Sverige och Finland är idag mer ekonomiskt integrerade än någonsin tidigare efter freden år 1809. Det är särskilt efter andra världskriget som länderna har närmat sig varandra, och idag är de ekonomiska banden starka. I sin avhandling vid Umeå universitet visar Lars Fredrik Andersson att tillväxten av handel och sjöfart efter år 1945 till stor del ligger bakom utvecklingen.
Tillväxten i handeln är stark efter andra världskriget, och i mitten av 1970-talet var Sverige den viktigaste handelspartnern för Finland. Under de senaste sextio åren har dock handelsvarorna ändrats. Finland exporterar idag mer högförädlade produkter, särkilt från verkstadsindustrin, till Sverige. Samtidigt har den traditionella exporten av skogsråvaror och jordbruksvaror minskat relativt andra varor. Idag ökar handeln mer inom branscher än mellan, och svenska och finska företag konkurrerar mer och mer på samma marknader med liknande produkter, något som exempelvis är tydligt när det gäller mobiltelefoner.
Lars Fredrik Andersson visar också att det finns stora regionala skillnader i utbytet mellan Sverige och Finland. Jämfört med Sverige i stort har det regionala handelsutbytet över Kvarken, havet mellan Umeå och Vasa, utvecklats svagare. Handeln har varit begränsad till färre varugrupper, och har dominerats av skogsindustrin. Skillnaderna i handel och sjöfart är beroende av befolkningsstorlek och industristruktur. Områdena längs Kvarken och Bottenhavet är glest befolkade och har en mindre varierad industristruktur jämfört med exempelvis områdena längs Ålands hav.
Från år 1960 fram till idag har det totala antalet passagerare inom färjesektorn ökat från knappt en miljon till tio miljoner, och fraktvolymen har växt från två tusen till fyra miljoner ton. Bilfärjan, som introducerades år 1961, är central för utvecklingen. Större och mer fashionabelt utrustade färjor mötte ett växande behov av transport-, nöjes- och turisttjänster.
Turisttjänsterna var starkt förknippad med taxfree-försäljningen från 1960-talet fram till den 1 juli år 1999. Då försvann taxfree från alla turer som inte anlöper Åland, och över Kvarken har passagerarvolymerna sedan dess minskat med omkring 80 procent. Trafiken på Kvarken är idag lika stor som den var år 1965.
Onsdagen den 4 maj försvarar Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling: Bilateral shipping and trade – Swedish-Finnish experiences in the post-war period. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jari Ojala, Department of history and ethnology, University of Jyväskylä.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lars Fredrik Andersson,
institutionen för ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 80,
e-post: larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se
Ungefär en procent av svenskarna lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohn’s sjukdom. Vanligtvis debuterar sjukdomen när patienten är mellan 15 och 30 år, varefter patienten har livslånga besvär med magen och tarmarna. Trots att inflammatoriska tarmsjukdomar är så vanliga känner forskarna inte med säkerhet till de bakomliggande orsakerna. Flera faktorer som miljö, matvanor och genetiska anlag tros ligga bakom. Forskning tyder också på att sjukdomen kan orsakas av ett felande immunförsvar.
Fil mag Malin Bjursten vid Sahlgrenska akademin har i sitt avhandlingsarbete intresserat sig för vad det är som gör att sjukdomen uppstår. I hennes studier av möss med inflammatorisk tarmsjukdom visade det sig att immunförsvarets T-celler var viktiga för sjukdomsuppkomsten. T-celler är en typ av vita blodkroppar som är mycket viktiga för människans immunförsvar. Cellerna utvecklas i thymus, som är en körtel som hos människor sitter bakom bröstbenet.
Avhandlingens resultat visar att redan när T-cellerna utvecklas i thymus sker vissa förändringar som troligen påverkar de T-celler som finns i blodet på ett sådant sätt att de initierar inflammation i tarmen. Resultaten kom fram då T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom gavs till friska möss som då utvecklade sjukdomen. T-celler från möss med inflammatorisk tarmsjukdom är programmerade att producera så kallade inflammatoriska mediatorer, det vill säga molekyler från T-cellerna som förstärker och upprätthåller inflammationen i tarmen. Exempel på inflammatoriska mediatorer är cytokinen IFN-γ. Dessutom kan T-cellerna påverka andra celler som styr immunförsvaret att producera inflammatoriska mediatorer som IL-1β och TNF vilket gör att inflammationen blir än starkare.
Normalt aktiveras inte kroppens immunförsvar av födoämnen i tarmen, men trots det reagerar T-cellerna med kraftigt förhöjda nivåer av den inflammatoriska mediatorn cytokinen IFN-γ redan innan mössen utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom.
