Ett stort antal sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer, är kopplat till ett nedsatt antioxidantförsvar i kroppen. Studier har visat att personer som äter mycket frukt och grönsaker, som är naturligt rika på flera typer av antioxidanter, mer sällan blir sjuka. Antioxidanter kan minska oxidationen i kroppen genom att reagera med så kallade fria radikaler, som är mycket reaktionsbenägna. Om dessa reagerar med fetter, proteiner eller DNA kan oxidationsprocesser starta i kroppen. Fria radikaler i kroppen är inte enbart negativt utan behövs bland annat för att immunförsvarets ska fungera, men om det bildas för mycket i förhållande till antioxidantförsvaret uppkommer skadlig oxidativ stress.

Antioxidanter bildas i kroppen eller kommer via maten såsom vitamin C, vitamin E och

– För 15 år sedan trodde man detta var mycket enklare än vad det är. I många studier har försökspersonerna fått höga doser i tablettform av en eller bara några få antioxidanter. Kosten, däremot, har naturligt rätt balans, säger Cecilia Nälsén.

Hon har gjort en rad studier under sitt avhandlingsarbete i syfte att öka kunskapen om det komplexa antioxidantförsvaret. En studie bekräftar att personer som äter mycket frukt, bär, grönsaker och rotfrukter, som har mycket antioxidanter, liksom de som får ett högre intag av vitamin C, vitamin E och

– Men vi vet inte hur lång tid det tar innan ett bättre försvar ger mätbar effekt på kroppens oxidation, säger Cecilia Nälsén.
I en studie med 162 försökspersoner från Finland, Danmark, Italien, Australien och Sverige studerade hon effekten av Omega-3 fettsyror, som kan sänka triglyceriderna (ett blodfett), hämma blodproppsbildning och har en antiinflammatorisk effekt. Omega-3 sägs dock samtidigt vara mer benäget att oxidera och därmed leda till ökad förbrukning av antioxidanter.

– Men vi visar tvärtom att oxidationen i kroppen minskade. Vi har några hypoteser som kan förklara mekanismen bakom detta, men det behövs fler studier för att kunna säga säkert.

Ökad kunskap om hur antioxidantförsvaret kan förbättras med hjälp av kosten, kan leda till att sjukdomar förenade med ökad oxidation i kroppen kan förebyggas mer effektivt.
Det är också viktigt att försöka identifiera personer med ökad risk att drabbas av sådana sjukdomar och som därför är i behov att förbättra sitt antioxidativa försvar.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Cecilia Nälsén, 018-611 79 68, 070-819 19 07 eller via e-post: Cecilia.Nalsen@pubcare.uu.se

Under våren har utlysningarna gjorts för de fyra nya forskarskolor som Naturvetenskapliga fakulteten inrättat. Forskarskolorna är inom områdena, läkemedelskemi, klimatforskning, genexpression (hur gener påverkas av till exempel cancer eller av strålning) och astrobiologi (om livets uppkomst och livsbetingelser på andra håll i universum). Inom varje forskarskola rör det sig om åtta platser.

− Forskarskolorna innebär en satsning på områden där fakulteten redan har världsledande forskning, men inom olika grupper vid flera institutioner. Förhoppningen är att forskarskolorna ska stimulera till ökat samarbete mellan dessa forskningsverksamheter och att doktoranderna här ska få en unik men också bredare kompetens, säger Stefan Nordlund, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.

För två av forskarskolorna, i läkemedelskemi och genexpression, har ansökningstiden gått ut. Till de åtta platserna inom läkemedelskemi var det 150 sökande. Till de åtta platserna i genexpression var det 120 sökande.

Under första halvan av maj går ansökningstiden ut för forskarskolorna i klimat och astrobiologi.

Kontaktinformation
Information:

Forskarskolan i läkemedelskemi
www.organ.su.se (Institutionen för organisk kemi)
Mer information: Jan-Erling Bäckvall, Institutionen för organisk kemi, tfn 08-6747178 eller e-post jeb@organ.su.se

Forskarskolan i genexpression
www.gmt.su.se/forskarskolan
Mer information: Tobias Cassel, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, tfn 08-164060 eller e-post tobias.cassel@gmt.su.se

Forskarskolan i astrobiologi
www.astrobiology.physto.se
Mer information: Hans Olofsson, Institutionen för astronomi, tfn 08-55378516 eller e-post hans@astro.su.se

Forskarskolan om klimat
www.geo.su.se/klimatforskarskolan
Mer information: Anders Moberg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi,
tfn 08-674 78 14 eller e-post anders.moberg@natgeo.su.se

