Lagens krav och frivilliga insatser har gjort att stora mängder äldre skog avsatts för fri utveckling under de senaste 15 åren. Men ungskogen är bortglömd i naturvårdssammanhangen, trots att det är där den nya skogens naturvärden skapas.
– Många arter är beroende av störningar för sin överlevnad. I ungskogen kan skogsbruket lägga grunden för sådana livsmiljöer som brand och storm annars ger, till exempel luckor och skogsbryn, solexponerade döda träd och lövträd i olika utvecklingsstadier, säger professor Jan Weslien vid Skogforsk.
Fåglar som stjärtmes och mindre hackspett vill ha ganska stora inslag av lövträd i landskapet för att kunna häcka. Och eftersom dagens ungskog blir morgondagens gammelskog så måste lövinslaget grundläggas redan här. Jan Weslien anser att naturvården skulle kunna bli mer effektiv om ungskogarnas potential togs tillvara.
– Att avsätta lövrika ungskogar för fri utveckling skulle i många skogslandskap vara värdefullare än att spara ”halvtriviala” äldre barrskogar för att uppnå certifieringskravet som säger att 5 % av skogen ska sparas för fri utveckling.
Igenväxning hot mot mångfald
Inte bara fåglarna är beroende av hur ungskogarna förvaltas. Många insektsarter behöver exempelvis döda, solbelysta trädstammar och ett stort antal blommande växter och fjärilar behöver bryn och gläntor. Men i dag saknas ofta luckor och gläntor i den uppväxande skogen.
– Igenväxningen är på sikt ett av de större hoten mot flora och fauna. Men med små insatser vid åtgärder som föryngring och röjning kan skogsbruket öka den biologiska mångfalden över skogens hela omloppstid, säger Jan Weslien.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Jan Weslien, Skogforsk. Tel: 018-18 85 05, 070-698 59 29.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Ett sätt att öka skogsbrukets produktivitet är att förenkla delar av skogsmaskinförarens arbete. På så sätt kan man ta tillvara maskinens kapacitet, som ibland är större än föraren kan utnyttja. Med så kallad kranspetsstyrning kan föraren manövrera kranen med en enda spak, till skillnad från dagens system som kräver två. Det innebär i praktiken att föraren slipper ange vilka hydraulventiler som ska öppnas och stängas, vilket avlastar föraren.
– Användningen av joystick förkortar inlärningstiden, ökar prestationen och gör det lättare för föraren att undvika belastningsskador, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk.
Svenskt skogsbruk är utsatt för stark internationell konkurrens och måste därför hitta ny teknik som gör avverkningen billigare. Björn Löfgren tror att automation kommer att bli en stor fråga på några års sikt, och då är kranspetsstyrning ett första steg.
– Automation är ett stort tekniksprång som tar hänsyn till förarens arbetsmiljö och är precis vad skogsbruket behöver för att öka sin produktivitet. Med kranspetsstyrningen lägger vi till exempel grunden för att i framtiden sköta lastning och lossning av virke automatiskt, säger Björn Löfgren.
Skogforsk har använt en skogsmaskinsimulator för att testa kranspetsstyrning. Simulatorn gör det möjligt att testa utvecklingsidéer utan att först behöva utveckla dyra prototyper, vilket ökar utvecklingstakten.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Inventeringar visar att älgen inom många områden skadar mer än fem procent av tallungskogen varje år. Men stora delar av skogsbruket har som mål att högst två procent av tallarna får skadas varje år. De nya resultaten visar att förutsättningen för att nå målet är en betydligt lägre älgstam än dagens. En fortsatt tuff debatt väntar därmed skogsbruket.
– Det här är en brännande fråga som diskuteras livligt av markägare och jägare – vad som är en lämplig nivå för älgstammen beror förstås på vem man frågar. Men om skogsbruket ska nå sitt tvåprocentsmål bör älgstammen vara 3-4 älgar per 1000 hektar. I stora delar av Sverige är älgstammen idag betydligt tätare, säger Roger Bergström, viltforskare på Skogforsk.
