Kristina Eks doktorsavhandling The economics of renewable energy support – med vilken hon disputerar fredagen den 25 november – omfattar tre olika enkäter som gått ut till svenska hushåll.
Den ena fokuserar som sagt på hur de personer som säger sig vara beredda att betala mer för så kallad grön el skiljer sig från dem som inte vill, men också på vilka motiv som ligger bakom beslutet att stödja eller inte stöjda grön elproduktion.
– Den typiska ”gröna” elkonsumenten är en relativt ung kvinna med ett uttalat miljöintresse, hon upplever att grön el är mer miljövänlig än el som inte är miljömärkt och hon säger sig också känna ett personligt ansvar för att bidra till ökad produktion av förnyelsebar el, säger Kristina Ek.
– Även när det gäller el som producerats i vindkraftverk är yngre personer med uttalat miljöintresse mer positiva än personer som inte uttrycker samma intresse för miljöfrågor.
Trots att svenska elkonsumenter uppfattar vindkraft som en relativt miljövänlig energikälla har även vindkraft negativ miljöpåverkan, framför allt på landskapsbilden. Enligt Kristina Eks studie uppfattas dock vindkraft producerad till havs som mindre störande än vindkraft producerad på land nära kusten eller i fjällområdena, och stora vindkraftsparker på land upplevs som värre än enstaka turbiner eller mindre grupper av vindkraftverk.
– Vilka motiv som har betydelse för den uttalade viljan att stödja produktionen av förnyelsebar elektricitet beror dock också på i vilket sammanhang frågan ställs. Om valet inte enbart gäller att frivilligt bidra själv genom att betala ett högre pris för elen, utan att ta ställning för eller emot ett system som innebär att alla elkonsumenter får betala mer för elektriciteten för att stödja ökad produktion från förnyelsebara källor – då verkar det vara andra motiv som dominerar, säger Kristina Ek.
I det senare fallet – att acceptera eller inte acceptera ett system som om det införs innebär dyrare el för alla konsumenter – så har inte den egna uppfattningen om vad som är miljövänligt eller inte, eget miljöintresse eller personligt ansvar betydelse i samma utsträckning. I stället betonas det kollektiva ansvaret för samtliga elkonsumenter och en vilja att bidra och ”dra sitt strå till stacken”, dock under förutsättningen att alla andra också gör det.
Kontaktinformation
Upplysningar: Kristina Ek, tel. 0920-49 23 01, kristina.ek@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 , lena.edenbrink@ltu.se
Avhandlingen bygger på en dokumentanalys av alla förslag till lagar som riktades till föräldrar och barn i Althingi under perioden. Studien fokuserar på familjerätt, bidrag/ekonomiska transfereringar och service till barnfamiljer.
Resultaten visar att statens roll angående ekonomiskt stöd till familjer med barn debatterades mycket i början av undersökningsperioden. Från 1962 kännetecknades diskussionen av ett ökat erkännande av statens ansvar och från och med 1960-talet gav Island lika mycket ekonomiskt stöd till barnfamiljerna som de andra nordiska länderna. Barnavårdslagar och familjerätt utvecklades i samarbete med de andra nordiska länderna. Så småningom förändrades politiken från att utgå ifrån att familjer hade en försörjare till den så kallade tvåförsörjarfamiljen, i vilken både mannen och kvinnan förväntas lönearbeta. Beskattning av gifta kvinnors inkomster var en fråga som debatterades kraftigt från mitten av 1940-talet till 1958 då nya lagar gav gifta kvinnor rätt till 50% avdrag från inkomster före skatt, men 1978 infördes individuell beskattning. Isländska kvinnors arbetsmarknadsdeltagande ökade kraftigt under 60- och 70 talen och samtidigt var deras födelsetal något högre än i andra nordiska länder. Trots detta var en diskussion om offentlig barnomsorg nästan obefintlig i Althingi tills början av 1970-talet, och även lagar om föräldraledighet kom jämförelsevis sent i Island. Denna utveckling skiljer sig på många punkter ifrån utvecklingen i Norden i övrigt.
Inom välfärdsforskningen förklarar man ofta välfärdsstatens framväxt i de övriga nordiska länderna med förekomsten av en stark arbetarrörelse och starka socialdemokratiska partier. I Island har man istället haft ett stort och starkt högerparti men ett relativt litet och svagt socialdemokratiskt parti. I avhandlingen undersöks de olika politiska partiernas roll i Althingi under utformningen av familjepolitiken. Resultaten visar att utvecklingen delvis kan förklaras utifrån partipolitiken. Partierna längst till vänster förespråkade en mer omfattande familjepolitik och statligt stöd till barnfamiljer. Men resultaten visar också att både centerpartiet och högerpartiet har förespråkad ökat stöd till barnfamiljer vid olika tidpunkter. Det faktum att familjerätt och barnavårdslagar inte diskuterades i partipolitiska termer tyder också på att det fanns andra viktiga drivkrafter bakom utvecklingen.
