– Det har funnits farhågor att ultraljud skulle kunna leda till nedsatt intellektuell förmåga, berättar Helle Kieler, forskare på Karolinska Institutet.

Tidigare epidemiologiska studier har visat att unga män som utsatts för ultraljudsundersökningar under fostertiden oftare är vänsterhänta än andra unga män, och att det kan finnas ett samband mellan vänsterhänthet och nedsatt intellektuell förmåga hos barn som föds efter en komplicerad graviditet.

Den nya studien som på onsdagen den 13 april publiceras i den vetenskapliga tidskriften Epidemiology bygger på uppgifter om nära 180 000 pojkar födda under 1970-talet, då rutinmässig undersökning med ultraljud under graviditet började införas i Sverige. I samband med att pojkarna mönstrade för värnplikt knappt 20 år senare gjordes ett intelligenstest. När forskarna jämförde pojkar som hade undersökts respektive inte undersökts med ultraljud, visade det sig att den intellektuella förmågan var lägre bland dem som undersökts med ultraljud under fostertiden, men att skillnaden var liten och det kunde inte uteslutas att andra faktorer än ultraljud hade påverkat resultaten.

För att försöka kontrollera för sådana (omätta) faktorer, gjorde man därför också en analys av flera tusen brödrapar. I den jämfördes brödrapar, där den ene brodern under fostertiden undersökts med rutinmässigt ultraljud och den andre inte, med brödrapar där ingen av bröderna hade undersökts med ultraljud. Skillnaderna i intellektuell förmåga inom ett brödrapar påverkades inte av om den ene brodern undersökts med ultraljud. Analysen gav alltså inget stöd för att ultraljud i sig har negativ effekt på den intellektuella förmågan.

– Resultaten verkar betryggande när det gäller risker för bestående effekter på fostrets hjärna i samband med rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet, säger Helle Kieler. Det är dock viktigt att känna till att studien avspeglar effekten av hur ultraljud användes på 1970-talet. Rutinerna för ultraljudsundersökningar har förändrats över tiden och barn som föds idag har som regel utsatts för mera ultraljud än de som ingick i studien.

Publikation:
Does Prenatal Sonography Affect Intellectual Performance?Helle Kieler, Bengt Haglund, Sven Cnattingius, Juni Palmgren, Ove Axelsson
Epidemiology, volume 16, Number 3, May 2005


For mer information kontakta: Helle Kieler, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 861 12, e-post: Helle.Kieler@meb.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

I personalens beskrivningar av de äldre som får omsorg framstår tydligt att en bra omsorgstagare är och vill förbli aktiv och social in i döden.

– Det gäller att inte åldras, trots att man blir äldre. Lämpliga aktiviteter, som också tas som garanter för ”god omsorg” är prat och promenader. Den goda omsorgen innebär alltså att personalen har tid att prata och promenera med de gamla, medan omsorgens nedmontering belyses med att ”de gamla aldrig kommer ut och har ingen att prata med”, säger Malin Wreder.

Synen på vilka aktiviteter de äldre önskar sig och borde syssla med rymmer också moraliska aspekter. Som aktiviteter omtalas till exempel inte fester, inte heller att de äldre skulle fortsätta att vara intresserade av sex.

Malin Wreder finner också att personalen inom äldreomsorgen själva är oense om det ska krävas formell vårdutbildning av alla anställda, eller om det är den personliga lämpligheten som är viktigast.

De som förespråkar formell utbildning menar att detta behövs dels eftersom äldreomsorgen allt mer övergått till att vara sjukvård, dels för att sålla bort olämplig och ointresserad personal. De som förespråkar den personliga lämpligheten menar att ”vanligt folkvett” räcker långt och att omtanke om medmänniskor ändå inte kan läras ut teoretiskt. Föga förvånande pläderar i princip alla sjuksköterskor för utbildningskrav, medan undersköterskor och vårdbiträden är mer ambivalenta till utbildning.