Roger Bergströms resultat bygger på modellberäkningar, men överensstämmer väl med verkligheten. Modellen bygger på forskarnas kunskaper om älgens foderbehov, dess betesbeteende och hur mycket foder skogen producerar. I verkligheten spelar andra faktorer också in, t.ex. de växande rovdjursstammarna.
– Älgtätheten, älgstammens sammansättning, andelen ungskog och rovdjurens bytesval – allt påverkar skadebilden. Med nya kunskaper om de här faktorerna kan vi successivt förbättra modellen, beräkningarna och möjligheten att samförvalta skog och älg, säger Roger Bergström.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Roger Bergström, Skogforsk. Tel: 018-18 85 59, 070-518 85 06.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
Skogforsk har testat tekniken i en skogsmaskinsimulator. Resultaten presenteras vid Utvecklingskonferensen 2006.
– Enligt testföraren var det betydligt lättare att arbeta med den här tekniken än med dagens befintliga dataskärm som befinner sig nedanför vindrutan, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk.
Skogsmaskinförare har en mycket hög mental belastning – de tar in och bearbetar en ansenlig mängd visuell information från omgivningen och från olika skärmar i hytten. Head-up-displayen projicerar viktig information direkt på skogsmaskinens vindruta, precis som i ett jaktplan eller formula 1-bil.
Tekniken gör det möjligt för föraren att få information om det träd som just avverkas, utan att behöva byta fokus från kranspetsen till dataskärmen.
– Testet av head-up-displayen pekar också på att mängden information skulle kunna reduceras till förmån för förarens arbetsmiljö.
Skogforsk kommer att studera det framöver, säger Björn Löfgren. Head-up är en av många spännande idéer som testats i Skogforsks skogsmaskinsimulator. Simulatorn gör det möjligt att testa nya idéer inomhus utan att behöva lägga stora pengar på att utveckla dyra prototyper.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
– Det här kan ge skogsbruket nya affärsformer som förenklar för både skogsägare och virkesköpare, säger Johan J Möller, forskare på Skogforsk.
En ny affärsform – stamprissättning – har under senare tid diskuterats i skogsbruket. Den kan underlätta skogsbrukets virkesaffärer, eftersom betalningen räknas ut redan i skogen med hjälp av information som skogsmaskinen samlar in under avverkningen.
Idag räknas ersättningen för virket i regel ut först efter att virket mätts in vid industrin. Ett av hindren för den nya affärsformen har varit att skogsmaskinerna inte kunnat avgöra trädens kvalitet. Virkeskvaliteten har stor betydelse för priset, eftersom raka, kvistfria träd ger skogsägaren mer betalt än korta, krokiga och kvistiga stammar.
De nya resultaten visar att det är möjligt att med data från skogsmaskinen beräkna kvaliteten på träden redan i skogen med gott resultat.
– Automatisk kvalitetsklassning i skogen ger nästan samma resultat som virkesmätning vid industrin. Värdet på ett virkesparti blir i genomsnitt detsamma, med en spridning på ett par procent vid stamprissättning jämfört med traditionell virkesmätning, säger Johan J Möller.
För att klara av kvalitetsklassningen och räkna ut värdet på virket krävs att skogsmaskinen samlar in information om varje träds diameter, höjd och avsmalning. Dessutom måste växtplatsens breddgrad och höjd över havet anges och ålder för skogen bestämmas. Förutsättningen för att börja använda den nya metoden i praktisk skala är att man kan kvalitetssäkra skogsmaskinens mätningar.
Fakta om stamprissättning:
– Handeln förenklas eftersom skogsägare och virkesköpare snabbare kommer till avslut då virket kan värderas i direkt anslutning till avverkningen.
– Köparen kan utnyttja virket på det för ögonblicket enklaste sättet utan att behöva ta hänsyn till en detaljstyrande prislista.
– Prislistorna blir enklare än dagens. Det blir också lättare för säljaren att jämföra olika köpares bud.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Johan J Möller, Skogforsk. Tel: 018-18 85 66, 070-318 85 66
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
CTI – Central Tire Inflation – är ett system för att under färd minska ett fordons däcktryck och därmed öka framkomligheten på mjuka underlag, t.ex. på skogsvägar under tjällossning.