Avhandlingens titel: Family Policy in Iceland 1944 – 1984
Avhandlingsförfattare: Gudny Björk Eydal
Fakultetsopponentens namn: Dr. polit. Anne Skevik.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 december 2005 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Gudny Björk Eydal, tel. +354 5254258(arb.)
e-post: ge@hi.is
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Men hur gör egentligen deltagarna för att fortsätta eller återgå efter sådana avbrott? I fyra olika studier visar Cajsa Ottesjö hur olika språkliga uttryck kommer till användning för att skapa sammanhang mellan olika icke fullföljda delar av sådana kommunikativa projekt. Hon diskuterar i avhandlingen olika former av återgående handlingar. Dels sådana språkliga handlingar som innebär att en talare fortsätter precis där den blev avbruten och dels sådana där fortsättningen binds till det tidigare med en konjunktion, t.ex. så. Talaren kan även avsluta ett avbrytande turutbyte med en återgångsmarkör som men iallafall. Slutligen kan talaren med ett yttrande som får jag prata färdigt nu kräva tillbaka turen för att fortsätta sitt projekt.
Avhandlingsförfattaren beskriver bland annat uttrycken men iallafall och jo iallafall, vilka båda betraktas som markörer för att signalera återgång till någon tidigare enhet. Men iallafall markerar vanligen slutet på en utvikning från huvudtråden eller på en sidosekvens som t.ex. har rett ut någon oklarhet i det som sagts eller fördjupat beskrivningen av något som berättas. Jo iallafall återgår till en redogörelse eller diskussion som avbrutits framförallt av något utanför den pågående redogörelsen och efter att talaren inte längre har ordet.
Cajsa Ottesjö ger även en utförlig beskrivning av det lilla ordet så som diskursmarkör. Det är ett av samtalsspråket mest använda ord och det har flera olika funktioner för att strukturera samtalet och vägleda lyssnarna i hur de ska tolka det kommande yttrandet i förhållande till det som tidigare sagts. Så i inledningen till ett yttrande kan ge yttrandet en vidareförande och sammanbindande funktion; så kan signalera att yttrandet är en slutsats eller ett resultat av något som sagts tidigare men även att yttrandet är förståelsekontrollerande. Ett så som inleder ett yttrande fungerar sammanbindande mellan olika delar av en tur eller mellan turer i samtalet. Dessutom kan ett prosodiskt markerat så vara ett ensamt yttrande och markera avslutningen på en aktivitet samtidigt som den öppnar för nästa aktivitet.
Avhandlingens titel: Att fortsätta och att återgå. Studier i koherensskapande praktiker i vardagliga flerpersonssamtal.
Opponent: Professor Auli Hakulinen
Disputationen äger rum lördagen den 3 december 2005 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Cajsa Ottesjö,
e-post: cajsao@ling.gu.se
Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
För att få så stort inflytande över byggnadsproduktionen som möjligt startade den socialdemokratiska ledningen en byggnadsavdelning direkt underställd kommunalnämnden. Tanken var att bygga ett bra samhälle åt alla. Samtidigt märks att den socialdemokratiska ledningen var kvar i ett klasstänkande. Det visar konstvetaren Anna Micro Vikstrand, Stockholms universitet i sin avhandling om stadsplaneringen i Huddinge under 1900-talets första 60 år.
Eftersom kommunen ägde en betong- och murbruksfabrik samt stora markområden kom hela kedjan från stadsplanering till förvaltning av bostadshusen att ske i egen regi. Man ville erbjuda invånarna bästa möjliga service och startade t.o.m. en kommunal restaurang som skulle förse de boende med bra och billig mat. Ambitionerna stannade dock inte vid detta utan man hade även långt gångna planer på att bygga en kommunalt förvaltad kollektivhusanläggning där de boende skulle ha tillgång till restaurang, städservice, barnstuga, badanläggning och hobbylokaler.
Men den socialdemokratiska ledningen var kvar i ett klasstänkande. Man räknade t.ex. inte med att kollektivhusets städerskor skulle bo i vanliga lägenheter utan planerade särskilda, enkla bostadsrum åt dem, ett slags ”pigkammare”. Ett annat exempel är ett bostadsområde som var avsett främst för arbetare. Detta har fler smålägenheter, färre parkeringsplatser och det är dessutom det enda område där husen saknar balkonger.
Doktorsavhandlingens titel: Strävan efter ett ordnat samhälle. Stadsplanering i Huddinge 1900 – 1960
Disputationen äger rum fredag den 2 december kl. 13.00 i sal G i Arrheniuslaboratorierna i Frescati. Opponent är Claes Caldenby, professor i arkitekturens teori och historia vid Chalmers
Kontaktinformation
Anna Micro Vikstrand kan nås på 0709-76 96 91 eller anna.micro.johansson@arthistory.su.se
– Det är naturligtvis mycket tillfredsställande att kunna bevilja så många bra forskare och projekt pengar. Men samtidigt är det tråkigt att varje år tvingas konstatera att rådets resurser inte räcker för att finansiera alla högkvalitativa projekt, säger generaldirektör Pär Omling.
