– Det beror inte på att fattiga bor i segregerade områden eller att fattiga har annan livsstil än andra. Istället verkar det vara fattigdomen i sig själv som är problemet, säger sociologen Daniel Larsson.
Han har i sin avhandling undersökt fattigdom relaterat till andra sociala problem, som arbetslöshet, oro och hälsa, och fokuserat på utsatthet för brott. Avhandlingen visar att det har stor betydelse hur man mäter fattigdom, och att det vanligaste sättet att mäta fattigdom, utifrån hushållsinkomst, bär på en del problem.
– Låg inkomst behöver inte innebära att man har en låg levnadsstandard, säger Daniel Larsson.
Dagens låginkomsttagare kan ha haft högre inkomst tidigare, de kan få ekonomisk hjälp av släkt och vänner eller få in pengar vid sidan av det svenska skattesystemet. Resultaten i avhandlingen pekar också på att inkomstfattigdom hänger samman med andra välfärdsproblem i ganska liten utsträckning. I avhandlingen mäts fattigdom som avsaknad av möjligheter att konsumera socialt nödvändiga varor och tjänster.
Daniel Larsson jämför fattigdomsproblematiken i Sverige med hur det ser ut i Finland och Storbritannien.
– Fattigdomen är lika utbredd i Sverige som i Storbritannien, men mer utbredd i Finland. Detta är ett viktigt och intressant resultat eftersom det går stick i stäv med tidigare forskning där man mätt fattigdom utifrån hushållsinkomst, säger Daniel Larsson och berättar att den tidigare forskningen visat att fattigdomen är mer utbredd i Storbritannien, medan situationen i Sverige och Finland är likartad.
Dessutom verkar utsatthet för brott vara mer av ett fattigdomsproblem i Sverige än i Storbritannien.
– I Sverige är fattiga är mer utsatta för alla brott, medan fattiga britter enbart är mer utsatta för egendomsbrott relaterat till hemmet.
De fattiga britternas rädsla att bli utsatta för brott kan i stor utsträckning förklaras med deras utsatta situation på arbetsmarknaden och deras ekonomiska sårbarhet, vilket i sin tur generar oro. I Sverige verkar det istället vara fattigdomen i sig själv som skapar oro och rädsla för brott.
Daniel Larsson är uppvuxen i Sveg.
Kontaktinformation
Daniel Larsson, sociologiska institutionen
tel 090-786 5197 eller e-post daniel.larsson@soc.umu.se
Malin Rönnblom och hennes forskarkollegor inom forskningsprogrammet Quality in Gender and Equality Policies, QUING, ska analysera jämställdhetspolitiken i samtliga stater inom EU. De ska kartlägga och analysera politiken samt utveckla metoder och teorier som kan hjälpa politiker och tjänstemän att förstå hur jämställdhetspolitiken fungerar.
– Vi kommer också att titta på hur genus kombineras med exempelvis ras/etnicitet och sexuell läggning när jämställdhetspolitik skapas, säger Malin Rönnblom, filosofie doktor i statsvetenskap och anställd vid Kvinnovetenskapligt forum vid Umeå universitet.
Den del av forskningsprogrammet som ska bedrivas vid Umeå universitet gäller framför allt kartläggningen av jämställdhetspolitiken i de nordiska länderna Danmark, Finland och Sverige. Men Malin Rönnblom kommer också att medverka i programmets teoriutvecklande del.
Malin Rönnblom har tidigare arbetat med forskning om jämställdhets- och regionalpolitik, framför allt i Sverige men även i Finland och Norge.
Forskningsprogrammet QUING har en sammanlagd budget på drygt 44 miljoner kronor, varav 3 850 000 kronor är avdelade till Umeå universitet. Projektet ska pågå under fyra år. Forskningsprogrammet ingår i EU:s 6e ramprogram och leds av professor Mieke Verloo vid Institute for Human Sciences i Wien. Förutom Umeå universitet deltar exempelvis Humbold Univeristy, Lancaster University och Universidad Complutense de Madrid i programmet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Malin Rönnblom, Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet
Telefon: 090-786 96 74
E-post: malin.ronnblom@cws.umu.se
Tack vare att börserna runt om i världen blivit allt mer datoriserade och att lagringskapaciteten i datorer har utvecklats finns i dag stora databaser med utförlig information om hur börsaktörer köper och säljer aktier. Ola Simonsen har i detalj studerat vad som händer under börsens öppettider och tittat på faktorer som kan jämföras med de dagsnoteringar som redovisas i dagstidningar såsom aktiepris, volym, köp- och säljkurs.
