT-stöd. I denna avhandling utvärderar och beskriver Maria Engström hur vårdpersonal och närstående upplever IT-stöd i vård av personer med demens.
Det IT-stöd som infördes vid det undersökta boendet var passivt passagelarm i förbindelsegång och trädgårdar, fallsensorer, rörelsesensorer som kunde användas istället för ordinarie sänglarm, nattbelysning på toaletten kopplat till sänglarm, tillgång till fler datorer per enhet, en hemsida på Internet för boendet, tillgång till Internet för all personal, samt e-post-adresser för att möjliggöra kommunikation inom personalgruppen och mellan närstående och personalen.
Resultatet visar att personalen upplevde en förbättrad vårdkvalitet och större arbetstillfredsställelse efter att IT stödet hade införts. Personalens skattningar av personlig utveckling, arbetsbelastning, förväntningar och krav, inre motivation och dokumentation samt det totala värdet för arbetstillfredsställelse och det totala värdet för vårdkvalitet förbättrades där IT-stödet infördes, jämfört med kontrollgruppen över tid.
Intervjuer med personalen före, under och efter införandet, visade skiftande inställningar till IT-stödet. Två teman framkom, varav det ena berörde personalens upplevelse av förbättrad kontroll och trygghet med IT-stödet och det andra temat berörde personalens upplevelse av brister i systemet (brister i funktion, design, omgivande struktur och tillämpning samt brister i egen kunskap och/eller förmåga att hantera IT-stödet). Inställningen till IT-stödet före införandet var varierande, till exempel beskrevs farhågor och misstro samtidigt som möjligheter. Under införandet beskrevs en förändrad inställning till IT-stödet. Närstående var, i stort, positiva till IT-stödet och närståendes uppfattningar av praktiska/logistiska irritationsmoment i vården minskade över tid i den grupp där IT-stödet infördes.
Resultatet pekar på att IT i vården av personer med demens kan vara ett stöd för personalen i det dagliga arbetet och ett stöd för de boende, vilket bör beaktas vid nybyggande och renovering av äldreboenden. Resultatet pekar också på vikten av återkommande diskussioner i personalgruppen, tillsammans med chefer och tekniker, när nya IT-stöd skall införas, för att belysa personalens syn på IT-stödet och för att kunna anpassa IT-stödet till olika behov. Beskrivna brister visar på vikten av en fortsatt utveckling och utvärdering av IT-stöd i vården för att främja en användar- och behovsdriven teknikutveckling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Engström, 026-64 82 15, e-post Maria.Engstrom@hig.se
Den ökande halten av koldioxid i luften leder till att vi förväntar oss en klimatändring med högre temperatur i framtiden. Huvudorsaken är förbränning av fossila bränslen, men det finns även andra processer som kan leda till koldioxidökning. Under årtusenden har växter på torvmossar och andra myrar tagit upp koldioxid från luften genom sin fotosyntes och bundit det i form av torvlager som kan vara upp till 10 meter djupa. En sådan bindning av koldioxid fungerar som en kolfälla och kan i viss mån motverka utsläppen av koldioxid.
– Nu finns det tecken som tyder på att kväveföroreningar i luften gör att myrar börjar avge mer koldioxid än vad de binder, och att de därför kan övergå från att vara kolfälla till att bli kolkälla och därmed snarare förstärka växthuseffekten, säger Håkan Rydin, professor i växtekologi, som lett deltagit i studien.
Torvlagrens innehåll av kol motsvarar 40-50% av den totala mängden koldioxid i atmosfären. Den viktigaste torvbildaren är vitmossor, eller torvmossor som de också kallas (INTE detsamma som fönsterlav, som används i adventsljusstakar). Torvmossor har flera unika egenskaper. De suger upp vatten såsom tvättsvampar, gör miljön vattendränkt och syrefattig vilket motverkar mikroorganismernas nedbrytning och gör att växtresterna ansamlas som torv. En annan anledning till torvbildning är att torvmossorna producerar organiska ämnen, exempelvis polyfenoler, som gör dem mycket svårnedbrutna. På många myrar, de som kallas mossar, sker all näringstillförsel genom nederbörden. De är därför mycket näringsfattiga, och påverkas direkt av den kvävemängd som finns i nederbörden som resultat av luftföroreningar.