Fördelning och statistik
På Vetenskapsrådets hemsida, www.vr.se, finns beviljade bidrag och samlad statistik över årets ansökningsomgång.
Kommentarer från ämnesområdena
I år har Vetenskapsrådet inte bara delat ut bidrag till forskningsprojekt utan även till anställningar som forskarassistent inom humaniora och samhällsvetenskap. Det är en mycket eftersökt bidragsform och bara 25 av 380 ansökningar har kunnat beviljas, det vill säga 6,5 procent.
– Forskarassistenterna är mycket viktiga för forskarrekryteringen i våra ämnen, säger Bengt Hansson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap. I vår uppföljning av den förra satsningen från 2002 har vi sett att de utgör en unik möjlighet att satsa helhjärtat på forskning. Även bland de vanliga projekten var konkurrensen hård. Antalet ansökningar har ökat kraftigt, särskilt inom samhällsvetenskaperna, trots forskarassistenttjänsterna.
– De flesta beredningsgrupperna rapporterar mycket starka ansökningar i år, fortsätter Bengt Hansson. Vi är oroliga för att många bra forskare tappar sugen när det är så svårt att få bidrag. På sikt riskerar vi att t o m professurerna blir rena undervisningstjänster inom våra områden.
Kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, har för första gången fattat beslut om bidrag till dyrbar utrustning, longitudinella databaser och planeringsbidrag. Förutom kvaliteten har även det långsiktiga strategiska värdet av infrastrukturen bedömts.
– Det är extra roligt att se vilken stor spridning det är inom den nya bidragsformen planeringsbidrag, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI.
Bland de ansökningar som beviljas finns allt mellan planering av deltagande i internationella samarbeten, uppbyggnad av databaser inom t ex arkeologi, medicin och biologi, en vindtunnel samt en polarexpedition.
Även inom medicin har antalet ansökningar ökat. En stor del står de unga forskarna för. Framförallt är det ansökningar till forskarassistenttjänster och den nya bidragsformen anställning som postdok i Sverige som bidrar till ökningen.
– Att unga kommer iväg på postdok utomlands är ovärderligt. Satsningen på postdoktor i Sverige är också viktig. Den syftar till att öka rörligheten inom landet men ska också ge möjligheter för svenska laboratorier att rekrytera unga duktiga forskare från andra länder, säger Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin.
Även projektbidragsansökningar har ökat – i år med en tredjedeljämfört med föregående år. Beviljandegraden är här i år knappt 30 procent. Antalet som söker bidrag till anställning som forskarassistent har också ökat vilket lett till att rekordlåga åtta procent av ansökningarna kunde beviljas.
– Ämnesrådet fick ett extra tillskott på 55 miljoner kronor i forskningspropositionen för 2006. En del av dessa medel har vi valt att satsa på de unga genom att utöka postdoktorsatsningen men också till att öka projektbidragens storlek.
I år kom mer än 2 100 ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap. 55 nya miljoner kronor (per år) till teknikvetenskap och tio nya (per år) till klimatforskning hindrar inte att konkurrensen fortsatt är mycket tuff.
– Men, vi kan ändå glädjas åt att dela ut drygt 340 miljoner kronor för forskningsprojekt och tjänster år 2006, säger Arne Johansson, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap. Det är nästan 40 miljoner mer än förra året vilket också syns i statistiken – i år är beviljningsgraden på 25 procent jämfört med förra årets 21 procent.
– Det största bidraget får Per Delsing för det ganska ”riskfyllda” och spännande projektet som syftar till att utveckla en kvantdator.
Antalet sökande har ökat även inom utbildningsvetenskap.
– Det är glädjande att vi har så många forskningsansökningar av hög kvalitet, säger Ulf P Lundgren, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap. Ett problem har för många nydisputerade varit att få en tjänst efter avlagd doktorsexamen. Anställningar som postdok och forskarassistent är därför viktiga.
De förstnämnda finansieras av Vetenskapsrådet centralt och konkurrensen om anställningarna har varit hård. En av dem kom att tillfalla utbildningsvetenskap.
– Vad gäller anställningar som forskarassistent fick vi år så många kvalificerade sökande att antalet utökades. Nästa år kommer därför fem anställningar att tillsättas.
Kontaktinformation
Ytterligare kommentarer
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet: Par.Omling@vr.se, 08-546 44 185 Bengt Hansson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap:
Bengt.Hansson@vr.se, 08-546 44 228
Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI: Lars.Borjesson@vr.se; 08-546 44 109 Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare för medicin:
Karin.Forsberg.Nilsson@vr.se, 08-546 44 274 Arne Johansson, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap:
Arne.Johansson@vr.se, 08-546 44 201
Ulf P Lundgren, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap: Ulf.Lundgren@vr.se,
08-546 44 184
En stor del av dagens byggmaterial i såväl bostadshus som offentliga byggnader utgörs av plastmaterial som oftast brinner väldigt bra och fungerar som rent bränsle för branden. Man kan inte helt förhindra att plast tar eld men man försöker reglera dess antändningstid, eldens spridningshastighet och uppkomsten av giftiga gaser med hjälp av standarder, byggnormer samt krav från myndigheter; allt för att göra plasten så säker för oss människor som möjligt.