För att begränsa blodförlust och behov av blod från blodbank vid hjärtkirurgi, återförs blödning från operationssåret rutinmässigt via ett filter i hjärtlungmaskinen till patienten. Micael Appelblads avhandling visar att återvunnet sårblod innehåller föroreningar av flytande fett från operationssåret. Detta fett är inte en naturlig del av blodet och kan bidra till proppar i bland annat hjärnan. Fettföroreningen påverkar allvarligt blodplasmans flödesegenskaper i en modell av de tunnaste blodkärlen. Detta kan innebära en ökad risk för proppar i finare blodkärl. Hjärtlungmaskinens standardfilter var verkningslöst för att hantera denna typ av förorening.

Vidare visas i en experimentell modell att fettet i sårblodet kan reduceras genom att lagra blodet under 10 minuter för att tillåta spontan separation. Fettet återfinns då i toppskiktet av blodet på grund av skillnad i densitet. Fett binds dessutom till plastytor. Experimentmodellen omsätts till en teknik som kan användas under hjärtoperation. Prototypen till detta fettreduktionsystem bestod av en påse med två kammare åtskilda av ett vattenlås. Prototypen testas kliniskt under rutinmässiga kranskärlsoperationer. I en sårblodsvolym om ca 400 ml återfanns 1,5 ml flytande fett. Av detta fett kunde prototypen eliminera 80 %. Resultaten bekräftades även i experimentella försök där en bestämd mängd fett tillsattes i blodet.

Hjärtkirurgi är en stor konsument av produkter från blodcentral. I en databas-studie konstateras att i genomsnitt hälften av kranskärlspatienterna erhöll två påsar blodbanksblod under vårdtiden och att blödning och blodtransfusion visade ett statistiskt samband vid blodförlust överstigande 400 ml. En liten grupp patienter fick bankblod trots en blödningsvolym som var lika med eller mindre än 400 ml. Dessa patienter var oftare kvinnor, hade högre ålder och lägre vikt än de patienter som ej behövde blod under operation. Även under den fortsatta vårdtiden konsumerade dessa patienter mer bankblod och hade även en längre sjukhusvistelse jämfört med en kontrollgrupp. En mekanism för dessa blodtransfusioner kan vara ett antaget behov av blod istället för kompensation för verklig blödning, där en möjlig orsak är utspädning av blodvolymen orsakad av hjärtlungmaskinen.

En porträttbild av Micael Appelblad kan laddas ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.

Fredagen den 5 maj försvarar Micael Appelblad, Institutionen för Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Fat contamination of pericardial suction blood in cardiac surgery. Clinical and experimental studies in perspectives of transfusion logistics. Svensk titel: Förorening av fett i återvunnet sårblod under hjärtkirurgi. Kliniska och experimentella studier i relation till logistik kring blodtransfusion. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är Docent Anders Jeppsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Micael Appelblad är verksam vid Hjärtcentrum, Thoraxkirurgi, Norrlands universitetssjukhus och har doktorerat vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi, Umeå universitet. Han nås på e-post micael.appelblad@vll.se eller telefon 090-785 36 50.

Studien presenteras vid en internationell strokekonferens som just nu pågår i Göteborg. Totalt ingår 160 strokepatienter i Västra Götaland och Strömsund, och det preliminära resultatet visar att 68 % av patienterna tyckte att hälso- och sjukvårdens stöd är till stor hjälp. 64 % tyckte samma sak om familj och vänner.

– Det är inte så konstigt om patienten är väldigt tacksam mot sjukvården när man precis överlevt en stroke, men tre år efter slaganfallet är det fortfarande något fler som anser sig ha fått stor hjälp av sjukvården än de som säger samma sak om familjen. Det är förvånande men positivt för sjukvården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska akademin.

Varje år drabbas 30 000 människor i Sverige av stroke. Det är en hjärnskada som orsakas av hjärninfarkt eller blödning i hjärnan, och det är den vanligaste orsaken till långvarigt vårdberoende. Många av patienterna vårdas inledningsvis på en så kallad strokeenhet med specialutbildad personal, men rehabilitering kan också ske inom öppenvården. De svarande i studien uppgav att de hade stor nytta av både sjukhusbunden vård, primärvård och rehabilitering i öppenvård. Resultaten är preliminära, och ingår i en större studie om hur strokepatienter upplever sin situation.

De som överlever en stroke får ofta rörelsehinder, och just hinder i den geografiska miljön var det som strokepatienterna i studien tyckte begränsade deras tillvaro mest. 15 % angav att landskapets utformning begränsade dem och 14 % upplevde begränsning på grund av byggnaders utformning, vägar och kommunikationsmedel.
– Trottoarkanter och utformning av hus gör att det är svårare att ta sig fram med rullstol, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Den internationella strokekonferensen Evidence for strokerehabilitation pågår 26 april – 28 april.