– Det tyder på att vår mat kan ha stor betydelse vid initiering av inflammatorisk tarmsjukdom då kroppens egna immunförsvar reagerar mot vanliga födoämnen på ett liknande sätt som vid till exempel en bakterieinfektion, säger Malin Bjursten.
En av de nyare behandlingsmetoderna vid inflammatorisk tarmsjukdom är att använda antikroppar som bland annat förhindrar T-cellerna att ta sig till tarmslemhinnan. Malin Bjurstens avhandling visar dock att metoden kan vara olämplig vid långtidsbehandling eftersom inflammationen i tarmen förvärrades hos möss med inflammatorisk tarmsjukdom.
- Det beror främst på okontrollerad celldelning av de T-celler som redan fanns i tarmslemhinnan vid behandlingens start. Det visar på att det finns stora risker i och med antikroppsbehandlingar riktade mot bland annat rekryteringen av T-celler till tarmslemhinnan, säger Malin Bjursten.
Hon säger vidare att ökad kunskap om T-cellernas utveckling samt deras samspel med andra immunceller är av stor betydelse för att kunna förbättra de kliniska behandlingsmetoderna vid inflammatoriska tarmsjukdomar.
Avhandlingen skriven av:
Fil mag Malin Bjursten, telefon: 031-342 48 21, mobiltelefon: 0702-86 60 65, e-post: malin.bjursten@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Elisabeth Hultgren Hörnquist, telefon: 031-342 40 08, e-post: elisabeth.hornquist@microbio.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk immunologi
Avhandlingens titel: T cell Ontogeny and Effector Functions in Gαi2-deficient colitis
Avhandlingen försvaras torsdagen den 28 april, klockan 9.00, föreläsningssalen vån. 3, Medicinaregatan 10A, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I dag står Afrika bara för två procent av den totala världshandeln och kontinenten tycks befinna sig i en besvärlig situation av inbördeskrig, aidskatastrofer, bristande demokrati och korrupta regeringar. Finns det någon väg ut eller är Afrika dömt att förbli den fattiga kusinen?
Den 9 maj behandlar en rad namnkunniga afrikaexperter frågan under ett heldagsseminarium vid Lunds universitet.
Författaren och journalisten Lasse Berg inleder med att jämföra globaliseringens effekter i Asien och i Afrika. Därefter diskuterar forskare från Lunds universitet och Nordafrikainstitutet kontinentens problem och möjligheter. Bland annat kommer professorn i handelsrätt och Lunds universitets förre rektor, Boel Flodgren, att tala om Afrikas plats i världshandelssystemet.
Eftermiddagen ägnas bland annat åt vad den rika världen kan göra för att dra sitt strå till stacken. Forskare diskuterar den afrikanska matkrisen och vilka lärdomar man dra från Asiens ”gröna revolution”. Kommunikationsstrategen Fredrik Segerfeldt från Svenskt Näringsliv ger sin syn på hur han tror att näringslivet kan bidra till utvecklingen och chefen för UDs Afrikaenhet, Anna Brandt talar om svensk afrikapolitik.
Moderator är professor Mårten Carlsson som under flera år varit ordförande för SIDAs forskningsråd SAREC.
Tid: måndagen den 9 maj klockan 9.15-16.30
Plats: Palaestra, universitetsplatsen, Lund
Pressen är välkommen att delta i hela eller delar av evenemanget
Kontaktinformation
Se hela programmet på www.sasnet.lu.se/africaseminar.pdf
För mer information och intervjutider med deltagarna på seminariet kontakta professor Göte Hansson på telefonnummer 046-222 86 61 eller e-post gote.hansson@nek.lu.se
Bakom ansökan som nu beviljats finns avdelningarna Förpackningslogistik, Produktionsekonomi, Teknisk Logistik samt Öresundsplattformen Öresundslogistik.
Det blivande excellenscentret har en stark förankring inom industrin och en av NGILs uppgifter blir att lyssna till industrins forskningsbehov och initiera forskningsprojekt och pilotstudier som både involverar industrin och forskarna. NGIL skall också verka för att kompetens inom logistikområdet sprids till företagen för att öka Sveriges konkurrenskraft.
Under oktober månad skall centret vara igång. Totalt kommer verksamheten att omfatta ungefär 210 miljoner kronor under tio år genom engagemang från medverkande aktörer. Vinnova satsar 70 miljoner kronor under denna period.
– Tillsammans med industrin har vi beslutat att inledningsvis inrikta forskning och projekt mot spårbarhet (”visibility”) i försörjningskedjan, riskdelning i försörjningskedjan samt adaptiva logistik- och produktionssystem. Dessa områden kommer naturligtvis att kompletteras och förändras efterhand som företagens behov förändras, konstaterar Mats Johnsson vid forskargruppen för förpackningslogistik, som nu blir projektledare för Vinnovas nya excellenscentrum i Lund.