Han har kommit fram till att när nyheter som rör ett specifikt företag, dess bransch eller makroekonomi i allmänhet blir allmänt känd gör det att fler väljer att köpa och sälja sina aktier. I Sverige och många andra länder finns lagar som säger att all prisdrivande information måste offentliggöras och det har gjort det möjligt för Ola Simonsen att genomföra sina studier.
Börshandlarna påverkas också av hur mycket som köps och säjs inom en viss bransch. Om det exempelvis köps och säljs mycket aktier i Nordea gäller detsamma även för Föreningssparbanken, SEB och Handelsbanken.
Ola Simonsen har även studerat hur framtida prisförändringar påverkas av hur handlare väljer att köpa och sälja aktier. Avhandlingen visar bland annat att om det är en övervikt med aktier till försäljning, relativt de aktier som finns att köpa, är detta information som tyder på att aktiepriset på kort sikt går ned.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ola Simonsen, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, tel: 090-786 60 85, e-post: ola.simonsen@econ.umu.se
– I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar kommer frågan om hur vi tar hand om våra gamla att bli allt mer aktuell. Vi vill på det här sättet understryka hur viktigt det är att gamla människor möts med respekt och kompetens inom vården, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
Priskommitténs motivering är att Gunilla Nordenram under hela sitt yrkesverksamma liv har arbetat för att höja den etiska medvetenheten och kunskapen runt äldres tandhälsa. Hon värnar om att hålla en hög tvärprofessionell nivå på sitt budskap såväl inom grundutbildningen som inom olika efterutbildningar. I sin verksamhet har Gunilla Nordenram fokuserat på helheten hos en individ, sett i ett livslångt perspektiv. ”Ömsesidig respekt” är nyckelord i hennes forskning, kliniska verksamhet och undervisning.
– Förutom att vara mycket kunnig i etiska frågor är Gunilla Nordenram också en inkännande och omtänksam person. Hon är med andra ord en mycket värdig mottagare av detta första etikpris, säger Stefan Einhorn, ordförande i Karolinska Institutets etikråd.
Gunilla Nordenram har landets enda lektorat i gerodonti, äldretandvård, och har medverkat i ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker i ämnet. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare inom sitt område.
Det nyinstiftade priset består av en staty samt ett diplom och delas ut i samband med Karolinska Institutets årliga professorsinstallation i Berwaldhallen den 2 november.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Stefan Einhorn
Tfn: 08- 517 745 69 eller 070-713 14 18
E-post: stefan.einhorn@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
“As the proportion of old people in the population increases, the issue of how we take care of our elderly will be more and more current”, says Harriet Wallberg-Henriksson, president of Karolinska Institutet. “This prize is our way of showing how important it is that old people is regarded with respect and competence within the health care system.”
In their citation, the awards committee praised Gunilla Nordenram’s unfailing professional commitment to raising ethical awareness and knowledge of geriatric dental health and to maintaining a high degree of cross-professionalism in her message at undergraduate level and beyond. In her work, Dr Nordenram has preferred to focus on the whole person, seen from a live-long perspective. “Mutual respect” is the keyword of her research, clinical practice and teaching.
“Besides being very knowledgeable in ethical issues, Gunilla Nordenram is also an empathetic and considerate person,” says Stefan Einhorn, chairman of Karolinska Institutet’s ethical council. “In other words, she’s a very deserving recipient of this first ethics prize.”
Dr Nordenram holds the country’s only lectureship in gerodontics (dental health care for the elderly) and has co-authored a large number of scientific articles and books on the subject. She is also a highly sought-after lecturer in her field.
The newly inaugurated prize comprises a statuette and a diploma, and is to be awarded at Karolinska Institutet’s annual installation ceremony for professors in the Berwald Hall in Stockholm on 2 November.