I den aktuella studien visar ett forskarnätverk, som tagit prover från myrar i Europa med olika halter av kväve i nederbörden, att torvmossor som vuxit i områden med högre kvävehalt bildar mindre mängder av polyfenoler, och därför bryts ned lättare av mikroorganismer än de som vuxit där halten är låg, t ex i Norden. Den ökade nedbrytningen gör att myrarna avger mer koldioxid till atmosfären.
Man har även funnit att högre kvävnedfall gynnar gräs och starr som växer på myren. Dessa bidrar inte till torvbildningen på samma sätt som torvmossorna. Sammantaget gör det att myrarna kan bidra till växthuseffekten i områden med höga kvävehalter i nederbörden, både genom ökad avgivning och minskad inbindning av koldioxid.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Rydin, tel: 018-471 28 54, 070-331 62 34, e-post: Hakan.Rydin@ebc.uu.se
Vilo-EKG är en av de äldsta och mest använda kliniska undersökningar. Christina Ström Möller har under sitt avhandlingsarbete sökt kunskap för att optimera dess kliniska användning.
Avhandlingen baseras på ULSAM, en studie som startade i Uppsala 1970 med syfte att kartlägga riskfaktorer för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Över en 30-årsperiod har upprepade undersökningar genomförts vid 60-, 70-, 77- och 82-årsåldern och betydelsen av vilo-EKG och andra riskmarkörer för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdom har undersökts med hjälp av Dödsorsaksregistret och Patientregistret. De olika undersökningarnas värde som prognostiskt verktyg har också undersökts.
Christina Ström Möller visar i sin avhandling att EKG-mönstren kan variera mer än man tidigare trott, och att de personer som har kvarstående förändringar löper störst risk att få hjärt- och kärlsjukdom. Högt blodtryck och förhöjda blodfetter behöll sitt prognostiska värde för hjärtinfarkt över 30 år, liksom högt blodtryck och EKG-förändringar behöll sitt prognostiska värde för stroke. Men vilo-EKG gav ytterligare prognostisk information utöver konventionella riskfaktorer.
– Detta tyder på att upprepade EKG-undersökningar efter 50-årsåldern skulle kunna bidra till en bättre riskskattning, tillsammans med konventionella och nya riskmarkörer. Förhoppningsvis skulle vi då kunna bli bättre på att förutse de individer som har störst risk att drabbas och därmed sätta in förebyggande åtgärder, säger Christina Ström Möller.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Christina Ström Möller, 073-354 20 59, e-post Christina.Strom_Moller@pubcare.uu.se
Självmord bland unga är ett ökande problem i många länder och man räknar med att minst 100 000 unga människor tar sitt liv varje år. Självmord är en av de vanligaste orsakerna till död bland unga människor. För varje självmord räknar man med att det sker minst 10 självmordsförsök och minst en miljon unga gör ett självmordsförsök varje år. De flesta studier av självmordsbeteende kommer från rika länder och man vet lite om detta problem i utvecklingsländer.
Andrés Herrera Rodríguez avhandlingsarbete baseras på studier gjorda i staden León i Nicaragua. Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka hur vanligt det är bland unga med självmordsbeteenden; självmordsförsök, självmordsplaner, tankar på självmord och dödslängtan. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka unga människors attityder till självmord, faktorer som kan tänkas påverka attityder och hur attityder kan tänkas påverkas av t.ex. upplevelser av självmordsbeteende från andra i omgivningen.