Tillsatser av flamskyddsmedel är ett sätt att förbättra plastens brandsäkerhet. Det finns en mängd olika flamskyddsmedel vilkas användning är mer eller mindre debatterad. Flamskyddsmedel som innehåller brom har uppmärksammats på senare tid och diskussionen har lett till att vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits, medan andra fått klartecken för fortsatt användning i Europa
Den största delen dödsfall till följd av en brand orsakas av rök, inandning av giftiga gaser samt orienteringsproblem till följd av mycket dålig sikt. Flera flamskyddsmedel ger kraftig rökutveckling vilket försvårar utrymning då orienteringsförmågan kraftigt minskar. Dessutom bildar flera flamskyddsmedel hälsovådlig gas som påverkar andningsorganen vilket ytterligare minskar chanserna att överleva en brand.
Anna Hermansson har undersökt ett kommersiellt kabelmaterial från Borealis som innehåller krita, silikongummi och etensampolymer. Till skillnad från plast med bromerade flamskyddsmedel är dessa fyllmedel inte särskilt farliga. Materialet jäser upp vid upphettning och bildar ett skum som skyddar den strömförande ledaren från branden. Skumstrukturen hålls upp av interaktioner mellan kritan och polymeren och skyddas av ett glaslager som bildas via silikongummit. Vid en eventuell brand ger materialet inte upphov till tjock rök utan god sikt bibehålls. Dessutom bildas en låg andel giftiga gaser. För övrigt är fyllmedelshalten låg vilket gör att en hög tillverkningshastighet kan användas vilket i sin tur ger god ekonomi.
– Man ska dock komma ihåg att ett flertal komponenter, till exempel plast, trä och textil brinner i en brand samt att alla bränder har sitt specifika förlopp. Men om man kan förbättra brandegenskaperna hos ett fåtal komponenter, till exempel kablar, har man troligtvis vunnit dyrbara sekunder som är av avgörande betydelse för att överleva en brand, säger Anna Hermansson.
– Vi kommer att fortsätta att studera flamskyddsmedel i nya projekt på Chalmers, men då med en grundkemisk inriktning.
Avhandlingen ”Mechanism of a Polyolefin based Effervescent Flame Retardant Material” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 11 november 2005.
Anna Hermansson är industridoktorand och projektet har genomförts i samarbete med Borealis i Stenungsund och är även sponsrat av KK-stiftelsen.
Kontaktinformation
Mer information
Anna Hermansson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers,
tel: 031-772 3404, mobil: 0703-565857
e-post: anna.hermansson@chem.chalmers.se
Den klassiska modell för portföljoptimering som stora aktieinvesterare använt sig av sedan slutet av 70-talet är inte särskilt bra. Modellen är alltför trubbig och tar en medelväg utan hänsyn till skiftande ”nervositet” på aktiemarknaden. Den utesluter alltså slumpmässig volatilitet, hur stor sannolikheten är att börsen går snabbt upp eller ner.
En nyare modell, som publicerades 2001 av Barndorff-Nielsen och Shephard i ansedda Journal of the Royal Statistical Society tar hänsyn till sådana aspekter, och den har i tester visat sig vida överlägsen den klassiska. En svaghet har dock varit att den bara varit tillämpningsbar på en enda aktie. Carl Lindbergs doktorsavhandling redovisar en utveckling av modellen så att den kan användas till många aktier samtidigt.
-I min modell finns strukturer som tar hänsyn till beroendet som finns mellan olika aktier. Det finns till exempel en stark koppling mellan Ericssons aktie och Nokias: Går det bra för Nokia så påverkar det Ericsson. Sannolikheten att SKF:s resultat ska påverka Ericsson är mindre. Men den finns också, eftersom de båda aktierna är kopplade till samma marknad och delvis samma volatilitet. Sådana komplexa strukturer fångar min modell upp, säger Carl Lindberg.
Med Carl Lindbergs version kan aktieportföljer, som till exempel pensionsfonder och hedgefonder, optimeras. Då den bygger på att sprida risker är den inget för den som vill bli stenrik över en natt men på lång sikt, säg 20-30 år, finns inget säkrare sätt att öka avkastningen, menar Carl Lindberg.
-Om teorin visar sig hålla förbättrar den avkastningen med i snitt inte mer än några procent, men i stora portföljer kan det betyda miljarder. Och med den nya modellen garderar man sig effektivt mot stora förluster.
Detta innebär dock inte att modellen nu är fullständig. Några viktiga delar återstår, bland annat en teori kring prissättning av optioner (rätten att köpa en aktie för ett visst pris efter viss tid). Det är framför allt denna del av den gamla modellen som används idag. Men med den höga takt som det publiceras vetenskapliga artiklar lär det inte dröja lång tid innan den nya är tillräckligt utvecklad för att helt ersätta den gamla. Ett par, tre år tror Carl Lindberg. Sedan kan bara tiden utvisa hur effektiv den är.