– Centret har ett unikt internationellt nätverk förankrat i den internationella forskarvärlden inom logistik som inkluderar t ex Stanford och MIT i USA. Detta nätverk kommer att kunna användas för att utveckla kompetensen inom deltagande organisationer genom forskningssamverkan, workshops och liknande aktiviteter, säger Mats Johnsson.
Följande företag har åtagit sig att delta i centrets forsknings- och projektverksamhet genom att skriva ett ”Letter of Intent”:
Bioett, CeLIT (Centrum för Logistik och IT vid Campus Helsingborg), DFDS Transport, Ericsson, Frigoscandia Distribution, Port Helsingborg, ICA, Lindab, Moving, MA-System, Nolato, Pfizer, REXAM, Region Skåne, SCA Packaging, Sony Ericsson, Swedish Customs, Tetra Pak, Unilever, Volvo Car
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Mats Johnsson,
projektledare för NGIL, telefon: 070-207434.
För närvarande pågår platsundersökningar i ett flertal länder för att finna lämpliga berggrunder för framtida djupförvar. En berggrunds lämplighet bedöms bland annat utifrån dess grundvattenflöde, transportegenskaper för lösta ämnen och bergmekaniska egenskaper, vilka kan utvärderas med datorsimulering.
För att göra detta krävs en beskrivning av bergsmassans egenskaper med datormodeller. Modellbeskrivningen av sprickigt berg är svår på grund av flera faktorer. En anledning är att sprickornas öppning avgör vattenledningsförmågan, en annan är att sprickan måste vara sammanbunden med andra sprickor för att leda vatten. Ofta måste en datormodell beakta en stor bergsvolym och eftersom man aldrig kan veta alla sprickors egenskaper och lägen exakt, måste man istället förlita sig på statistiska beskrivningar som baseras på mätningar från borrhål och markyta. Dessutom måste bergmassans modellbeskrivning förenklas på grund av begränsningar i datorers beräkningskapacitet.
Syftet med Johan Öhmans avhandling var att utveckla förbättrade metoder för att systematiskt undersöka egenskaper hos sprickigt berg, med avseende på vattenflöde och ämnestransport, och att sedan utvärdera bergspänningens inverkan på storskalig ämnestransport.
Johan Öhmans metoder handlar om undersöka olika möjligheter för hur spricksystemet i ett bergparti kan se ut utifrån information från borrhål och markyta. Därefter överförs information om spricksystemets egenskaper i förenklad form till en storskalig datormodell. Eftersom man inte vet exakt hur spricksystemet ser ut i verkligheten måste man undersöka många olika versioner av hur det kan se ut i den större modellen.
– Fördelen med min metod är att modellen förenklas så långt som möjligt utan att försämra dess beskrivning av verkligheten, berättar Johan Öhman.
Utifrån den storskaliga modelleringen kan man utvärdera vad som skulle kunna hända om radioaktivt avfall skulle läcka ut från ett djupförvar.
– Förhoppningsvis kan min metod bidra till bättre förutsägelser. Genom att jämföra de olika metoderna som finns för att beräkna transporttider för ämnen i berg ökar tillförlitligheten i beräkningarna, säger Johan Öhman.
Metoderna kan även bli användbara vid utvinning av olja och bergvärme.
Kontaktinformation
Johan Öhman, tel: 018-471 71 66, e-post: johan.ohman@hyd.uu.se
Kunskaper om fiskars beteenden, utbredning och säsongsdynamik ökar förståelsen för ekologin i kustområden och kan användas för att förbättra precisionen vid bedömning av fiskbeståndens storlek och tidiga förutsägelser av återväxten. Undersökningarna har genomförts i kustnära områden i Östersjön med hjälp av ekolodningsteknik i första hand.
Fiskarnas vertikala fördelning visar på ett årligen upprepat mönster som delvis skiljer sig åt för små och större fiskar, och där temperaturen verkar vara en avgörande faktor. Den horisontella utbredningen uppvisar också variation, dock utan genomgående mönster. Olikheter i fiskars beteende dag och natt medför att beståndsskattningar med hjälp av ekolod bör ske nattetid i dessa områden. Övergången ägde emellertid rum snabbt, inom en timme före respektive efter soluppgång och solnedgång.
I de områden där årsungar av strömming växer upp sker en drastisk – mer än tiodubbel – ökning av fiskbiomassan under juli/augusti som därefter sakta minskar under hösten. Högsta fiskbiomassa och täthet registrerades i mitten av augusti under flera år vilket kan användas som ett tidigt mått på den årliga lekframgången hos strömmingen, dvs. hur stor en årsklass kan antas vara när den kan börja fiskas vid tre års ålder.