I den första studien i avhandlingen intervjuades alla individer som efter självmordsförsök kom till det enda allmänna sjukhuset i León, en universitetsstad med omkring 100 000 invånare. Unga flickor dominerade starkt bland de som lades in under de tre år studien varade och självmordsförsök var nästan tre gånger så vanligt bland flickor som bland pojkar. En vanlig metod vid självmordsförsöket var intag av ogräs- och insektsbekämpningsmedel s.k. pesticider. Förgiftning med pesticider innebär hög risk för dödlighet.
För att få en djupare förståelse av bakgrunden till självmordsförsök gjordes djupintervjuer med några flickor som gjort ett självmordsförsök. Ur de kvalitativa analyser som gjordes av intervjuerna, växte en modell fram som beskriver vägen till ett självmordsförsök för unga flickor. Modellen beskriver strukturella förutsättningar, utlösande faktorer och känslor av skam och skuld som lett fram till deras självmordsförsök. Kaotiska familjeförhållanden, brist på tillitsfulla kontakter och krossade drömmar om ett bättre liv spelar en viktig roll.
Den tredje studien som lett fram till två publicerade artiklar var en befolkningsbaserad studie bland omkring 300 unga människor i León som var utvalda från en studiebas representativ för Leóns befolkning. Deltagarna i studien intervjuades om vilka självmordsbeteenden de haft under det senaste året och vilken kontakt de haft med självmordsbeteende hos andra personer. Vidare fick de besvara ett frågeformulär om attityder till självmord. I befolkningsstudien rapporterade nästan hälften av alla ungdomar något självmordsbeteende under det senaste året. Nära hälften av ungdomarna rapporterade något slags självmordsbeteende under det senaste året och omkring 2% hade gjort ett självmordsförsök. I befolkningsstudien såg man knappt några könsskillnader.
Unga flickor som varit exponerade för självmordsbeteende hos andra uppvisade själva mer självmordsbeteenden och det tycktes också påverka deras attityder till självmord. Ungdomarna hade i allmänhet en otillåtande inställning till självmord men de var positiva till möjligheten att förhindra självmord och gav också exempel på preventiva åtgärder. I de vetenskapliga arbetena i avhandlingen diskuteras det komplexa sambandet mellan attityder, upplevelser och egna självmordsbeteenden.
Torsdagen den 14 december försvarar Andrés Herrera Rodríguez, läkare från Nicaragua, sin avhandling: Heaven can wait. Studies on suicidal behaviour among young people in Nicaragua. Svensk titel: Himlen kan vänta. Studier av självmordsbeteende bland unga i Nicaragua. Disputationen äger rum kl 09.00 i föreläsningssalen, plan 0, psykiatriska kliniken Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Wolfgan Rutz, divisionen för psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andrés Herrera på e-post andres.herrera@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 070-272 47 78. Andrés Herrera är spansk- och engelsktalande.
För frågor på svenska hänvisas till handledaren Gunnar Kullgren, professor i psykiatrisk epidemiologi. Han nås på e-post gunnar.kullgren@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 070-543 65 07.
Kvinnor med svåra premenstruella humörförändringar (Premenstrual dysphoric disorder, PMDD) uppvisar minskad känslighet för små koncentrationer alkohol, speciellt under perioden före menstruationen jämfört med efter mens. Det innebär att på receptornivå påverkas dessa kvinnor inte lika mycket av den låga alkoholdosen under dagarna innan menstruationen, vilket skulle kunna innebära att under denna period behövs en högre koncentration av alkohol för att uppnå samma dämpande effekt som under perioden direkt efter mens. Skillnaden ses inte hos kvinnor utan PMDD. Samma mängd alkohol visar inte heller på någon könsskillnad när man jämför män med kvinnor utan PMDD. Alkohol i låg dos höjer inte nivåerna i blod av neurosteroiden allopregnanolon som man sett vid höga alkoholkoncentrationer.