Avhandlingen heter: ”Portfolio Optimization and Statistics for Stochastic Volatility Markets” och försvarades den 18 november 2005 vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Carl Lindberg, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers, tel: 031-772 5377, 0762-112062.
E-post: clind@math.chalmers.se
Syftet med bidraget är att forskarna ska få en möjlighet att gå vidare med sin forskarkarriär direkt efter examen. I år får 14 forskare, av 78 sökande, chans att utveckla sin forskning. De får dela på drygt 18 miljoner kronor. Den enskilde forskaren får 1,3 miljoner kronor för åren 2006 och 2007.
– Det är en viktig uppgift för FAS att ge yngre och nydisputerade forskare möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär. Doktorsexamen bör inte vara en slutpunkt i forskningsarbetet utan en startpunkt för framtida insatser. Med detta stöd ges bättre möjligheter att etablera sig i forskarsamhället och meritera sig i den framtida karriären där vetenskaplig publicering i internationellt ansedda tidskrifter får allt större betydelse, säger Kenneth Abrahamsson, programchef vid FAS.
Fem av forskarna har sin studieort i Stockholm, fyra vid Lunds universitet och de resterande fem finns vid Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt högskolan i Halmstad. Av dessa är åtta kvinnor och sex män. Stödet till yngre och nydisputerade forskare är en försöksverksamhet som ska pågå i sammanlagt tre år därefter kommer den att utvärderas.
En lista över dem som fått bidrag finns på FAS hemsida www.fas.se
För ytterligare information kontakta,
FAS programchef Kenneth Abrahamsson
Tel. 08-775 40 91, mobil: 0705-46 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
FAS huvudsekreterare Rune Åberg
Tel. 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Inom den svenska barnhälsovården ges ofta information och råd om kost och andra faktorer som är av betydelse för barnets hälsa, vilket också är något som efterfrågas av föräldrar. Tidigare har man befarat att risken för astma och eksem kan öka av amning och att AD-vitamin ökar risken för allergisjukdom. Vidare har fisk ansetts som ett betydelsefullt allergen och rekommendationen i Sverige har förut varit att vid allergi i familjen bör introduktionen för fisk i barnets kost senareläggas. Denna rekommendation gäller fortfarande i många länder. Den aktuella studien visar nu att barnhälsovården även fortsättningsvis kan ge information om bröstmjölkens fördelar ur olika aspekter, men även för att minska risken för att barnet skall få någon allergisjukdom. Information kan även ges att fisk tidigt i barnets kost inte ökar risken för allergi och att tillskott av AD-vitamin, under förutsättning att dessa är baserade i olja, under första levnadsåret inte ökar risken för allergisjukdom.
Syftet med denna avhandling har varit att studera kostens betydelse under första levnadsåret för allergiutveckling under de första 4 levnadsåren, och i synnerhet med avseende på amning, regelbunden konsumtion av fisk vid 1 års ålder samt tillskott av AD-vitamin baserat i jordnötsolja under barnets första levnadsår.
Amning
Bröstmjölk verkar kunna utgöra ett visst skydd mot uppkomst av astma och eksem, men inte för allergisk sensibilisering mot vanliga födoämnen eller luftburna allergen. Amning i minst 4 månader minskade risken för både övergående och kvarstående astma och eksem. Ytterligare ett par månaders delamning minskade risken ytterligare. Amning minskade också allergisjukdomens svårighetsgrad. Bland barn med astma hade flera sänkt lungfunktion mätt som luftflödet i de centrala luftvägarna, om de hade ammats 2 månader eller kortare. Att ha flera allergisjukdomar minskar sannolikheten att besvären skall växa bort senare under barndomen. Risken att ha både eksem och astma samtidigt vid 4 års ålder halverades av helamning i upp till 4 månader.
Fisk i kosten vid 1 års ålder
Tidpunkten för introduktion av fisk senarelades om barnet hade tidiga symtom på astma eller eksem samt om allergisjukdom fanns hos någon av föräldrarna. För att dessa barn inte skulle påverka resultaten uteslöts de i de vidare analyserna. Fisk i barnets kost minst 2 gånger per månad vid 1 års ålder minskade risken för utveckling av någon allergisjukdom vid 4 års ålder, mest uttalad var riskminskningen för utveckling av flera allergisjukdomar samtidigt. Fisk regelbundet i barnets kost vid 1 års ålder ökade inte risken för allergisk sensibilisering generellt och för allergi mot fisk sågs t.o.m. en något minskad risk. Denna var dock inte statistiskt signifikant, vilket delvis kan förklaras av att antalet barn sensibiliserade mot fisk endast var 18 av 2614 testade.