Kontaktinformation
Please direct any queries to:
Professor Stefan Einhorn
Phone: +46-8-517 745 69 or +46-70-713 14 18
E-mail: stefan.einhorn@ki.se
KI Press Officer Katarina Sternudd
Phone: +46-8-524 838 95 or +46-70-224 38 95
E-mail: katarina.sternudd@ki.se
Blodstamceller finns i benmärgen och ser till att nya blodceller konstant bildas och tillförs blodet. På cellernas yta finns en mängd olika receptorer som tar upp signaler från omgivningen och sänder dessa vidare, vilket styr vad cellerna ska göra. En av dessa receptorer är c-Kit. För att studera c-Kit-receptorns funktion och hur den signalerar har Charlotte Edling använt ett modellsystem med blodstamcellsliknande celler istället för riktiga blodstamceller eftersom dessa inte går att odla utanför kroppen. Edling visar i sin avhandling att receptorn c-Kit är nödvändig för cellernas överlevnad och tillväxt.
Studierna visar vidare att vid aktivering av receptorn c-Kit skickas signaler via flera distinkta signaleringsvägar. Forskargruppen har funnit att dessa vägar är sammankopplade med varandra på ett sätt som tidigare inte visats. Dessutom har de upptäckt att denna koppling mellan signaleringsvägarna beror på om cellen är en omogen stamcell eller om det är en färdig blodcell. Förutom att signaleringsvägarna skiftar beroende på differentieringsgrad har de även sett att en specifik familj av proteiner, Proteinkinas C-familjen, har betydande inverkan på funktionen av c-Kit och på de signaleringsvägar som c-Kit använder.
Dessa upptäckter har betydelse för förståelsen av hur blodstamceller regleras och därmed också hur blodbildningen regleras. Eftersom fel i c-Kit-receptorn orsakar flera olika blod- och cancer-sjukdomar, är det av stor vikt att på en grundläggande nivå förstå hur c-Kit-receptorn fungerar. Sammantaget visar Charlotte Edling i sin avhandling att signaleringen från receptorn c-Kit i blodsystemet är mer komplex än vad man tidigare trott. De presenterade resultaten är nödvändig bakgrundskunskap för vidare studier kring transplantation av blodstamceller och hur mediciner relaterade till sjukdomar där c-kit är involverad, exempelvis vissa former av blodcancer, leukemi, ska utvecklas.
Fredagen den 27 oktober försvarar Charlotte Edling, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Receptor tyrosine kinase c-Kit signalling in hematopoietic progenitor cells. Svensk titel: Signalering från tyrosin kinas receptorn c-Kit i blod-progenitor celler.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Major Groove, byggnad 6L, Umeå Universtitet. Fakultetsopponent är docent Pontus Aspenström, Ludwig Institute for Cancer Research, Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Charlotte Edling på telefon 090-785 26 27, 070-297 31 23 eller e-post charlotte.edling@medbio.umu.se.
Gambro AB är ett globalt företag med ledande ställning inom njursjukvård.
– Två övergripande mål driver vår långsiktiga partnerskapssatsning i Västra Götaland. Vi kan tillsammans med erfarna sjuksköterskor, läkare och forskare skapa lösningar som förbättrar dialyspatienternas livskvalitet. Samtidigt är vår förhoppning att vi kan bidra till att svensk njursjukvård ligger i framkant globalt, säger Ulf Lindahl, försäljningsdirektör vid Gambro Sverige.
För Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin innebär satsningen ett fördjupat samarbete för patienternas bästa.
– Vi hälsar med tillfredställelse det trepartssamarbete som nu inleds, detta mot bakgrund av Gambros globala roll som ett högkvalitativt företag verksam inom njurmedicin och särskilt dialysvården, säger Nils Crona, områdeschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Forskare, läkare och andra experter inom företag, sjukhus och universitet ska tillsammans studera hur filtrationsbarriären i njurarna fungerar på detaljnivå. Forskningen bedrivs på alla nivåer: i cellodling, i djurstudier och i kliniska studier.
Varje dag silas 180 liter vätska genom det filter i njuren som kallas den glomerulära barriären och som består av en miljon små kärlnystan. Genom det täta samarbetet mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset kan läkarna ta ut några extra kärlnystan för analys när de tar ett vävnadsprov från patienter.
– Vi kan ta tre njurbiopsier istället för de normala två. Den tredje biopsin analyserar vi med en molekylärbiologisk teknik som ytterst få kan använda, säger Börje Haraldsson, professor i njurmedicin vid Sahlgrenska akademin.
Målet är att forskningen ska leda till både ny diagnostik och behandling.