– CTI minskar slitaget på vägbanan, ökar bilarnas dragkraft och förlänger däckens livslängd. Dessutom minskar påfrestningen på förarens nacke, rygg och axlar tack vare lägre vibrationer när däcktrycket anpassas till underlaget, säger Paul Granlund, forskare på Skogforsk.
Den största besparingen för CTI ligger dock i en halvering av skogsbrukets lagerkostnader under tjällossningen. Besparingen beräknas till ca 450 miljoner kronor per år. Ett färdigmonterat CTI-system kostar 150000-200000 kronor.
Utvecklingskonferenserna äger rum i:
Umeå, Umeå Folkets Hus: 15-16 februari,
Sundsvall, Södra Berget: 22-23 februari,
Jönköping, Elmia: 1-2 mars,
Västerås, Aros Congress Center: 8-9 mars.
Kontaktinformation
Paul Granlund, Skogforsk. Tel: 018-18 85 71, 070-511 78 44.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.
I perspektivet av att skolan löper risk att misslyckas med sitt demokratiska uppdrag och demokratin därmed får ett svagare fotfäste bland kommande generationer, blir frågan om vilka demokratiska erfarenheter dagens ungdomar får i skolan särskilt viktigt. Från samhällets sida har det gjorts olika satsningar för att stimulera just frågan om elevinflytande och Mats Danell visade i sin licuppsats att omständigheterna i pedagogernas/lärarnas arbete snarare än intentionerna i läroplanen är det som styr när det gäller att forma elevernas inflytande.
I den nu aktuella doktorsavhandlingen På tal om elevinflytande – Hur skolans praktik formas i pedagogers samtal, med vilken Mats Danell disputerar den 24 februari, har han beskrivit och utvecklat frågan om hur ett arbetslag formar och upprätthåller elevinflytandet vid en skola.
Vad händer med elevers inflytande i skolan inom ramen för pedagogernas samtal? I ett vidare perspektiv kan som sagt frågan definitivt anses hänga samman med demokratins framtid.
– Resultaten visar att samtalen används som en frizon där läroplanens intentioner eller gemensamma överenskommelser i frågan om elevinflytande neutraliseras. I samtalen använder pedagogerna/lärarna en repertoar av strategier för att bevaka zonens neutralitet på arbetslagsnivån, säger Mats Danell.
Hur elevinflytandet utformas rent praktiskt är alltså beroende av vad de enskilda pedagogerna uppfattar som möjligt att realisera. Å ena sidan tilldelas eleverna inflytande – men å den andra regleras och kontrolleras det inflytandet genom olika ”regler” som handlar om arbetsformer, objekt och specifika områden. Det innebär att för vissa elever integreras elevinflytandet i skolarbetet, men för andra marginaliseras det.
Resultaten visar att samtalen om elevinflytande på samma gång var framåtsträvande och tillbakabildande för själva elevinflytandet.
– Samtidigt som arbetslaget har prioriterat frågan om elevinflytande så upphävs de goda intentionerna av samtalet i kollegiet. Mål i läroplanen och lokalt uppsatta mål om elevinflytande neutraliseras eller ställs åt sidan. Utvecklingen av elevinflytandet styrs av pedagogernas motiv att få verksamheten att fungera och frågan om elevinflytande hamnar på undantag, trots att den prioriteras, säger Mats Danell.
Mats Danell är född i Haparanda, uppvuxen i Luleå och bosatt i Hortlax. Han har både mellanstadie-, ämnes- och speciallärarutbildning och har arbetat i grundskolan, på Skolverket, som utredare i Piteå kommun och som lärare på lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Mats Danell, tel. 0920-49 16 51, mats.danell@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Varje år dör fem miljoner människor för att de saknar rent vatten. Det beror inte på att vi saknar kunskap om vattenhantering eller ens på vattenbrist, utan på hur vi styr och organiserar vattenresurser. Därför har internationella experter utvecklat en samlad policy för vattenhantering, som kombinerar ekologiska, marknadsekonomiska och demokratiska principer. Allt fler länder och internationella organisationer ställer sig bakom denna så kallade integrerade vattenresurshanteringspolicyn (IWRM, Integrated Water Resources Management).