AD vitamin i jordnötsolja vid 1 års ålder
Barn som fått AD vitamin i jordnötsolja under första levnadsåret hade en minskad risk för utveckling av allergisjukdom vid 4 års ålder jämfört med barn som fått vattenlösliga vitaminer. Dessa barn hade också en lägre risk för kvarstående astma, allergisnuva och överkänslighet mot födoämnen, liksom för sent insättande astma. AD vitamin i jordnötsolja minskade risken för sensibilisering mot födoämnes- och inhalationsallergen generellt och skyddade även mot höga allergennivåer, nivåer som i allmänhet förknippas med en klinisk allergisjukdom. Regelbundet tillskott av jordnötsolja i form av oljebaserade vitaminer under barnets första levnadsår ökade inte heller risken för sensibilisering mot jordnöt.
Studierna i avhandlingen baseras på data från BAMSE-undersökningen (Barn Allergi Miljö i Stockholm en Epidemiologisk undersökning). Födelsekohorten består av 4 089 barn födda mellan 1994-1996. Vid födelsen insamlades information om olika omgivningsfaktorer såsom passiv rökning och bostadsförhållanden. Dessutom ställdes frågor om allergisjukdom i familjen och sociala bakgrundsfaktorer. När barnen var 1, 2 och 4 år besvarade föräldrarna enkäter med frågor om symtom som framför allt var förknippade med allergisjukdom. Frågor ställdes även om uppfödning och nyckelexponeringar i barnets miljö. Vid 4 års ålder var svarsfrekvensen 91% och vid en klinisk undersökning av barn mättes lungfunktion och serum analyserades med avseende på förekomst av allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen från födoämnen samt luftburna allergen.
För uppkomst av allergisjukdomar under de 4 första levnadsåren används begrepp som övergående, kvarstående och sen allergisjukdom. För att inte resultaten skulle påverkas av att barnet fick tidiga symtom på allergisjukdom och modern därför ammade sitt barn längre eller introducerade fisk senare, har barn som fått tidiga symtom på astma eller eksem uteslutits i analyserna.
Studierna har bedrivits vid enheten för Arbets- och miljömedicin inom Centrum för Folkhälsa, Stockholms läns landsting samt Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
För mer information kontakta:
Inger Kull, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Tel: 08-7373 673
Mobil: 070-484 13 65
E-post: inger.kull@sll.se
Anna Persson, informationsansvarig vid Institutet för miljömedicin.
Tel: 08-524 875 05
Mobil: 070-658 75 05
E-post: anna.persson@imm.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Mitt i glädjen över att kunna finansiera många vetenskapligt excellenta ansökningar är det sorgligt att beviljningsfrekvensen är fortsättningsvis låg då endast cirka 16 procent kunde få forskningsmedel. Det innebär att det är ett stort antal forskningsansökningar av mycket hög kvalitet som medlen inte räcker till. Glädjande är dock att antalet kvinnliga sökanden som beviljats medel stadigt ökar, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Listor på de projekt som beviljas medel finns på www.formas.se
Kontaktinformation
Bengt H Olsson, biträdande programchef, 08-775 40 23, bengt.olsson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Barn som insjuknar i cancer har i regel ett normalt näringstillstånd vid diagnosen, men den intensiva cellgiftsbehandling som de genomgår kan ofta ge biverkningar som medför ätsvårigheter. Detta kan leda till undernäring, vilket också påverkar behandlingen negativt.
I avhandlingens inledande delstudie registrerades kostintaget under tre veckor med cellgiftsbehandling för nyinsjuknade barn i åldern 5-16 år. Den visade att det genomsnittliga ätandet under barnens sjukhusdagar endast gav 58% av rekommenderat intag enligt Svenska Näringsrekommendationer (SNR). Efter denna kartläggning genomfördes ändrade måltidsrutiner på avdelningen med ökat urval populära rätter, energirika mellanmål och näringsdrycker samt mer flexibla mattider. Detta utvärderades i en uppföljande delstudie, som visade att det genomsnittliga energiintaget från mat och dryck fortfarande var lågt. Den visade också att när ordinerat näringsstöd inräknades så nådde barnen i undersökning upp till i genomsnitt 91% av rekommenderat näringsintag.
I ytterligare en delstudie, som omfattade intervjuer, visades att smakförändringar var den av barn och föräldrar oftast nämnda orsaken till ätproblem. Barnen och föräldrarna nämnde dessutom en allmän avsmak för mat, illamående och smärta som viktiga orsaker. Barn- och sjuksköterskorna ansåg att illamående, allmän sjukdomskänsla och vårdmiljön var viktigast. Resultaten av ett smaktest som gjordes på de 10 äldsta av de intervjuade barnen och friska kontroller, visade att smakförändringarna var påtagliga. Det betyder att många cancersjuka barn under en behandlingsperiod inte kan förväntas tillgodose sitt energi- och näringsbehov enbart via mat och dryck.
Slutsatsen är att de nya måltidsrutinerna hade liten betydelse för barnens ätande, men en större medvetenhet på vårdavdelningen om näringsfrågor resulterade i effektivare stöd. Det krävs en kombination av åtgärder med hänsyn till barnens preferenser och aversioner kompletterat med ordinerat näringsstöd.