Doktorsavhandlingens titel: Pelagic Fish Distribution and Dynamics in Coastal Areas in the Baltic Sea Proper
Disputationen äger rum fredag 29 april kl. 09.00, hörsal 107, Frescati Backe, Svante Arrhenius väg 21 A, Frescati. Opponent är professor Stein Kaartvedt, Biologisk Institutt, Universitetet i Oslo, Norge.
Kontaktinformation
Thomas Axenrot kan nås på telefon 08-674 75 51 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post thomas@ecology.su.se
Den första prognosen för årets ansökningssiffror visar i princip enbart uppåt. Ansökningarna till de samhällsvetenskapliga utbildningarna har minskat något, liksom de till våra arenor.
Minskningen för samhällsvetenskapen ligger nästan helt på psykologi- och sociologiprogrammen, en minskning som vi tror beror på att många av de presumtiva studenterna i stället sökt sig till social omsorg- och socionomutbildningarna och därför registreras under vårdutbildningarna.
När det gäller arenornas nedgång kan vi konstatera att det i första hand är Arena livststil, hälsa och teknik, Arena innovativ teknik samt Arena media, musik och teknik som fortsätter att rekrytera bäst.
Dock är det vår bestämda uppfattning att arenorna har kommit för att stanna – i första hand för att de attraherar studentgrupper som vi aldrig tidigare nått, men också för att de och deras konstruktion på olika sätt fungerat som energigivare till kurserna inom de mer traditionella programmen.
Antalet ansökningar så här långt – hittills har 113.000 av de beräknade cirka 120.000 ansökningarna från landets alla presumtiva studenter registrerats – visar att 8.594 personer sökt till Luleå tekniska universitet, vilket är 7,4 procent fler än förra året.
Av dem har 3.159 sökt till LTU i första hand, vilket är 5,4 procent fler än förra året.
Och som sagt, för de olika utbildningsområdena är ökningarna än mer positiva.
Exempelvis ökar antalet förstahandsansökningar till våra civilingenjörsutbildningar med 39,5 procent, våra högskoleingenjörsutbildningar med 7,9 procent, vårdutbildningar med 5,2 procent och våra lärarutbildningar med hela 53,9 procent.
Utbildningsområde 1:a handssökande
2005 2004 2003
Civilingenjörer 547 392 363
Högskoleingenjörer 189 174 177
Samhälls-/beteendevetare 491 556 431
Musik/media 488 584 410
Vård 586 557 560
Lärare 474 308 445
Yrkeshögskolestudenter 136 129 16
Arenor 208 249 271
Övrig teknikutbildning 158 50
+ Internationella magistrar 1.250 350 200
Än så länge är detta preliminära siffror, i den meningen att alla ansökningar ännu inte registrerats. I slutet av den här veckan räknar Verket för högskoleservice med att ha den kompletta ansökningssituationen klar.
Kontaktinformation
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Artbildning har länge varit ett centralt problem inom biologin. Vad krävs egentligen för att en ny art ska bildas? Det mönster som långsamt växt fram under de senaste 100 åren är att nya arter i huvudsak uppkommer när en population individer avskiljs från resten av sina artfränder. Om en sådan population hålls isolerad under en längre tid kan den fritt anpassa sig till de lokala omständigheterna. På sikt leder det till att individer från den avskurna populationen förändras så mycket att de inte längre kan reproducera sig med individer från den art de härstammar, och en ny art har uppstått. Exakt vilken evolutionär process som snabbast kan skapa skillnader som resulterar i nya arter är emellertid inte känt.
Bland de processer som skapar skillnader mellan avskurna populationer kan nämnas slumpen och anpassningar via naturligt urval. Slumpmässiga genetiska skillnader uppstår relativt långsamt. Anpassningar till en ny fysisk miljö kan, å andra sidan, gå fort till en början, men med tiden avstannar processen då individerna blir allt bättre anpassade till sin nya miljö. De organismer som omger dessa individer är däremot mer föränderliga. Detta gäller speciellt för interaktioner mellan fiender, t.ex. mellan ett rovdjur och dess byte eller mellan en parasit och dess värd. De befinner sig i oavbrutna cykler av anpassningar och motanpassningar, s.k. antagonistisk samevolution.
Antagonistisk samevolution kan även pågå mellan individer inom en och samma art. Detta tror man sker mellan hanar och honor. Hos många djur vill t.ex. varje hane para sig med så många honor som möjligt för att bli fader till många ungar. En hona maximerar däremot oftast sitt bidrag till nästa generation genom att endast para sig med en eller ett fåtal hanar. Konflikter mellan könen är särskilt intressanta från ett artbildningsperspektiv. De egenskaper som är under förändring är nämligen direkt inblandade i fortplantningen och skulle på så sätt snabbare än andra egenskaper kunna bidra till att skillnader mellan populationer uppstår.