Är då IWRM lösningen på det omfattande missbruket av vatten? Patrik Stålgrens avhandling undersöker vad som hände med IWRM när policyn skulle implementeras i Zimbabwe. Han pekar på hur olika lokala vattenanvändare har olika föreställningar om vatten – de lever i olika vattenvärldar.
– Om olika aktörer har olika tolkningar av IWRM försvåras deras samarbete. För att internationella policyinstrument som IWRM ska kunna stödja nationella beslut, så måste vi förstå hur de tolkas av nationella och lokala vattenanvändare, säger Patrik Stålgren.
När IWRM implementeras omtolkas den av vattenanvändare utifrån deras respektive vattenvärld. IWRM kommer därför att betyda olika saker för olika aktörer. Stålgren utvecklar en analysmodell för att förstå hur dessa omtolkningar går till och hur det påverkar resultatet av IWRM. Modellen utgår från internationell politisk teori och byggs vidare med hjälp av en mängd intervjuer från Zimbabwe, ett av de första länderna i världen som reformerade sin vattenpolitik enligt IWRM. Policyn förespråkas idag av FN, och alla internationella biståndsgivare använder IWRM som bas för att stödja vattenresurshantering i utvecklingsländer.
Stålgrens analys visar att det finns fyra olika vattenvärldar i Zimbabwe. I var och en tolkas IWRM på olika sätt. ”Vatten som Zimbabwe” omfattas av regeringen och baseras på en strävan att bygga en enhetlig nationalstat, men innehåller samtidigt starka raskategoriseringar som driver tolkningen av IWRM. ”Vatten som guld” präglar de kommersiella farmarnas omtolkning utifrån en historisk föresällning om hur den vite mannen erbjudit civilisationens frukter till de svarta afrikanerna.
Den tredje världsbilden ”vatten som vetenskap” präglar de ingenjörer som administrerar vatten i Zimbabwe. Stålgren visar hur IWRM orsakade en rad konflikter mellan olika ingenjörsgrupper, vilket ledde till omtolkningen.
Stålgren har intervjuat flera så kallade regnmakare och andliga medier om deras syn på IWRM. Deras världsbild – ”vatten som en gåva från gudarna” – bygger på föreställningen att förfädernas andar styr fördelningen av vatten. De omtolkar IWRM så att policyn inte ska hota deras världsbild och sociala positioner.
– Om regnmakare, regeringstjänstemän och internationella biståndsarbetare bättre förstod varandras världsbilder skulle vattenhanteringen fungera bättre. Det måste vi ta fasta på i svensk och internationell biståndspolitik om vi ska kunna hjälpa till att rädda de som idag dör av vattenbrist, avslutar Patrik Stålgren.
Avhandlingens titel: Worlds of water: Worlds apart
Fakultetsopponentens namn: Professor Jeffrey T. Checkel, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 februari 2006, kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden,
Vasaparken
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Patrik Stålgren, tel. 0708-785654(mobil.), 031-773 5129(arb.)
e-post:.patrik.stalgren @pol.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Lena Granhag har undersökt hur vattenrörelser påverkar marina algers förmåga att fästa och hålla sig kvar på olika ytor. Resultatet visar att små algsporer har svårt att sätta sig fast när strömhastigheten är 10 cm/s, vilket är vanligt vid klippstränder. Har sporerna redan limmat fast sig på en yta krävs dock hastigheter på 10 m/s, eller 20 knop, för att få bort dem.
En förklaring till varför algerna sitter fast så hårt på båtar är att de strömhastigheter och krafter som algsporerna upplever nära en yta är svaga, den fria vattenströmmen bromsas upp och blir mycket lägre intill fasta ytor. En annan anledning är algernas förmåga att med hjälp av sin flexibla form kunna följa med och göra så litet motstånd mot strömmen som möjligt.