Inger Skolin är född och uppvuxen i Stockholm. Hon har arbetat som barnsjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där datainsamlingen är gjord. Sedan 2001 arbetar hon som universitetsadjunkt vid sjuksköterskeprogrammet, Karolinska Institutet i Huddinge. Hon nås på tel. 08-524 837 66 (arb.) samt e-post inger.skolin@pediatri.umu.se eller inger.skolin@ki.se.
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 december vid Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, och har titeln Nutritional consequences in children undergoing chemotherapy for malignant disease.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, allmän medicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är docent Yigael Finkel, Karolinska Institutet, Solna.
Daniel Silander, statsvetare vid Växjö universitet, har i sin
doktorsavhandling ” Democracy From the Outside-In? – the Conceptualization and Significance of Democracy Promotion” studerat demokratiseringsprocessen i tre östeuropeiska länder: f d Jugoslavien, Slovakien och Vitryssland.
Gemensamt för dessa tre är att de är stater som har brutit sig ur en annan stat och relativt nyligen blivit självständiga. Han har särskilt studerat vilken inverkan EU har haft på demokratiseringsprocessen i dessa tre länder.
– Tidigare forskning på området har i första hand sökt inomstatliga förklaringar till demokratiseringen av ett land. Men alla länder är beroende av internationella relationer och internationell politik. Jag har därför studerat om det har funnits aktörer bortom landets gränser som har påverkat
processen. Det visade sig vara så. Länderna jag har studerat utsattes definitivt för ett västerländskt tryck att välja demokratin när de just blivit självständiga, säger Daniel Silander.
Det fanns olika syften för EU att utöva påtryckningar i riktning mot demokrati. I fallet Vitryssland fanns exempelvis en intressant marknad för EU. I fallet Slovakien handlade det snarare om ett intresse att ”hjälpa” eftersom där fanns goda förutsättningar och en stark vilja.
Med utgångspunkt i sina studier har Daniel Silander skapat en teoretisk modell som kan användas vid analyser av hur internationella aktörer medvetet påverkar ett lands demokratiseringsprocess i en viss riktning. Modellen ger svar på frågor som: Vilken/vilka aktörer påverkar landet? I vilket intresse? Vilka metoder används? Med hjälp av de svar som ges kan forskare lättare förstå skeenden och varför vissa processer lyckas och andra misslyckas.
Daniel Silander är sedan 1999 verksam vid institutionen för
samhällsvetenskap vid Växjö universitet.
Avhandlingen ” Democracy From the Outside-In? – the Conceptualization and Significance of Democracy Promotion” försvaras den 25 november 2005, kl 13.00-15.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är docent Jan Teorell, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Daniel Silander, telefon: 0470-70 82 18, e-post: daniel.silander@vxu.se eller informatör
Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77, 0709-70 37 34, e-post elisabet.wartoft@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
Akut hjärtinfarkt beror på att en blodpropp orsakar ett plötsligt stopp av blodflödet i ett av hjärtats kranskärl. För att minska skadan på hjärtmuskeln och förbättra patientens chans att överleva gäller det att snabbt återställa blodflödet. Den vanligaste, enklaste och mest använda metoden att göra det är att sätta in propplösande läkemedel, så kallade trombolytika.
Erik Björklund har gjort en rikstäckande registerstudie över 5 400 patienter med akut hjärtinfarkt. Resultaten visar att det är ytterst viktigt att patienterna blir diagnostiserade redan i ambulansen. Genom att ställa diagnosen och påbörja trombolysbehandlingen i ambulansen kortades tiden från symtomdebut till behandling med nästan en timme.
Dessutom visade studien att de patienter som hade fått trombolysbehandling i ambulansen hade 30 procents lägre dödlighet ett år efter hjärtinfarkten jämfört med dem som hade fått behandling på sjukhuset. Siffran gäller efter justering för olikheter i riskfaktorer, ålder och kön.
– Min rekommendation är att ambulanssjukvårdare tar EKG på alla patienter där man kan misstänka någon form av hjärtåkomma, säger Erik Björklund.
I avhandlingen har Erik Björklund även synat en stor läkemedelsstudie i sömmarna. I studien, som omfattade 900 patienter i Sverige, jämfördes två trombolysläkemedel. Erik Björklund har jämfört 730 av dessa patienter med cirka 2 000 andra patienter som också behandlades med trombolys, men som av olika anledningar inte inkluderades i studien. Resultaten visade att det företrädesvis var lågriskpatienter som kom med i studien. Dödligheten hos de 2000 övriga patienterna var nästan dubbelt så hög.
– Det är viktigt att veta att patienterna i sådana här stora läkemedelsstudier inte är helt representativa, säger Erik Björklund.
Erik Björklund är verksam som hjärtspecialist på Akademiska sjukhusets kardiologiska klinik i Uppsala.
Kontaktinformation
Erik Björklund kan nås på tel 018-611 40 43, 0709-38 13 26 eller erik.bjorklund@akademiska.se
Ett första steg i människans tidiga domesticering av vilda djur är avel på de mest lätthanterliga individerna. Många generationers avel har efterhand resulterat i att dagens husdjur är ärftligt tama.