– Nästan alla njursjuka har spår av äggvita i urinen. Om vi visste hur vi kan skapa ett perfekt filter som släpper igenom salt, gifter och vatten men inte äggvita kunde vi förbättra de behandlingar som finns och kanske också hitta nya sätt att hjälpa njursjuka, säger Börje Haraldsson.
Regeringen satsar nu stort på denna typ av samarbete mellan universitet och näringsliv. 175 miljoner från statens kassa ska investeras för att förstärka konkurrenskraften och höja kompetensnivån inom bland annat medicinteknikindustrin.
– Detta samarbete ligger helt i linje med regeringens satsning. Vår ambition är att den västsvenska njurforskningen också ska bli en del av den statliga satsningen, säger Börje Haraldsson.
Kontaktinformation
För mer information om samarbetsavtalet kontakta:
Börje Haraldsson, professor i njurmedicin vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-342 70 86, 070-722 20 09, e-post: borje.haraldsson@sahlgrenska.gu.se
Nils Crona, områdeschef vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon: 031-342 10 00, nils.crona@vgregion.se
Ulf Lindahl, ansvarig chef för Gambro Svenska, telefon: 046-16 90 00, e-post: ulf.lindahl@gambro.com
Axel Sjöblad, Country Manager Nordic Countries, telefon: 046-16 90 00, e-post: axel.sjoblad@gambro.com
Stroke drabbar årligen 30 000 svenskar och kan leda till grava handikapp eller dödsfall. Orsaken är oftast en blodpropp i hjärnan men kan också vara en blödning. Man har misstänkt att det finns en ärftlig komponent, men ärftlighet vid folksjukdomar är svår att studera. Många olika genvarianter, som var och en bidrar med en liten riskökning, samspelar med andra risk- och omgivningsfaktorer vilket gör det svårt att urskilja ärftlighetens roll.
Bakom avhandlingen ligger studier av ett antal släkter från Norrbotten och Västerbotten med många fall av stroke. Man har särskilt granskat ett område på kromosom 5, där forskare i Island tidigare har hittat ett samband med stroke. I den isländska befolkningen var det varianter i genen PDE4D som bidrog till den ökade strokerisken, troligen genom att påverka förkalkningen av blodkärl. Gruppen i Umeå har funnit att samma område på kromosom 5 har samband med stroke även i den norrländska befolkningen, men här verkar ärftliga varianter i en annan gen på kromosomen ha större betydelse.
Umeåforskarna har sökt andra regioner på kromosomerna som kan ha samband med stroke. Särskilt intresse har riktats mot de stora släkter där många individer har drabbats. Hos sju släkter med en gemensam anfader visade sig en region på kromosom 9 ha starkt samband med stroke. I dessa släkter fanns ovanligt många fall av stroke på grund av hjärnblödning och fyndet kan därför ha särskild betydelse för denna typ av stroke.
Avhandlingen visar att det just i norra Sverige finns goda förutsättningar för att hitta nya genetiska faktorer som bidrar till stroke. Få anfäder i befolkningen förenklar den genetiska undersökningen samtidigt som bra registeruppgifter finns tillgängliga via stora folkhälsoundersökningar som MONICA-studien och Västerbottensprojektet. I framtiden kan förhoppningsvis kunskap om ärftlighet för stroke och om olika genvarianters samspel med livsstilsfaktorer bli betydelsefull för den enskilde. Personer med hög risk kan erbjudas särskilda åtgärder för att förhindra stroke. Mycket forskning återstår dock innan regelrätt testning för genetiska riskfaktorer för stroke kan bli verklighet.
Avhandlingen läggs fram på engelska vid Inst. för medicinsk biovetenskap fredagen den 27 oktober och har titeln ”Genetic Studies of Stroke in Northern Sweden”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Jan Hillert, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
En högupplöst porträttbild av Sofie Nilsson Ardnor finns att ladda ned på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Kontaktinformation
Sofie Nilsson Ardnor är leg. läkare och doktorand, enheten för medicinsk och klinisk genetik, och nås på tel. 090-785 44 12, e-post sofie.nilsson.ardnor@medbio.umu.se.
Avhandlingen bygger på en undersökning av arbete med åtgärdsprogram där alla lärare i en kommun fått besvara en enkät. Därefter har sex elever följts under ett och ett halvt år.