Ett sätt att minska algpåväxten på båtskrov kan vara att förhindra själva mekanismen som gör att algsporen häftar sig fast vid skrovet, exempelvis genom att hindra algsporernas lim från att härda. Lena Granhag har i sitt arbete testat en ytanalytisk metod, där hon med hjälp av en kvartskristallmikrovåg studerat vad som händer i algsporen och med limmet de första timmarna efter att den satt sig fast. Metoden tror hon kan bli användbar i det fortsatta arbetet med att studera de processer som sker i algen när den fastnar på skrovet.
Hon har också testat metoder som är vanliga för att hindra andra typer av marina organismer, som till exempel havstulpaner, att fästa vid båtskrov. När det gäller att använda sig av speciella ytstrukturer på båtskroven, visar resultaten att en ytstruktur av ungefär samma storlek som algsporerna bör undvikas, eftersom det ger algerna en möjlighet att gömma sig för vattenströmmar. Lena Granhag har även testat en självrengörande och giftfri båtbottenfärg, där påväxten ska lossna av den kraft som uppstår då båten förs fram genom vattnet. Men den självrengörande båtfärgen visades ha liten effekt både på nylimmade, det vill säga ett dygn gamla algsporer, liksom på tre veckor gamla groddplantor.
Försöken gjordes med hjälp av en nybyggd testbåt, som gav möjligheter att utföra testerna under verkliga förhållanden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lena Granhag
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel arb: 031-773 27 08
Mobiltfn: 0708-971941
E-post: lena.granhag@tmbl.gu.se
Handledare: Professor Per Jonsson, tel. 0526-68627 och e-post: per.jonsson@tmbl.gu.se
Avhandlingen har titeln: Effects of water flow on settlement and persistence of marine macroalgae. Disputationen har ägt rum.
I studien intervjuades 124 svenska industriföretagsledare som fick ange vilka likheter som kännetecknar kärnverksamheterna i företagen. Genom att analysera denna subjektiva information visade det sig att samhörighet är mer komplicerat än man vanligtvis föreställt sig. Dessutom är det inte bara relevant att diskutera i vilken utsträckning samhörighet förekommer, utan också vilken typ av samhörighet det rör sig om.
Samhörighet som bygger på produkttekniska likheter mellan verksamheter har en positiv inverkan på företagens lönsamhet, medan mer omfattande likheter avseende såväl produkter, resurser samt värdekedjor påverkar lönsamheten negativt.
En väldefinierad teknisk kärna som ger tillgång till många marknader och som är svår för konkurrenter att imitera skapar sålunda i allmänhet en möjlighet för ett företag att utnyttja synergier. Detta förutsätter att kompetens kan överföras mellan verksamheter. Kompetensen behöver dessutom ständigt förnyas för att undvika att kärnan kopieras av konkurrenter och att företagets bas därmed riskerar att förlora sin konkurrensförmåga.
Artikeln i sin helhet finns tillgänglig on-line: www.interscience.wiley.com (Pehrsson, A. 2006. Business relatedness and performance: a study of managerial perceptions, Strategic Management Journal, Volym 27, sid. 265-282.)
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Anders Pehrsson, telefon 0470-708294, e-post: Anders.Pehrsson@vxu.se
Ingrid Henning Loebs avhandling från Institutionen för pedagogik och didaktik handlar om utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning över tre decennier. Ansatsen är
yrkeslivshistorisk och avhandlingens kärna är fyra berättelser om lärarbanor; högst påtagligt levande, spännande och dramatiska intriger om utveckling och förändring i denna del av den offentliga sektorn.
Sedan det inrättades 1968 har kommunal vuxenutbildning haft olika funktioner och politiska mål – under årens lopp har många vuxna av olika skäl ”gått på komvux”. Och ända från
början har det reformerats med olika argument som grund. Precis som övriga svenska skolväsendet har den kommunala vuxenutbildningen omstrukturerats. Den senaste
tioårsperioden har förändringsvindar blåst intensivt. I en mening handlar berättelserna om hur specifika reformer, förändrade mål och riktade satsningar genomförs i praktiken och hanteras av yrkesverksamma. Men lika mycket handlar
berättelserna om en verksamhet som är ”stadd i utveckling” genom människors dagliga återskapande aktiviteter. De visar också hur verksamhet kan bli instabil och haverera genom
reformer och omstrukturering.