I Ryssland har silverrävar (Vulpes vulpes) avlats på tamhet i mer än 40 generationer. Det har resulterat i djur som är orädda för människan och liknar hundar beteendemässigt. De tama rävarna uppvisar också neurokemiska och fysiologiskt mätbara förändringar som liknar dem som har observerats hos andra domesticerade djur.
För att förstå vilka genetiska och molekylära mekanismer som ligger bakom de dramatiska förändringarna i beteende, neurokemi och fysiologi hos de domesticerade rävarna har forskare från Uppsala universitet, SLU och Norges universitet för miljö och biovetenskap studerat några av dessa tama rävar. Projektet har koordinerats av Elena Jazin vid Uppsala universitet.
Forskarna har jämfört aktiviteten hos tusentals gener i hjärnan hos de tama rävarna med genaktiviteten i hjärnan hos vanliga silverrävar. De vanliga silverrävarna har levt i samma kontrollerade miljö men utan att ha avlats på tamhet.
Resultaten visar att de tama silverrävarna endast har en liten förändring i hjärnans genaktivitet jämfört med vanliga silverrävar.
– Det innebär att de stora skillnader vi tidigare har sett mellan till exempel hundar och vargar sannolikt framför allt beror på olikheter i miljö och livsföring, inte på genetik, förklarar Peter Saetre i projektet.
Dessa små förändringar i genaktivitet hos tama silverrävar kan emellertid ge viktiga ledtrådar till vilka gener och biokemiska processer som är inblandade i tamhet. I ett vidare perspektiv stöder resultaten också hypotesen att inte bara geners funktion utan också regleringen av deras aktivitet kan vara viktig för evolutionen av arter.
Länk till Current Biology: http://www.current-biology.com/
Kontaktinformation
Elena Jazin, tel 018-471 64 63, e-post elena.jazin@ebc.uu.se
Peter Saetre, tel 018-471 64 68, e-post peter.saetre@ebc.uu.se
Vi står inför ett förändrat klimat med varmare temperatur och ökad nederbörd i framtiden. Klimatförändringen förväntas påverka en rad områden i samhället och miljön. Hampus Markenstens avhandling handlar om hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka mängden och typen av alger i våra sjöar. Han har konstruerat en datormodell som beskriver algers tillväxt i sjöar och sedan använt den på data från västra Mälaren tillsammans med SMHI:s klimatmodell som förutspår ett möjligt väder cirka 100 år framåt i tiden.
– Modellen kan fungera som ett redskap för politiker, naturvårdande myndigheter och lokala vattenverk till exempel, för att planera vilka insatser som behövs göras för att upprätthålla en god vattenkvalité i framtiden, säger Hampus Markensten.
Modellen förutspår att mängden alger i våra sjöar ökar, vilket kan försämra vattenkvalitén i redan övergödda sjöar. Den visar också att det framförallt är ”blågröna alger”, cyanobakterier, som förväntas öka och dessa kan vara giftiga och störande för badande och vattenverk. Också tillväxten av andra alger till exempel de kiselberoende algerna (kiselalger) förväntas öka, men inte lika mycket.
Detta orsakas framför allt av en förhöjd vattentemperatur som i sin tur leder till att vattenmassan skiktar sig. Detta gynnar vissa cyanobakterier som kan påverka hur nära de befinner sig ytan, där de får bättre ljus att växa i. De gynnas därmed på bekostnad av alger som sjunker till botten när sjöar skiktas.
Tillväxt av algerna beror enligt modellen framför allt på själva temperaturförändringen och till mindre del på ett förändrat näringsinflöde från åar. Varmare klimat ger mindre snö, vilket tidigarelägger och minskar vårfloden. Detta tillsammans med en ökad nederbörd gör att det kommer mer näring från åarna under vinterhalvåret, men mindre under det ännu varmare sommarhalvåret. Mindre inflöde av kisel till sjön under sommaren leder också till att kiselalger minskar och ger plats för till exempel cyanobakterier.
Kontaktinformation
Mer information: Hampus Markensten, 018-471 2717, 070-274 5049 eller hampus.markensten@ebc.uu.se
Första gången ett barn fick ett inplantat inopererat var i Lund 1990. Nu har några av dessa barn gått i skolan ett antal år. Hur fungerar det i verkligheten för de här barnen? Har människor med cochleainplantat andra behov och hur ska de i så fall tillfredställas?
Reportaget om cochleainplantat sänds i SVTs Kunskapskanalen i programmet Vetenskapslandet den 23 november kl. 22.00 och en repris sänds den 24 november kl. 18.30. I reportaget intervjuas en flicka som går i årskurs 7 vid Siliviaskolan i Hässleholm om hur det är att leva med cochleainplantat. I programmet berättar också Birgitta Sahlén, docent i logopedi, foniatri och audiologi, om sin forskning på området.
FAS har finansierat inslaget om cochleainplantat i Vetenskapslandet.Vetenskapslandet är tv-programmet som presenterar aktuell forskning från landets universitet och högskolor.