Kontaktinformation
För mer information:
Professor Katarina Stibrant Sunnerhagen, telefon: 031 – 342 28 03, 0709 – 52 00 23, e-post: ks.sunnerhagen@neuro.gu.se

I studien fick 100 göteborgare spendera ett dygn instängda i ett rum där de inte kunde göra annat än läsa, titta på TV eller sitta vid datorn. Under sitt dygn i rummet kunde studiepersonerna beställa hur mycket mat de ville från en meny med olika varmrätter, smörgåsar, frukt och godis.
– Det var som ett hotellrum med roomservice men vårt rum var helt lufttätt. Vi kunde mäta hur mycket syrgas som förbrukades och hur mycket koldioxid som bildades, och på så vis höll vi koll på försökspersonernas energiförbrukning, säger dietisten Lena Gripeteg som doktorerar vid Sahlgrenska akademin och Vårdalinstitutet.

Studien visar att det finns en skillnad mellan könen både när det gäller mängden mat och hur mycket man kommer ihåg att man ätit. Männen åt 59% mer energi än de förbrukade medan kvinnorna fick i sig 43% för mycket. Kvinnorna kunde redogöra för 94% medan männen kom ihåg 92% av maten.
– Kvinnorna överåt mindre än männen och de underrapporterade inte heller på samma sätt som männen gjorde. Männen glömde till exempel flera sorters livsmedel i sin rapportering, säger Lena Gripeteg.

Studien presenteras nu vid The Sixth International Conference on Dietary Assessment Methods, ICDAN6, där över 500 forskare och experter samlas för att diskutera hur forskningen inom näringslära kan bedrivas för att bevisa sambanden mellan diet, hälsa och sjukdom. Resultaten av just den här studien sätter fokus på svårigheten att få sanningsenlig bild av vad människor äter bara genom att fråga dem.
– Vare sig vi gör det medvetet eller omedvetet så har vi alla en tendens att inte berätta om allt vi ätit eller säga att vi ätit lite nyttigare än vad vi egentligen gjort, säger Lena Gripeteg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Gripeteg, dietist, telefon: 031-342 67 35, e-post:
lena.gripeteg@invmed.gu.se

Konferensen ICDAM6 äger rum 27 – 29 april på SAS Radisson Falconer Hotel i Köpenhamn.
För mer information kontakta:
Lauren Lissner, professor i nutritionsepidemologi, telefon: 031- 773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se

Kollagen kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom i tjocktarmens slemhinna. Symptomen består av vattniga diarréer. Orsaken till sjukdomen är okänd och det saknas fortfarande medicinska botemedel. Kortison hjälper, men symptomen kommer tillbaka när man slutar med kortisonet. Kollagen kolit är relativt vanligt och drabbar 5-6 personer per 100 000 invånare och år. 90 procent av patienterna är kvinnor.

Yesuf Ahmed Taha har undersökt 22 patienter med kollagen kolit och jämfört med personer utan sjukdom. Syftet med avhandlingen var att studera om olika inflammationsbefrämjande äggviteämnen (inflammatoriska mediatorer och tillväxtfaktorer) som kan utsöndras av celler i slemhinnan förekommer i högre grad hos patienter med kollagen kolit än med sjukdomsfria personer.

För att undersöka tjocktarmen vidareutvecklades en tidigare känd teknik för tarmsköljning genom att ett tarmsköljningssegment konstruerades på främre delen av ett coloskop. Resultatet visade att både mediatorer som produceras av inflammatoriska celler och tillväxtfaktorer som kan produceras av tarmslemhinneceller fanns i högre utsträckning hos patienter med kollagen kolit jämfört med kontrollpatienter.

I en separat undersökning med likartad teknik studerades patienter med kollagen kolit före och under behandling med kortison. Man fann då att halterna av dessa ämnen minskade parallellt med att patienterna blev symptomfria.

– Om vi förstår mekanismen bakom kollagen kolit kan vi förhoppningsvis i förlängningen hitta läkemedel mot sjukdomen, säger Yesuf Ahmed Taha.

Den nya undersökningstekniken är skonsam och möjliggör undersökning av fler delar av tjocktarmen än tidigare.