Denna avhandling är lyhörd för vad människor berättar om sitt yrkesliv och sin yrkesverksamhet på ett annat sätt än vad som är brukligt. Här kan man därför skönja att dynamisk utveckling och förändring inte nödvändigt är kopplad till någon specifik reform. Ett organisationsfält kan exempelvis utvecklas genom nyfikenhet, efterbildning och ”härmning”.
Detta ger ett underlag för kritik av mer traditionell implementeringsforskning.
Ett annat tema är hur en statligt formulerad styrningsidé om professionella och professionellas uppdrag krockar med ett annat statligt incitament för styrning och förändring: den så kallade kvasimarknadsstyrningen. På en kvasimarknad organiseras utbildning genom upphandling och beställning. Därav uppstår kraftiga incitamentskrockar och i avhandlingen belyses och problematiseras konsekvenser som detta får.
Författare: Ingrid Henning Loeb, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Titel: Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning. En yrkeslivshistorisk ingång med berättelser om lärarbanor.
Handledare: Rita Foss Fridlizius: rita.foss@ped.gu.se, Dennis Beach: dennis.beach@hb.se, Sverker Lindblad: sverker.lindblad@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 3 mars 2006, klockan 10.00 i Stora hörsalen, Pedagogen
Institutionen för pedagogik och didaktik, Frölundagatan 118, Mölndal.
Opponent: Lena Abrahamsson, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska
universitet
Kontaktinformation
Kontakt: ingrid.henning-loeb@ped.gu.se 031-773 24 94, 070-8326117
Program:
Malaria – de fattigas sjukdom
Professor Mats Wahlgren, MTC, Karolinska Institutet
Sömnsjuka och elefantiasis – vad är det?
Docent Hannah Akuffo, MTC, KI och Sida
Jordnötter mot tuberkulos?
Professor Sven Britton, KI och Karolinska universitetssjukhuset
Resor – risker och råd
Professor Lars Rombo, KI och Karolinska Universitetssjukhuset
Frågestund med föreläsarna
Moderator: Professor Mats Wahlgren, MTC, KI
Fri entré – Välkomna!
Plats: MTCs föreläsningssal, Karolinska Institutet, Campus Solna,Theorells väg 1. Antalet platser är begränsat.
Vägbeskrivning: Buss 3 från Sankt Eriksplan till hållplats ”Prostvägen”. Korsa Solnavägen och ta första avtagsvägen till vänster på Tomtebodavägen (Nobels väg), sedan första avtagsvägen till vänster (Theorells väg 1). För bilburna finns fri parkering i hörnet Solnavägen – Tomtebodavägen.
Kontaktinformation
För mer information: ring 08-524 86734 eller kontakta pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
I avhandlingen On building competitiveness in strategic SME Networks – Empirical analysis of 54 forms in two networks – med vilken Joakim Wincent disputerar den 24 februari, publiceras också empiriska bevis för att entreprenöriella företag kan skapa positiva ringar på vattnet och vara viktiga för sina grannföretag genom de resurser de sprider runt omkring sig.
Avhandlingen förser oss också med insikter i forskningsdebatten om huruvida vi ”föds eller fostras” till entreprenörskap – en fråga som är minst sagt aktuell för många regioner i landet, inte minst Norrbotten och Västerbotten som ju länge präglats av den så kallade ”bruks-andan” och där nu en ny typ av företagsamhet växer fram.
– Ett problem har varit att förklara personlighetens roll i entreprenöriella aktiviteter. Mitt bidrag till den debatten är att personlighet sannolikt kan ha indirekt betydelse för entreprenörsskap, men då genom hur en enskild person agerar i det speciella sammanhang han eller hon finns och verkar i, säger Joakim Wincent.
Joakim Wincent är född och bosatt i Skellefteå. Sedan 2002 har han ägnat sig åt doktorandstudier och undervisning på Avdelningen för ekonomistyrning vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Joakim Wincent, tel. 0920-49 21 61, joakim.wincent@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Professor Höglund får medaljen för hans vetenskapliga insatser inom området mekanisk massa under ett antal år varav de senaste åren vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall. Priset motiveras av hans vetenskapliga produktion som visar på ”hög innovativ förmåga, utmärkt vetenskaplig systematik och väl utförda experimentella arbeten såväl som kritisk granskning av erhållna resultat”. Ekmanmedaljen anses vara en av de finaste utmärkelser som delas ut inom svensk skogsindustri.