Den vanligaste behandlingen idag av PMDD är så kallade SSRI-preparat, som tillhör gruppen antidepressiva läkemedel. Många kvinnor får bra effekt av behandlingen men känner ett motstånd mot att använda den typen av läkemedel. Sigrid Nyberg visar i sitt avhandlingsarbete att behandling med låg dos (100 mikrogram/dygn) av en så kallad GnRH-agonist (buserelin) har bra effekt på humörsymtom som nedstämdhet och irritation, men resultaten visar också att trots den låga dosen får många kvinnor, främst de som är äldre, störningar av menstruationscykeln med utebliven ägglossning. Metoden att förhindra ägglossning med GnRH-agonist har i tidigare studier visat på bra effekt men har biverkningar bl a i form av urkalkning av skelettet vid längre tids behandling. Behandlingen med en låg dos skulle kunna minska produktionen av östrogen och progesteron utan att påverka ägglossningen.
Oberoende av om kvinnorna känner en förbättring i sina humörsymtom med placebo eller buserelin så verkar symtomförbättringen vara relaterad till minskade nivåer av neurosteroiden allopregnanolon i blodet. Allopregnanolon är ett mellansteg som bildas vid kroppens egen syntes av progesteron. Allopregnanolon och alkohol binder till GABA A-receptorn i hjärnan och stimulerar GABA-systemets hämmande effekt. Mängden progesteron och allopregnanolon är normalt högre veckan före mens än övrig tid under menscykeln och sammanfaller med perioden när kvinnor med PMDD upplever sina humörförändringar. Genom att mäta ögonrörelsehastigheten, s. k. saccadrörelser, har Sigrid Nyberg registrerat känsligheten för alkohol och andra droger som har sin effekt via GABA A-receptorn hos individer redan vid låga koncentrationer. Saccadrörelsen står utanför viljans kontroll och anses vara ett objektivt mått på GABA A-receptorfunktionen.
Fredagen den 15 december försvarar Sigrid Nyberg, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik/gynekologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Premenstrual Dysphoric Disorder in relation to neuroactive steroids and alcohol. Svensk titel: Svåra premenstruella humörförändringar i relation till neuroaktiva steroider och alkohol.
Disputationen äger rum kl 09.00 i hörsal Betula, byggnad 6M bv, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Britth-Marie Landgren, Enheten för obstetrik/gynekologi, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sigrid Nyberg på telefon 090-785 22 77, mobiltelefon 070-589 76 72 eller e-post Sigrid.Nyberg@vll.se.
Utförsäljningen av de statliga bolagen och nya EU-aktiebolagsregler kommer på sikt att förändra svenskt näringsliv och dess ägarstrukturer i grunden. Traditionen i Sverige med små, starka ägargrupper med dominerande inflytande inskränks.
Vart är vi på väg, en aktie, en röst? Hur påverkas ägarbilden i svenska företag om möjligheten till olika röstvärden försvinner? Vilken inverkan får de nya bolagsstyrningskoderna på företagsägarna? Hur påverkas ägandet och makten av attackerna från ”investeraraktivister” och utländska hedgefonder som på senare tid florerat på börsen? Kommer staten ”bara” sälja ut sina andelar i de
börsnoterade bolagen? Och hur påverkar allt detta konsumenten och energipriset om exempelvis Vattenfall blir privatägt?
Tisdagen den 12 december samlas några av Sveriges främsta makthavare, tillika representanter för olika ägargrupper, för att själva kort redogöra för och
tillsammans diskutera ”Makt och ägande i svenskt näringsliv”.