För att ta reda på om och i sådana fall hur kommunpolitiker, tjänstemän och äldreomsorgspersonal upplevde att deras dagliga arbete påverkats av de övergripande organisatoriska och ekonomiska förändringarna genomfördes under våren 2000 en enkätbaserad fallstudie som en totalundersökning i tre kommuner som organiserat sin äldreomsorg på olika sätt. I enkäten fanns även plats för att svara på öppna frågor, och det valde väldigt många att göra på ett mycket utförligt sätt. Det är bland annat på dessa svar som Malin Wreder har baserat sin avhandling.

Kontaktinformation
Malin Wreder från Västerås disputerade den 18 mars vid Karlstads universitet på en avhandling i sociologi som handlar om äldreomsorg. För mer information kontakta gärna henne på tfn 054 – 700 16 43 eller mobil 073-5710830, OBS – nåbar fram till och med fredag den 15 april. Hon nås även därefter via e-post: malin.wreder@kau.se

I en ny avhandling från SLU rekommenderar veterinär Eva Osterman Lind att häst- och stallägare i framtiden tillämpar mer restriktiv användning av maskmedel. Man bör i högre utsträckning ta träckprov för att få vägledning om hur ofta man bör avmaska och hur väl de parasitförebyggande åtgärderna fungerar på gården. Idag är det bara en procent av alla hästar som regelbundet provtas för parasitundersökning.

-Det är också viktigt att tillämpa andra förebyggande åtgärder för att minska parasitangrepp, till exempel beteshygien, betesplanering och kontroll av resistensläget på enskilda gårdar, säger Eva Osterman Lind.

KARTLÄGGNING AV ARTER
Forskningen kring parasiter har omfattat flera olika studier. Bland annat en kartläggning över vilka arter som finns av blodmaskar, en av flera grupper av parasitära maskar som angriper häst. Av de små blodmaskarna fann Eva femton olika arter. De arter som visade sig vara de vanligaste i Sverige är också de vanligast förekommande i andra delar av världen, till exempel Australien, USA, England och Holland.

Forskningen visade även att hästgårdar i södra Sverige har högre frekvens blodmaskägg än gårdar i resten av landet samt att stuterier generellt har högre parasitangrepp än gårdar med äldre hästar.
Det är framför allt unghästar i åldrarna 2-3 år, som är känsligast och mest utsatta för parasitangrepp. 27 unga hästar vid ett stuteri i Skåne, som ingick i en av studierna, var i genomsnitt infekterade med nio arter av blodmask.
För hästars välbefinnande är det viktigt att hålla nere på antalet parasitära maskar.I annat fall kan det får flera negativa följder. Hästar, som får stora angrepp av den stora blodmasken, Strongylus vulgaris kan i värsta fall dö, genom att blodflödet till mag- och tarmkanalen proppas igen. Förekomsten av stor blodmask har dock minskat i Sverige. I studien påvisades ägg från stor blodmask hos 14 procent av de undersökta gårdarna.
Hos hästar som har riklig förekomst av små blodmaskar kan maskarna ibland ses i avföringen, till exempel efter avmaskning. En kraftig infektion med små blodmaskar kan i vissa fall orsaka diarrée och avmagring. När en häst avmaskas tar det två till tre dagar innan den har tömt ur sig tarminnehållet. Det är också därför man rekommenderar avmaskning tre dagar innan hästen släpps ut på bete. I annat fall kommer parasiternas ägg ut på betsmarkerna.

UTVECKLAD RESISTENS
Eva Osterman Lind har i sin forskning visat att en intensiv och utbredd användning av maskmedel de senaste fyrtio åren har lett till att hästens små blodmaskar har utvecklat resistens, dvs maskarna dör inte vid avmaskning utan lever vidare och reproducerar sig.
I Sverige finns en utbredd resistens mot avmaskningsmedel av typen benzimidazoler och nyligen dokumenterades även det första fallet av resistens mot pyrantel, som är ett av de mest använda preparaten. I USA finns redan en utbredd resistens mot pyrantel och många menar att det är en tidsfråga innan resistens utvecklas även mot den tredje klassen av preparat där ivermektion och moxidektin ingår.
När resistens väl har etablerat sig på en gård är chanserna mycket små att maskarna åter blir känsliga.
-Det är just av den anledningen som stall- och hästägare nu måste inrikta sig på andra åtgärder än bara regelbunden avmaskning. På vissa stuterier och hos till exempel travtränare sker i dag avmaskning upp till åtta gånger per år.