I den här studien presenteras en metod för hur man kan avsöka hela bananflugans genom för genetisk variation för olika egenskaper. Detta har tidigare endast varit möjligt att göra för en kromosom i taget. Forskarna har också bestämt storlek och riktning på det naturliga urvalet som påverkar variationen. Denna metod har forskarna använt i ett flertal delstudier, i den här studien har de lagt samman pusselbitarna.
– Vi ser att det finns ärftlig genetisk variation för hanars förmåga att manipulera honor till att bete sig så att det gynnar hanarna hos bananflugan. Likaså finns det ärftlig genetisk variation för hur bra honorna är på att överkomma hanarnas försök till manipulation. Dessutom är manipulationsförmågan positivt selekterad hos hanarna medan förmågan att överkomma sådan manipulation är positivt selekterad hos honorna, berättar Urban Friberg.
Dessa data visar tydligt att det pågår ett eskalerande ”krig” mellan könen som leder till snabba förändringar i fortplantningsrelaterade egenskaper hos båda könen. Eftersom mycket tyder på att denna typ av förändringar inte följer en bestämd riktning är det sannolikt att olika populationer snabbt rör sig åt olika håll med avseende på dessa egenskaper. Detta leder till slutsatsen att antagonistisk samevolution, driven av konflikter mellan könen, är en stark kandidat till att vara den process som snabbast bidrar till att skapa nya arter.
Bakom artikeln står en stor forskargrupp från University of California, Santa Barbara, ledd av William R. Rice. Urban Friberg, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet är medförfattare till artikeln.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Urban Friberg, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 073-0408457
E-post: urban.friberg@emg.umu.se
Typ 2-diabetes kännetecknas av en kombination av att kroppen producerar för lite insulin och att kroppen inte reagerar på insulin som den ska. De som kommer från familjer där många har typ 2-diabetes har större risk att drabbas än andra. I tidigare studier i Göteborg har forskare visat att 30 procent av dem som har typ 2-diabetes i släkten har låga nivåer av proteinet IRS-1 i sina fettceller. De med låga nivåer av IRS-1 har en låg känslighet för insulin och har också andra förändringar i ämnesomsättningen som antyder att gruppen har en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.
I sin avhandling visar leg läkare Madeléne Sandqvist att personer med lite IRS-1 i fettcellerna har en ökad kärlstelhet, vilket är ett mått på försämrad kärlfunktion och strukturella förändringar i kärlväggen.
– Fyndet kan delvis förklara varför personer med typ 2-diabetes har en ökad risk att få hjärt-kärlsjukdomar. Sambandet mellan kärlstelhet och låga halter av IRS-1 i fettcellerna kan bero på att personer med denna förändring har störningar i sin ämnesomsättning, säger hon.
Göteborgsforskare har tidigare visat att de med låga nivåer av IRS-1 också har låga nivåer av det cirkulerande proteinet adiponectin, som i normala fall skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har dessa patienter stora fettceller, vilket är kopplat till en ökad risk att få typ 2-diabetes. Madeléne Sandqvists avhandlingsresultat visar att personer med stora fettceller också har ökade nivåer av proteinet interleukin-6 som brukar stiga vid inflammationer i kroppen. Det finns ett känt samband mellan inflammation och hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. De nya forskningsfynden ger ett ökat stöd för denna uppfattning.
Madeléne Sandqvist har dessutom för första gången någonsin mätt insulinnivåerna i fettvävnaden hos människor efter en måltid. Tidigare har forskarna trott att det kan finnas ett hinder för insulinet att ta sig ut från blodkärlen, vilket kan bidra till en försämrad insulinkänslighet i fettvävnaden. Hennes resultat visar att en lika stor andel av det insulin som finns i cirkulationen går ut i fettvävnaden oavsett grad av insulinkänslighet. Madeléne Sandqvist anser därför att insulinresistens i fettvävnaden beror på en defekt i fettcellerna.
– Sammanfattningsvis har nya upptäckter gjorts i fettvävnaden som kan förklara varför vissa individer löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger Madeléne Sandqvist.