På plats finns:
· Victoria Aastrup, ägarenheten Näringsdepartementet
· Sven Hagströmer, Öresund AB
· Carina Lundberg, ägaransvarig Folksam
· Lars Milberg, Lars Milberg AB
· Hans T:son Söderström, Handelshögskolan
· Catarina af Sandeberg & Robert Sevenius, Juridiska insitutionen, Stockholms universitet
Tid: Tisdag 12 december 2006, kl. 13-16
Plats: Reinholdsalen, Juristernas hus, (vid T-banan), Stockholms universitet
Kontaktinformation
För mer information, kontakta universitetslektor Catarina af Sandeberg, tfn 08-16 12 94, catarina.af-sandeberg@juridicum.su.se eller informatör Suzanna
Nilson, mobil 0704-225711, suzanna.nilson@juridicum.su.se
Blodproppar är vanliga, men potentiellt livshotande händelser som ofta kan uppstå efter operation, eller som ett resultat av långa perioder av inaktivitet, till exempel vid en lång flygresa. Trots att de är vanliga, är de svåra att säkert diagnostisera. En missad blodpropp kan vara farlig, men läkemedlen som används för att behandla dem kan också ha oönskade effekter, såsom ökad risk för blödning.
Därför finns det ett behov av nya sätt att diagnostisera blodproppar med hög precision och reducera risken för att proppar missar, eller att patienter behandlas i onödan.
David Edwards beskriver i sin avhandling prekliniska studier på NC100668, ett nytt ämne som är designat för att diagnostisera blodproppar med större säkerhet än existerande metoder.
NC100668 är en radioaktiv substans som kan injiceras i kroppen. Den är målsökande med avseende på ett enzym som är involverat i proppbildning och söker upp alla blodproppar i kroppen. Radioaktiviteten kan sedan detekteras med hjälp av en gammakamera, och bilden användas när läkaren ställer diagnos.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David Edwards, tel: +44 – 1494 – 545129.
Inom hästvärlden finns det många åsikter om hur stons beteenden ändrar sig under brunst. De går inte att rida, blir aggressiva, kissar ofta och blir allmänt besvärliga att hantera, är uppfattningar som ofta framförs.
Fram till 1998 fick tävlande travston tillstånd för hormonbehandling för att dämpa just sådana humörsvängningar. I dag är det inte tillåtet. Men blir ston verkligen knäppa i samband med brunst? Veterinär Ylva Hedberg Alm har undersökt detta i sin forskning. Nu presenterar hon sin avhandling vid SLU i detta ämne.
– Ston har väldigt stor variation i hur de blir under brunstperioden, speciellt om man sätter press på dem i till exempel en tävlingssituation, säger Ylva Hedberg Alm.
Men att ston blir rent knäppa vid brunst, det har hon lite svårt att hålla med om. Bland de ston som ingick i hennes studie var det egentligen bara ett av dem som var riktigt besvärligt att hantera.
– Min teori är att miljö, träning och kunskap om hur ett sto fungerar, kan underlätta i hanteringen. Man kanske inte alltid kan förvänta sig prestation vid varje tillfälle.
LJUSET STYR
Hur ofta och från vilken ålder ston kommer i brunst varierar. Vissa raser, till exempel fullblod, kan få ägglossning och visa brunst året om. Andra har uppehåll under vinterhalvåret. Dock krävs inte aktiva äggstockar för att ett sto skall visa brunstbeteende. Även ston vars äggstockar opererats bort kan fortsätta att visa brunst. Det är generellt ljuset som styr när på året stoet börjar visa regelbundna brunster och brunstsäsongen sträcker sig från ca mars/april till september/oktober här i Sverige.
Ston som är födda tidigt på säsongen kan bli brunstiga redan som 1-åringar, och brunsten finns sedan kvar i princip hela livet ut. En brunstcykel är cirka tre veckor lång och själva brunsten varar i genomsnitt ca sex dagar (mellan ca 3 – 8 dagar). Brunstens intensitet varierar; hos vissa ston märker man nästan ingenting med andra har mycket starka symtom.
Via upprop i media fick Ylva Hedberg Alm kontakt med hästägare som upplevde problem med sina ston. De ston som uppfyllde ungefär de problem hon ville studera, kom till kliniken för ytterligare undersökning.