Yesuf Ahmed Taha är läkare, specialiserad på mage och tarm, och arbetar vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Kontaktinformation
Yesuf Ahmed Taha, tel 073-699 03 34, e-post yesuf.taha@medsci.uu.se

– Det är primärvården som möter merparten av patienterna med yrsel. Och sjukgymnasterna på vårdcentralerna har den rätta bakgrunden, och kan lätt lära sig detta speciella träningsprogram, menar forskaren Eva Ekvall Hansson.
Programmet går ut på att träna balanssystemet genom övningar som utmanar balansen så mycket som möjligt. Yrselpatienten ska t ex balansera på en balansplatta, gå baklänges samtidigt som hon vrider huvudet fram och tillbaka, och stå på en mjuk dyna samtidigt som hon blundar och vrider på huvudet.
– Den som leder träningen måste vara redo att ta emot patienten om hon skulle tappa balansen. När patienten tränar hemma ska hon stå i ett hörn med en stol eller någon annan möbel framför sig, så att hon inte kan falla till golvet om hon blir yr. Övningarna ska vara svåra, för om de är för lätta så ger de ingen effekt, förklarar Eva Ekvall Hansson.
Hon har gjort studier med både whiplashpatienter med yrsel och patienter med s k multifaktoriell yrsel. De senare är äldre personer där yrseln beror på åldersförändringar i bl a synen, balansorganen och känseln i leder och ben. Denna grupp är den allra största bland de yrselpatienter som söker till primärvården.
Eva Ekvall Hanssons träningsmetod är från början utarbetad för patienter med s k vestibulär yrsel, som beror på skada eller sjukdom i örats balansorgan. Men den visade sig ge goda resultat också för de äldre yrselpatienterna och whiplashpatienterna. Deras resultat på olika balanstester förbättrades betydligt, och de ansåg sig ha mindre problem med yrsel efter träningen.
– Många av de äldre patienterna hade tagit upp sina yrselbesvär med sin läkare, och ibland fått höra att de beror på åldern och inte går att göra något åt. Men det är visst möjligt att göra något åt yrselproblem inom primärvården! säger Eva Ekvall Hansson.

Avhandlingen heter Assessment and treatment of dizzy patients in primary health care och läggs fram den 26 april. Eva Ekvall Hansson nås på tel 040-33 77 69 eller 070-686 34 87 eller eva.ekvall-hansson@med.lu.se.

I djurstudier har Maria Johansson studerat kroppspulsådern hos möss som fick äta mat med mycket salt, och jämfört dem med möss som fick samma mat men som också fick angiotensin II. Angiotensin II är ett ämne som finns naturligt i kroppen.
– Angiotensinet är viktigt för regleringen av blodtrycket men man vet inte exakt vilken roll ämnet spelar i åderförkalkningsprocessen, säger Maria Johansson.
Hos de möss som bara fick den salta maten samlades bara måttliga mängder med fett i blodkärlet, men de möss som också fick hormonet visade en ökad åderförkalkning. Dessa studier stödjer att salt är farligt för blodkärlen om man har förhöjda nivåer angiotensin II.

Mössen som fick både salt och hormon hade också mer fria syreradikaler i blodet, och det kan vara den ökningen som också ger ökad åderförkalkning. De skadliga syreradikalerna reagerar med kolesterolet så att det förändras och lagras i blodkärlens väggar.
– För att med säkerhet kunna säga om det är syreradikaler som är boven i dramat har vi nu påbörjat en studie där vi behandlar mössen med antioxidanter som skyddar mot syreradikaler för att se om det kan minska åderförkalkningen, säger Maria Johansson.

Maria Johansson har också kunnat se att hormonet insulin gör att blodkärlen blir mer känsliga för angiotensin II. Resultaten kan förklara varför patienter med diabetes typ 2 löper större risk att drabbas av kärlsjukdomar. Patienter med åldersdiabetes behöver mer insulin än andra, men det extra insulinet skulle också kunna stimulera kroppens produktion av angiotensin II. I förlängningen kan upptäckten leda till bättre behandlingar för diabetiker.
– Om detta är en av orsakerna till att patienter med diabetes typ 2 också är i riskzonen för kärlsjukdomar kan det vara ännu ett starkt motiv för att behandla dessa patienter med läkemedel som blockerar effekterna av angiotensin II, säger Maria Johansson.
Exakt hur angiotensinet påverkas av insulinet är ännu inte klarlagt.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Angiotensin II and vascular disease – studies in rats and atherosclerosis-prone mice
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 maj, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil. mag Maria Johansson, telefon: 031-773 35 92, e-post:
maria.johansson@fysiologi.gu.se

Handledare:
Docent Göran Bergström, telefon: 031- 342 80 11, e-post: goran.bergstrom@hjl.gu.se