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Madeléne Sandqvist, telefon: 031-342 39 92, 0730-63 49 18, e-post: madelene.sandqvist@medic.gu.se
Handledare:
adjungerad professor Per-Anders Jansson, telefon: 031-342 16 24, e-post: per-anders.jansson@medic.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för internmedicin
Avhandlingens titel: Studies of the adipose tissue in insulin resistance with microdialysis
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Rydbergsmateria beskrevs 1981 teoretiskt som ”kondenserade exciterade tillstånd”. I början av 1990-talet visade en forskargrupp vid Göteborgs universitet med hjälp av experiment att materian existerade, och i en avhandling presenterar Shahriar Badiei nya upptäckter om Rydbergsmateria.
Genom att sönderdela Rydbergsmateria med hjälp av laser och studera hastigheten av fragmenten, har han lyckats få fram information om vilka ämnen som ingår och hur dess struktur ser ut. Rydbergsmateria kan formas av gaser som väte och kväve, där väteatomen via Rydbergsmateria kan anta en metallisk fas och på så sätt skapa metalliskt väte.
Rydbergsmateria kan vara mycket långlivad vid låga temperaturer om den inte störs. Det betyder att det kan finnas enorma mängder av denna materia i rymden. I avhandlingen föreslås även att Rydbergsmateria kan vara orsaken till de magnetfält som har observerats i rymden mellan galaxer där ingen vanlig materia finns.
De ”byggstenar” som ingår i Rydbergsmaterian heter Rydbergstillstånd och har namngivits efter J. R. Rydberg, en svensk spektroskopist som levde på slutet av 1800-talet.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/shahriar_badiei.shtml
Shahriar Badiei, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:”Properties of Rydberg matter studied by photon-matter interactions using lasers”.
Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Shahriar Badiei
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-7722843
Mobil: 0702-151869
E-post: shahriar.badiei@chem.gu.se
Kontaktinformation
———————————————————————
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
Att lära sig datavetenskap är ofta svårt. Ämnet spänner från matematiskt formulerad teori till praktisk programmering. Trots detta är forskningen om hur studenter lär sig datavetenskap mycket begränsad. Anders Berglund har därför studerat hur universitetsstudenter som arbetar i grupper lär sig sitt ämne.
Studenterna arbetade i grupper om sex personer, tre fanns i Sverige och tre i USA. Gemensamt utvecklade studenterna en styrprogramvara till ett labyrintspel.
För att förstå studenternas lärande och beskriva denna som helhet har Anders Berglund använt ett fenomenografiskt forskningsperspektiv, en kvalitativ metod som syftar till att förklara hur studenterna uppfattar sitt lärande.
Anders Berglunds resultat visar att det finns komplexa samband mellan vad studenterna lär sig, deras studiemiljö, hur de går tillväga för att lära sig och vad de strävar efter.
– Det visar att läraren har fler verktyg än sin egen presentation. Läraren kan påverka studiemiljön och studenternas motivation samt anpassa undervisningen efter studenternas karriärplaner, säger Anders Berglund.
Grupparbeten kritiseras ibland för att studenterna inte anses lära sig speciellt mycket. Anders Berglunds studie visar emellertid att studenterna lär sig identifiera och lösa problem i grupparbeten. Resultaten visar också att den sociala aspekten var en viktig drivkraft i grupparbeten.
– För de flesta studenterna var det viktigare att göra det man hade lovat sina kompisar och att gruppen gör bättre ifrån sig än andra grupper, än vad det var för den enskilde att få ett högt betyg, berättar Anders Berglund.
Anders Berglund har arbetat i nästan 20 år vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, först som lärare och sedan alltmer som forskare. Hans avhandling är den första som läggs fram i Sverige inom ämnet datavetenskapens didaktik. Undersökningen är en del i ett projekt finansierat av KK-stiftelsens LearnIT-program.
Kontaktinformation
Anders Berglund, tel: 018-471 31 67, mobil: 0704-25 02 11, e-post: anders.berglund@it.uu.se
Flera svenska bolagsskandaler har på senare tid lett till en intensiv debatt om företagsstyrning, ansvar och näringslivet.
– Det är stimulerande att arbeta med juridik som har betydelse och diskuteras, säger Daniel Stattin.
I avhandlingen behandlar han frågor om aktieägarnas, bolagsledningens och andra intressenters (exempelvis borgenärers och bankers) förhållande till aktiebolag och den verksamhet som aktiebolaget driver. De viktigaste resultaten av forskningen berör möjligheterna till juridiskt bindande styrning av aktiebolag och ansvarsfrågor för dels den som styr (aktieägarna) dels den som tar emot styrsignaler (företagsledningen).
– Mitt arbete visar att styrnings- och ansvarsreglerna kan fungera. Förhoppningsvis kan det bli till hjälp för att utreda styrning och ansvar i framtiden, säger Daniel Stattin.