– Vi kontrollerade om hästarna hade äggstockstumörer eller urinvägsinfektion, om de var halta, eller hade problem med tänderna samt eventuella ryggproblem. Vi tog också såväl blod- som hormonprov. Det var viktigt att i studien inte ha med ston där fysiska fel kunde vara orsak till problematiskt beteende.
SJU STON I STUDIEN
Till slut var det sju ston, som uppfyllde kraven för studien. Hästarna hölls på SLU:s klinik under två brunstcykler, cirka 6 veckor. Hästarna fodrades och sköttes under exakt samma rutiner. De tränades inte under perioden, men fick gå i separata hagar dagtid. Under hela vistelsen togs det regelbundet prover.
– Det finns en teori om att binjuren hos dessa ston tillverkar en onormal mängd könshormoner som påverkar beteendet. I studierna fann jag att binjuren utsöndrar testosteron, progesteron samt hormonet androstenedion, men däremot ingen produktion av brunsthormonet östrogen. Emellertid hade problemston en förändrad binjureaktivitet, vilket kan vara tecken på ett förstärkt stresspåslag under brunsten.
Objektiva beteendetester i studien visade inga tydliga skillnader mellan problemston och kontrollston. Dock tydde ett av testen på att ston i brunst kan vara mindre mottagliga för förändringar i miljön. De visade en något starkare nervositet när de kom i kontakt med ett främmande föremål, jämfört med då testet utfördes mellan två brunster. Att ston med besvärliga brunster undersöks av veterinär tycks inte vara särskilt vanligt.
I en enkätundersökning som gjordes 2001 av husdjursagronom Emma Vikström vid SLU, fick ägare till problemston beskriva de vanligaste besvären i samband med brunst. Många av dessa ston hade behandlats med alternativa metoder, bl a örtpreparat, men endast 25 procent hade undersökts av veterinär.
ANABOLA EFFEKTER
– När det fortfarande var tillåtet att hormonbehandla tävlande travston, var det cirka 200 hästar per år i Sverige som man sökte tillstånd för. Då det visade sig att det gulkroppshormon som användes även hade en anabol effekt blev det inte längre tillåtet. Inom den internationella ridsporten är det dock möjligt att söka korttidsdispens för hormonbehandling inför enstaka tävling, t ex VM och OS.
Det har också dykt upp ett antal alternativa metoder, som att lägga glas- eller plastkulor i stoets livmoder, men även det är nu förbjudet i Sverige. Att tillföra munkpeppar i stoets foder har diskuterats inom hästnäringen men det finns inga vetenskapliga studier som visar att det fungerar.
Ylva Hedberg Alm kan efter fyra års doktorandstudier konstatera att brunstproblem hos ston är ett svårt forskningsområde. För att få mer grepp om situationen skulle man behöva komplettera studierna med undersökning av problemston i deras hemmiljö, där stona kanske tydligare visar ett stört beteende.
Ylva Hedberg Alm, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Oestrus in the Mare with Emphasis on Deviant Behaviour and Adrenal Gland Function fredagen 8 december vid SLU i Uppsala. .
Fjordar byter gradvis ut sitt djupvatten under vinterhalvåret, medan vattnet under sommaren är stagnant. När höstarna kommer allt senare, påverkar det vindförhållandena och medför att vattnet i fjorden byts ut senare än normalt. Den så kallade stagnationsperioden förlängs, vilket ger sämre syreförhållanden i fjorden.
Carina Erlandsson visar i sin avhandling att 40 procent av syreminskningen i fjordarna beror på fysiska processer, som klimatvariationer. En del av svängningarna i klimatet kring Nordatlanten brukar kallas den nordatlantiska oscillationen (NAO), och i avhandlingen visas ett samband mellan NAO och syreförhållandena i slutet av stagnationsperioden.