I arbetet inom forskningsprogrammet Fiber Science and Communication Network (FSCN) vid Mittuniversitet har Hans Höglund utvecklat forskningsprogrammet till ett av de mest omfattande internationellt sett inom området mekanisk massateknologi. Ny kunskap har tagits fram om grundläggande mekanismer vid tillverkning av mekanisk massa med hjälp av nya innovativa mättekniker. Dessa kan användas både i fullstora anläggningar och i laboratoriemiljö. Eftersom arbetet ofta genomförts i nära samarbete med industriföretagen har en del av forskningsresultaten redan kommit till praktisk användning.
Professor Höglunds forskargrupp har deltagit vid ett antal internationella konferenser med föredrag. Vid de två senaste mekaniska massakonferenserna (2003 och 2005) har de vunnit priser både för bästa föredrag och bästa poster.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Hans Höglund, professor, Mittuniversitetet, 060-14 89 45 eller 070-638 55 18
När ett av muskelproteinerna, myosin, sätts fast på en yta kan det fortfarande fungera och flytta på sin samarbetspartner, aktin. Dessa två proteiner är huvudkomponenter i kontraktionsprocessen i skelettmuskeln. Hur denna process fungerar är viktigt att förstå bland annat för att kunna behandla muskelsjukdomar. Myosin är ett av de så kallade motorproteinerna. Dess funktion kan liknas vid förbränningsmotorer. Myosin omvandlar kemisk energi från det molekylära bränslet ATP till mekanisk rörelse (förflyttning av aktintrådar). Förutom att dessa molekylära motorer är mycket små, är de dessutom ytterst effektiva. Därför har dessa motorer väckt ett stort intresse inom elektronikbranschen. Fåror i nanometersstorlek tillverkades med hjälp av elektronstrålelitograf på en yta. I dessa fåror har aktintrådarnas rörelse kunde riktas. Användning av riktad rörelse förbättrar den experimentella designen för studier av muskelfunktioner och, dessutom, öppnar en möjlighet att tillverka fabriker i molekylstorlekar där motorproteinerna kan driva ”löpande band” i miniatyr.
Medan motorproteinerna lockar till användning utanför kroppen finns det ett stort behov av tillförsel av hjälpmedel för att reparera diverse skador i kroppen. Implantat av diverse slag har höjt livskvalitet för många patienter men utgör också en potentiell fara. Eftersom kroppen känner igen främmande material och gör sitt yttersta för att eliminera allt som inte hör till kroppen. De flesta material som tillförs kroppen kommer i kontakt med blod. Blodet innehåller ett antal försvarsmekanismer som snabbt blir aktiverade av främmande material, vilket resulterar i bland annat inflammation och bildning av blodproppar. För att undvika kroppens negativa reaktioner kan implantat täckas med kroppens egna substanser. I denna avhandling har en metod för studier av ett skyddsproteins (antitrombin) förfarande i blodplasma vid heparintäkt yta utvecklats. Heparin är ett välkänt medel som förhindrar bildningen av blodproppar. Genom att täcka den främmande ytan med heparin kan proppbildning förebyggas. I ett annat arbete, som ingår i denna avhandling, var ett annat skyddsprotein (faktor H) fastsatt på en yta. Denna åtgärd reglerar ner inflammationsprocesser.
Avhandlingen ”Protein Behaviour at Biomimetic and Nanostructured surfaces” kommer offentligt att försvaras den 17 februari 2006, kl 9.30 i sal V 159, Storken, Stagneliusgatan 14, Kalmar. Opponent är professor Hans Elwing, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Jeanna Klinth
tel: 0480-44 60 82
e-post: jeanna.klinth@hik.se
Forskningsstudien visar att personer som lider av stressrelaterade hälsoproblem såsom långvarig smärta, depression eller ångest ofta har mycket god hjälp av flytbehandling. Resultaten står sig även fyra månader efter behandlingsperioden.