Enligt Daniel Stattin kan inte lagstiftaren åstadkomma god bolagsstyrning med regler. Däremot kan lagstiftarens regler medverka till att det är meningsfullt för aktieägare att vara aktiva och naturligt för styrelseledamöter att lägga ner tillräcklig omsorg i sina uppdrag.
– Till exempel kan reglerna sätta ramarna för hur stämmor ska genomföras, så att det blir lätt för aktieägarna att fatta beslut. Ett annat exempel är att reglerna ska tydliggöra vad styrelseledamöterna ska ägna sig åt och hur deras ansvar ser ut, berättar Daniel Stattin.
I avhandlingen utreder Daniel Stattin hur överträdelser av ansvarsregler i aktiebolagslagen ska bedömas. Han konstaterar att ansvarsreglerna också omfattar någon som styr i bakgrunden, till exempel ett moderbolag eller en majoritetsägare.
– En koncernchef kan alltså tvingas ta ansvar för ett beslut som rör ett dotterbolag. Det har inte varit klart tidigare, säger Daniel Stattin.
Daniel Stattin har själv styrelseuppdrag i AB Gavlegårdarna och Gävle Energi AB. Han är sekreterare i Sveriges Kommuners och Landstings utredning om bolagsstyrning i kommun- och landstingsägda bolag. Tidigare har han haft politiska förtroendeuppdrag i Gävle kommun för moderaternas räkning.
Kontaktinformation
Daniel Stattin, tel: 018-471 10 01, mobil: 070-517 93 50, e-post: daniel.stattin@jur.uu.se
Studien, som är gjord på möss, gäller en alkoholkonsumtion som motsvarar mängder som är aktuella hos människor i vanliga sociala sammanhang. Resultaten visar att vid måttlig alkoholkonsumtion ökar nybildningen av celler i den vuxna hjärnan. Cellerna lever kvar och utvecklas till nervceller på ett normalt sätt. Någon ökad celldöd av nervceller kunde inte påvisas.
Idag är det allmänt accepterat att det kontinuerligt sker en nybildning av nervceller även i den vuxna hjärnan. Det har föreslagits att de nya cellerna kan vara viktiga för minne och inlärning. Mängden nya celler som bildas styrs bland annat av stress, depression, fysisk aktivitet och antidepressiva läkemedel.
– Vi tror att den ökade nyproduktionen av nervceller under måttlig alkoholkonsumtion kan vara viktig för utveckling av beroende av alkohol och andra långtidseffekter av alkohol på hjärnan, säger docent Stefan Brené.
– Det är också möjligt att det är den ångestdämpande effekten av ett måttligt alkoholintag som, på samma sätt som antidepressiva läkemedel, leder till ökad nybildning av nervceller i hjärnan.
Forskarna följer nu upp dessa spännande fynd för att förstå vilken roll de nya nervcellerna som bildats till följd av en måttlig alkoholkonsumtion har i hjärnan.
Publikation:
Moderate ethanol consumption increases hippocampal cell proliferation and neurogenesis in the adult mouse
Åberg E, Hofstetter C, Olson L, Brené S.
Int J Neuropsychopharm Online 21 maj 2005
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Stefan Brené, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet,
tel. 08-524 87451, mobil 070 461 1857 eller mail: stefan.brene@neuro.ki.se
John Axelsson har i sin avhandling i psykologi vid Stockholms universitet utvärderat effekterna av komprimerade arbetstider hos skiftarbetare.
Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av långa arbetspass (12-timmarsskift) och förkortad vilotid mellan arbetspassen (kortare än 16-timmar) på sömn, sömnighet och funktionsförmåga hos skiftarbetare. Ett andra syfte var att utvärdera varför vissa skiftarbetare har stora problem medan andra klarar sådana arbetstider ganska bra.
Sammanfattningsvis var effekterna av långa arbetspass – i form av 12-timmarsskift – marginella på sömn och sömnighet. Det större antalet vilodagar verkar kunna motverka de negativa effekterna av att arbeta längre arbetspass. Däremot medförde korta vilotider (8 timmar) en avsevärd sömnförkortning och trötthet. Dessa problem blev värre i ett schema med flera efterföljande arbetspass och lindrigare i ett schema med få efterföljande pass.
”Icke toleranta” skiftarbetare hade betydligt mer problem med sömn och vakenhet än toleranta skiftarbetare. Dessa problem blev värre under arbetsperioden medan de försvann under lediga dagar. En möjlig orsak till dessa problem var ett större sömnbehov och lägre testosteronnivåer (hos män), vilket speglade deras problem att hinna återhämta sig när vilotiden var kort medan det gick bra under ledig tid. Ett motmedel vid reducerad sömn är en kortare tupplur som återställer mycket av vakenhet och funktionsförmåga.