Studien visar att det i vissa arbetslag utarbetas en omfattande dokumentation, som ändå inte tycks underlätta elevens skolsituation. I andra fall kommer mycket enkla åtgärdsprogram att bidra till att eleven lättare uppnår skolans mål. Ett annat resultat är att skolans personal ofta har kommit överens om avgörande beslut innan föräldrar och elever ges möjlighet till inflytande. I samtal med förälder och elev handlar det då om att få dem att samtycka till de åtgärder som redan fastslagits. Dialogen kan därför ibland liknas vid ”ett spel för gallerierna”.
Studien visar att enkelt utformade åtgärdsprogram många gånger fungerar bäst. Det framkommer också att nästan dubbelt så många pojkar som flickor har ett åtgärdsprogram knutet till sig trots att deras problembild inte skiljer sig nämnvärt. Personalens sätt att resonera får avgörande betydelse medan elevens problembild inte är utslagsgivande. Elever med stora svårigheter kan fungera bra i sin klass om personalen har ett dialogiskt förhållningssätt. När föräldrar och elever bjuds in till en öppen dialog, ökar förutsättningarna för att arbeta på ett sätt som alla känner sig mer nöjda med. Arbete med åtgärdsprogram kan då bidra till att en skapa en inkluderande skola där elever med olika förutsättningar och behov kan arbeta tillsammans.
Avhandlingens titel: Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun
Disputation: Fred den 3 november 2006, kl 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, hus A.
Opponent: Professor Eva Björck Åkesson, HLK, Jönköping
031-773 23 61, mobil 0705-271893
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Lisa Asp-Onsjö
lisa.asp-onsjo@ped.gu.se, 031-773 23 61, 0705-271893
Fernströmstiftelsen, bildad av skeppsredaren Eric K. Fernström från Karlshamn, har sin bas vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Stiftelsen delar årligen ut dels ett stort nordiskt pris på en miljon kr (som i år gick till molekylärgenetikern Leena Peltonen från Helsingfors), dels lokala priser på 100 000 kr var till lovande yngre forskare vid varje medicinsk fakultet i landet.
Bill Agace forskar om hur en viss typ av vita blodkroppar, T-cellerna, förflyttar sig ut i vävnaderna. Dit ska de bege sig när någon del av kroppen blir angripen av t ex bakterier eller virus. Men ibland går försvaret överstyr, så att T-cellerna samlas i alltför stora mängder. Det händer bl a vid de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerlös kolit och Crohns sjukdom samt vid autoimmuna sjukdomar som MS och psoriasis.
T-celler bildas i benmärgen, men det är först när de kommit vidare till lymfkörtlarna som de får sin ”soldatutbildning”. Det är där de aktiveras så att de får förmågan att ta sig in i olika vävnader och bemöta olika angripare. Bill Agace och hans forskargrupp har kunnat visa att denna specialiserade förmåga styrs av vilken lymfkörtel en T-cell aktiverats i.
– Genom att lära oss att påverka den rätta lymfkörteln kanske vi skulle kunna styra just de T-celler som riktar sig till en viss vävnad, t ex tarmen. I somliga fall kan man vilja minska T-cellernas aktivitet, som vid inflammatoriska tarmsjukdomar, och i andra fall vill man öka den, som vid en vaccination, säger Bill Agace.
Bill Agace nås på tel 046-2220416, e-post William.Agace@med.lu.se.
Arbetet är kopplat till sjunde ramprogrammet och den överenskommelse som gjordes i samband med EU-toppmötet i Lissabon 2000, där medlemsländernas regeringar pekade ut forskning och högre utbildning som en viktig väg till en god socioekonomisk utveckling. Expertgruppen fungerar som ett fristående rådgivande organ till EU-kommissionären Janez Potočnik.
– Det här är ett oerhört viktigt uppdrag som ger mig en chans att på allvar påverka utvecklingen i de frågor jag brinner för. Jag tror också att jag med min position som rektor för ett världsledande universitet kan bidra med användbar kunskap i expertgruppens arbete, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Expertgruppen har som uppgift att fokusera på följande:
Effektiva sätt att motivera unga människor att engagera sig i frågor som rör forskning och vetenskaplig utveckling.
Vägar för att sprida och anpassa ny kunskap till lokala förhållanden i medlemsländerna så att forskningen kommer Europas befolkning till nytta på bästa sätt.
Underlätta samverkan mellan formell och informell kompetens inom det vetenskapliga området.
Se över karriärvägarna för unga forskare.