För att kunna se långsiktiga förändringar i vattenkvaliteten i fjordarna, presenteras en metod för att använda siktdjupet som en indikator på vattenkvaliteten. Med hjälp av siktdjupet kan forskarna se hur mycket plankton som finns i vattnet, vilket därmed ger en uppfattning hur drabbad av övergödning fjorden är. Tidigare har det varit svårt att använda siktdjupsmätningar i kustområden som påverkas av färskvattentillförsel, eftersom färskvattnet innehåller gulämnen som också påverkar siktdjupet. Men med den nyutvecklade metoden går det att separera effekten av gulämnen från effekten av vind och plankton. Något som gör det möjligt att använda metoden när man vill beräkna effekten av ett ökat näringstillskott från till exempel en fiskodling.
I avhandlingen presenteras dessutom en metod för att räkna ut hur vattenutbytet i olika slags fjordar sker. Stagnationsperioden påverkar nämligen syreförhållandena och därmed även vattenkvaliteten. Metoden ska kunna användas i olika slags vattenkvalitetsmodeller.
Carina Erlandsson presenterar också ett sätt att räkna ut hur känsliga fjordar är för organiskt material som producerats i eller utanför fjorden, och som kan sjunka ner i djupvattnet och brytas ner. Modellen visar hur känsligt området är för storskalig övergödning samt för lokala näringstillskott. Dessa beräkningar kan till exempel användas av länsstyrelser och kommuner som beslutsunderlag när någon ansökt om att få etablera en rörelse i närheten av fjorden, och därmed avgöra om det finns risk att vattenkvaliteten påverkas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina P Erlandsson
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031- 773 2854
E-post: caer@oce.gu.se
Handledare: Anders Stigebrandt, tel: 031-773 2851, e-post: anst@oce.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Influence op Physical Oceanographic Processes on Water Quality in Coastal and Inshore Waters”.
Disputationen har ägt rum.
Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 954 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen. På samma sätt som 2005 är attityderna i år positiva och på vissa områden mycket positiva till mångfalden. De flesta svenskar medger att de har haft goda erfarenheter av kontakter och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2005 svarade 83,5 % att de har ganska goda eller mycket goda. År 2006 förändrades inte detta mönster och andelen blev 83,6 %.
Undersökningen visar vidare att unga kvinnor med högskole- eller universitetsstudier är mest positiva till mångfalden, medan män med bara grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning är mest negativa. År 2005 var det män med bara grundskoleutbildning som var mest negativa. Personer som bor i mindre tätorter eller landsbygd visar negativare attityder än de som bor i storstäder.
Men undersökningen visar också att det finns en växande grupp med extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder har ökat från cirka 3 % år 2005 till 6 % år 2006.
Även om de flesta är tydligt positiva till mångfalden, tyder svaren också på att man vill ställa krav på invandrarna. Påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 79,8 % av instämmande svar år 2005, och andelen ökade till 82 % år 2006. Svenskarna är också ambivalenta när det gäller ett eventuellt förbud att bära slöja. Mindre än hälften (43 %) instämde delvis eller helt med påståendet ”det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet”.
En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En stor andel, 58,5 % instämde i påståendet att ”religiösa friskolor motverkar integration”. Svenskarna tror också att vissa invandrargrupper kommer att integreras, men andra inte. År 2005 instämde 63,9 % med påståendet ”det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur”. Denna andel ökade till 69,6 % år 2006.
Enligt denna studie och på basis av det angivna kulturella avståndet till olika grupper, både år 2005 och år 2006, kan följande grupper betraktas som invandrare: irakier, araber, kurder, iranier, turkar, somalier, bosnier, serber, kroater, romer, chilenare, ryssar, kineser, greker, judar, polacker och thailändare. De grupper som inte är att betrakta som invandrare är: norrmän, finländare, engelsmän, tyskar och amerikaner.
Rapporten kan beställas på följande adress: orlando.mella@soc.uu.se
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta docent Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