Doktorsavhandlingens titel: Långa pass, korta vilotider och tolerans för skiftarbete
Disputationen äger rum fredag den 29 april kl. 13.00 i David Magnusson-salen, Psykologiska institutionen, Frescati hagväg 8. Opponent är FD Phil Tucker, Swansea University.
Kontaktinformation
John Axelsson nås på telefon 08-5248 2043 (Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) och Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm) eller e-post John.Axelsson@ipm.ki.se
Trots att operation för trängsel av ryggmärgskanalen och diskbråck utgör de vanligaste kirurgiska åtgärderna vid ryggkirurgi finns få nationella studier om detta. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt dessa två ryggsjukdomar med hjälp av data från Svenska Ländryggsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Resultaten visar att patienter med trängsel av ryggmärgskanalen och diskbråck upplever sin hälsorelaterade livskvalitet som mycket låg.
– Vi var förvånade att patienterna skattade sin livskvalitet som så låg, till och med sämre än deprimerade patienter. Majoriteten upplevde dock en dramatiskt förbättrad livskvalitet efter att de opererats. Redan ett år efter operation hade patienterna närmat sig värden för motsvarande friska, säger Karl-Åke Jansson, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Karolinska Institutet och ortopedkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.
sultaten visar också att risken att patienter avlider i samband med ryggoperation är liten. Andelen patienter som måste reopereras har även minskat markant.
Kvinnor sämre resultat av kirurgi
Kvinnor hade dock 15 procent högre risk att bli reopererade. Kvinnor hade också en 15 procent ökad risk att bli återinlagda på grund av ryggsjukdom efter diskbråcksoperation. Kvinnligt kön, ålder över 80 år, svår och långvarig ryggsmärta samt rökning var alla riskfaktorer för sämre resultat efter operation.
– Dessa riskfaktorer bör lyftas fram och tas med vid bedömning av det individuella patientfallet. Kvinnornas tillstånd är sämre redan innan de kommer till operation. Men varför det är så vet vi inte, säger Karl-Åke Jansson.
Könsskillnaderna och relationen mellan kostnaden och nyttan av operationer i ryggen vill forskarna nu undersöka närmare.
Avhandling:
Kirurgi vid spinal stenos eller diskbråck i ländryggen
Författare:
Karl-Åke Jansson, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, sektionen för ortopedi,
Karolinska Institutet. Telefon: 070-676 87 38, 08-517 762 57, 08-717 87 38
Disputation:
Fredag 22 april, kl. 09.00 Nanna Schvarz Auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Varje dag dör cirka 1-2 kg celler i våra kroppar genom en kontrollerad process kallad apoptos. Kroppen gör sig på så sätt av med gamla, skadade eller skadliga celler och förhindrar uppkomst och spridning av olika sjukdomar. Detta system för utrensning av celler är fint reglerat av flera signalmekanismer som överlappar varandra. För mycket celldöd kan bland annat leda till reumatism, Parkinson och diabetes, medan celler som inte svarar på kroppens ”självmordssignaler” kan utvecklas till cancerceller.
Mari Enoksson har i sin avhandling från Karolinska Institutet studerat i detalj hur apoptosprocessen regleras. Signalen till en apoptosprocess startar oftast i mitokondrien, cellens energifabrik. I mitokondrien finns proteinet cytokrom c, som normalt har en viktig roll i energiproduktionen, men som om det frisläpps utanför mitokondrien ut i cellens cytoplasma ger en inledande signal till apoptos, celldöd.
I avhandlingen studeras i detalj hur frisläppandet av cytokrom c kan ske. Frisläppt cytokrom c aktiverar det så kallade caspas-systemet som sönderdelar proteiner och andra cellulära beståndsdelar, vilket leder till en säker död för cellen. Studierna visar mekanismen för hur en av dessa caspaser, caspas-2, kan frigöra cytokrom c från mitokondriens innermembran och också att caspas-2 kan bilda en por i mitokondriens yttermembran.
Det vanligaste sättet för cellen att lösgöra cytokrom c är genom produktion av fria radikaler i mitokondrien. Dessa fria radikaler produceras konstant men flera studier visar att produktionen ökar när cellen utsätts för stress eller om apoptos initieras. Cellen kan skydda sig från dessa fria radikaler bland annat genom glutationsystemet. Avhandlingen påvisar en ny metod att mäta och, via mikroskopbilder, direkt se glutationet i cellen. Vidare försök med ett glutationberoende enzym, glutaredoxin 2, tyder på att glutationsystemet är väldigt viktigt för mitokondrierna.
Avhandling:
Modulation of cytochrome c release by mitochondrial redox status and caspase-2
Författare:
Mari Enoksson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, telefon 08-524 875 95 ellere-post: mari.enoksson@imm.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-307-8/