En kontrollgrupp, som inte fick flyta, upplevde ingen förbättring av hälsan. Studien ingår i en serie studier vid Human Performance laboratoriet och är ett forskningssamarbete med Landstinget i Värmland.
De patienter som fick prova på flytbehandlingen hade haft problem med hälsan under lång tid. Flera av dem hade fått diagnosen ”utbrändhet”. De hade olika stressrelaterade symptom som smärta, utmattning, depression och ångest.
– Det här är personer som ofta provat många olika behandlingar tidigare. Det är personer som har allra störst behov av avslappning, men som har svårast att ta till sig avslappningsmetoder. De är så uppe i varv att det inte fungerar, säger professor Torsten Norlander.
Vad är det då som händer när den här patientgruppen får flyta? Det verkar som om flytbehandling är ett effektivt sätt att utlösa kroppens avslappningsrespons. Nivån av stresshormoner sjunker under och efter flytbehandling. Det verkar dessutom som om behandlingen får ökad effekt genom att prolaktin, ett slags ”livskraftshormon” utsöndras i större mängd.
Efter en behandlingsperiod på sammanlagt sju veckor var 22 procent av deltagarna i flytgruppen helt smärtfria och 56 procent upplevde en klar förbättring. 19 procent kände ingen förändring och 3 procent en försämring.
Uppdelat på olika symptom var resultatet följande: 23 procent sov bättre, 31 procent upplevde mindre stress, 27 procent kände mindre ångest och 24 procent blev mindre deprimerade eller kom helt ur sin depression.
Det som verkligen uppmuntrar forskarna är att de goda effekterna finns kvar även fyra månader efter avslutad flytbehandling.
För att vara säkra på att det är själva flytningen som åstadkommer det goda resultatet har forskarna dels haft en kontrollgrupp som inte fått flyta alls, dels haft flytpatienterna uppdelad på två grupper. Den ena gruppen har fått normal uppmärksamhet och uppmuntran, medan den andra har fått extra mycket uppmärksamhet och uppmuntran.
– Man skulle kunna misstänka att det är uppmärksamheten och uppmuntran som ger resultat, och därför ville vi testa att behandla de två flytgrupperna olika. Men det visar sig att det inte är någon skillnad mellan de båda flytgrupperna: de får lika goda resultat. Däremot så upplever kontrollgruppen, som inte fått flyta, inte någon förbättring alls, säger Sven-Åke Bood, doktorand i psykologi och sjuksköterska. Forskningen kring floating ingår i hans kommande doktorsavhandling.
Stress handlar mycket om att vi oroar oss för det som varit och det som ska komma. När en människa istället lyckas befinna sig i ett slags här-och-nu-tillstånd blir det en vila för hjärnan. Forskarna tror att flytbehandling lyckas skapa just det här tillståndet. I en mörk och tyst flyttank skärmas man av från en mängd sinnesintryck. Förutom att hjärnan får vila blir även musklerna avslappnade.
I en av delstudierna har forskarna funnit att det räcker med cirka 12 flytbehandlingar för att uppnå resultat. Den grupp som fick flyta 33 gånger hade endast något bättre smärtlindring och lite bättre blodtryck. Men det verkar som om 12 gånger är tillräckligt för att åstadkomma lindring av ångest, depression och andra stressrelaterade
symptom.
I en annan av delstudierna undersöker forskarna om flytbehandling kan kombineras med samtalsterapi. Hittills verkar det som om patienter som flyter snabbare når goda resultat under terapin. Floating ger en plus-effekt.
Forskningsprojektet, som har pågått sedan 2003, finansieras av Landstinget i Värmland och Centrum för Klinisk Forskning.
Forskningsrönen presenteras i den ansedda amerikanska forskningstidskriften International Journal of Stress Management i maj samt i en facktidskrift för smärtforskning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: professor Torsten Norlander, tfn 054-700 11 78, 0706-62 11 89 eller 054-700 11 62 sekreterare Inger Jonsson.
Pressbilder finns. Kontakta Christina Celsing, 054-700 10 74, 0708-25 66 77.