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Kontaktinformation
Ytterligare frågor, kontakta:
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Vad händer med jobben på en globaliserad arbetsmarknad? Minskar antalet lågkvalificerade jobb i Sverige? Ökar kraven på alla anställda i arbetslivet lika mycket? Hur kan utanförskapet brytas? Vad vet vi om diskriminering i rekryteringsprocessen? Det är några av de frågor som årets Arbetslivsforum tar upp. Den engelske ekonomen Francis Green, författare till boken Demanding Work. The paradox of Job Quality in the Affluent Economy, deltar tillsammans med några ledande svenska forskare och representanter från arbetsmarknad och arbetsliv.
– Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är viktig. Det är även kunskapen om vad som händer med arbetets innehåll och kompetensnivå på en internationaliserad arbetsmarknad, säger Kenneth Abrahamsson, programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Det här är den femte årliga konferensen om arbetslivet. Syftet med konferenserna är att ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat och ge forskarna synpunkter på forskningsresultat och hur praktiskt användbara de är. Arbetslivsforum arrangeras av forskningsråden FAS och VINNOVA samt Växjö universitet i samverkan med Arbetslivsinstitutet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
(Svenska ESF-rådet).
Datum och plats: 24-25 oktober 2006, Växjö universitet.
www.vxu.se/ehv/arbetslivsforum
Media är välkomna att följa konferensen.
För anmälan och praktiska frågor kontakta:
Erik Sellström, Ekonomihögskolan Växjö universitet, tfn 0470-70 88 88
Ytterligare information:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ___________________________________________________________________________
Kontaktinformation
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Datum: Onsdagen den 25 oktober
Tid: 13.30 – 15.30
Plats: Piperska Muren, Spegelsalen, Scheelegatan 14, Stockholm
Deltagande forskare
Robin Room, projektledare vid SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning); professor vid School of Population Health vid University of Melbourne, Australien, samt chef för AER (Centre for Alcohol Policy Research) vid Turning Point Alcohol and Drug Centre, Fitzroy, Victoria, Australien. Han är sociolog med lång erfarenhet av studier av dryckesmönster och alkoholproblematik i ett övergripande perspektiv.
Pia Johansson, koordinator för studien, är hälsoekonom vid Socialmedicin och hälsoekonomi, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. Hennes verksamhetsområde är ekonomiska utvärderingar av folkhälsoarbete.
Antonina Eriksson, forskningsassistent vid SoRAD, Stockholms universitet. Forskningsområde i studien: kostnader för forskning och förebyggande arbete.
Mimmi Eriksson, kriminolog och forskningsassistent vid SoRAD, Stockholms universitet. Forskningsområde i studien: alkoholrelaterad kriminalitet.
Örjan Hemström, docent i sociologi och forskarassistent i demografi vid CHESS (Centre for Health Equity Studies), Stockholms universitet / Karolinska Institutet. Hans verksamhetsområden är social epidemiologi, bland annat arbetsmiljöns, alkoholens och inkomsternas betydelse för hälsa och överlevnad.
Johan Jarl, hälsoekonom och doktorand vid Hälsoekonomiska programmet, Lunds universitet. Hans huvudsakliga forskning fokuserar på ekonomiska konsekvenser av alkoholkonsumtion.
Ulf-G. Gerdtham, professor, Lunds universitet. Hans forskningsområden är bland annat hälsans bestämningsfaktorer och hälsans fördelning i befolkningen.
Klara Hradilova Selin, sociolog vid SoRAD, Stockholms universitet, med särskilt intresse för studier av informell social kontroll av drickande, alkoholens roll i nära relationer samt hur tredje part påverkas av alkoholkonsumtion.
Mats Ramstedt, docent i sociologi. SoRAD, Stockholms universitet. Hans huvudsakliga forskningsinriktning berör drickande och alkoholrelaterade problem i ett jämförande perspektiv, effektstudier av policies och tidserieanalyser.
Kontaktinformation
Antonia Eriksson, tfn 08-16 41 18, mobil 073-591 69 24, e-post Antonina.Eriksson@sorad.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
This is an incredibly important appointment that will allow me to influence the development of issues that I am passionate about,” says Professor Wallberg-Henriksson. I also believe that my position as president of a world-leading university will enable me to contribute with valuable knowledge to the Expert Groups work.”
The Expert Group will focus on the following:
Effective ways of inspiring young people to become interested in issues relating to research and scientific development.
Methods of disseminating the latest scientific findings and adapting them to local conditions in the member states, so that the people of Europe can benefit in the best possible way from research.
Ways of facilitating the merging of formal and informal competencies in the scientific field.
Reviewing career paths for young scientists.
Kontaktinformation
Address all other queries to:
Press Officer Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Phone: 08-524 838 95 or 070-224 38 95 (mobile)
Email: katarina.sternudd@ki.se
För varje års uppehåll mellan gymnasiet och högre studier blir lönen lägre. I 30-årsåldern är skillnaderna ungefär 3 procent per uppskjutet år för att sedan sjunka tills de försvinner i 40-årsåldern. Två års uppehåll efter avslutat gymnasium är förknippat med en minskning av livsinkomsten med en halv årslön för en 40-åring.
Uppskjuten utbildning ger sämre löneutveckling
Arbetslivserfarenhet som skaffats före högskolestudierna höjer inte lönen på samma sätt som erfarenhet som skaffats efter utbildningen. Eftersom de som börjar sina studier senare också avslutar sina studier senare hamnar de därmed efter i löneutvecklingen under en lång tid. Först i 40-årsåldern är skillnaderna i erfarenhet så små att löneskillnaderna inte längre är statistiskt säkerställda.
Jämförelser mellan personer med samma inriktning
Studien bygger på registeruppgifter för alla personer födda 1958-72 med avslutade studier från svenska universitet eller högskolor. Personernas inkomster och löner följs som längst upp till 44 års ålder. Resultaten baseras på jämförelser mellan olika personer med samma utbildningsinriktning. Det innebär att vi t ex jämför jurister som börjar tidigt med jurister som börjar senare, ekonomer som börjar tidigt med ekonomer som börjar senare, och på motsvarande sätt för alla andra inriktningar inom högskoleväsendet. De statistiska modellerna rensar dessutom bort skillnader som beror på gymnasiebetyg, kön, bostadsregion och familjebakgrund.
Rapport 2006:10 ”Utbildning nu eller senare? Inkomsteffekter av uppskjuten högskoleutbildning” är skriven av Bertil Holmlund, Uppsala universitet, Qian Liu, Uppsala universitet och Oskar Nordström Skans, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av IFAU:s Working paper 2006:11.
Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Oskar Nordström Skans på telefon: 018-471 70 79 eller via e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se
I en ny avhandling vid Linköpings universitet granskas hur medicintekniska innovationer uppstår, sprids och används – från en första produktidé via uppfinning, utveckling, och försäljning till en slutlig användning i rutinmässig vård.
Doktoranden Kerstin Roback vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) konstaterar att teknisk utrustning och produkter inte alltid används optimalt i den svenska sjukvården. Samtidigt som vissa teknologier införs på bristfälliga grunder förekommer det att andra, bevisat fördelaktiga, inte används i den utsträckning som är befogat.
Sjukvårdens införanderutiner kan förbättras och utbildningsresurserna ökas för att beslutade förändringar verkligen ska bli genomförda. Det är också viktigt att nya teknologier inte införs i snabbare takt än att sjukvårdssystem och personal hinner anpassa sina rutiner till förändringarna, så att man har möjlighet att integrera det nya i vårdarbetet.
Ett stort antal nya medicintekniska produkter marknadsförs årligen. Somliga sprids snabbt, medan andra har svårt att få acceptans inom sjukvården. Spridningstakten bestäms inte enbart av medicinska fördelar, utan ett stort antal faktorer samverkar – till exempel rådande kompetens och medicinsk praxis, konkurrens, sociala kontakter, prestige, normer och värderingar. Marknadsföringen liksom kommunikationen mellan tillverkare, säljare och sjukvård har också stor betydelse.
Syftet med forskningen är att med hjälp av en teoretisk modell kunna studera och påverka innovationernas väg in i hälso- och sjukvården och att verka för en balanserad introduktion av nya teknologier med långsiktiga behandlingsfördelar, samtidigt som samhällsekonomin gynnas.
Avhandlingen Medical device innovation – the integrated processes of invention, diffusion and deployment läggs fram torsdag 2 november kl 9.00 i aulan, Hälsans hus, Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Stuart S. Blume, Amsterdam.
Kontaktinformation
Kerstin Roback 013-224997, 073-6487335, kerstin.roback@ihs.liu.se