FÅ TAR TRÄCKPROV
För att få kunskap om hur hästgårdar generellt försöker hålla tillbaka parasitangreppen gjordes en omfattande enkätundersökning. 627 personer från kategorierna hästägare, tränare och ridskolechefer fick svara på 26 frågor. 71 procent svarade på enkäten och det visade sig att 99.5 procent avmaskade sina hästar minst en gång per år. Endast en procent uppgav att de regelbundet tog träckprov.
De flesta hästägarna tyckte att det var viktigast att avmaska sent på hösten, förmodligen på grund av styngflugan vars larver övervintrar i hästens magsäck. Enkäten gav också besked om att alla kategorier av hästägare ansåg resistens mot avmaskningsmedel var ett angeläget problem. De flesta uppgav att praktiserande veterinär spelar en stor roll som rådgivare i parasitfrågor.
-Här finns en viktig uppgift för mig framöver i mitt arbete som laboratorieveterinär vid SVA, att öka kunskapen om parasiter hos såväl praktiserande veterinärer som hos hästägare, säger Eva Osterman Lind. Hästägare får ofta olika uppgifter om hur de ska hantera problemet. Det är viktigt att rekommendationer anpassas till typ av hästhållning och förutsättningar som finns på den aktuella gården.

Varje hästgård bör göra en långsiktig planering av hur parasittrycket kan minskas. Bäst är att regelbundet ta träckprov från alla hästarna, skilja mellan sommar- och vinterhagar samt om möjligt putsa betet och sambeta med andra djurslag som till exempel får och kor.
För hästgårdar nära tätorter med liten areal kan det vara svårt att realisera sådana förändringar. Där kan manuell mockning av rasthagarna bli nödvändig för att skydda hästarna mot parasiter i kombination med träckprov och eventuell avmaskning.

Eva Osterman Lind försvarar sin avhandling torsdag 14 april 2005 i Ettan på Klinikcentrum, SLU i Uppsala. Opponent är professor Rosina Krecek, University of Pretoria, Sydafrika.

För mer information:
Eva Osterman Lind 018-67 40 37 eller e-post: Eva.Osterman.Lind@bvf.slu.se

Bild för fri publicering finns att hämta via SLU:s hemsida, pressbilder

Fetma är idag en epidemi i den industrialiserade världen och orsakar rubbningar i blodnivåerna av insulin, socker och blodfetter som medför högt blodtryck, typ 2-diabetes (”åldersdiabetes”) och fettlever, vilket i sin tur sammantaget orsakar hjärt-kärlsjukdomar, den ledande orsaken till för tidig död i västvärlden. Fetma är också kopplad till ökad risk för olika typer av cancer. Barn och ungdomar blir alltmer överviktiga och drabbas också av dessa följdsjukdomar. I USA har detta lett till att nästa och kommande generationer kan bli de första i modern historia som är sjukare och har kortare livslängd än sina föräldrar, vilket betraktas som en medicinsk katastrof..

Vi förstår idag inte på molekylär nivå hur fetma orsakar diabetes, fettlever och blodfettsrubbningar och saknar därmed också effektiva behandlingsmetoder för att förhindra eller bota dessa följdsjukdomar. En forskargrupp under ledning av Helena Edlund vid Umeå universitet publicerar nu i tidskriften Cell Metabolism ett genombrott i vår förståelse av fetmans roll i detta sammanhang. Hennes medarbetare i Umeå är post-doc Pär Steneberg och övriga medförfattare tillhör Michael D. Walkers grupp vid Weizmann Institute of Science, Israel.

Fetma leder till förhöjda nivåer av fria fettsyror som inlagras och omvandlas till fetter i olika vävnader. En nyligen upptäckt ytreceptor för fria fettsyror, kallad GPR40, finns hos mus enbart i de insulinbildande betacellerna. Möss som äter en kaloririk diet ökar, liksom människor, snabbt i vikt och får rubbningar i sina blodnivåer av insulin, socker och fetter, samt utvecklar fettlever och diabetes. Umeågruppens resultat visar att möss som saknar GPR40-receptorn är friska och ökar normalt i vikt på kaloririk diet. Däremot är dessa möss skyddade mot alla de komplikationer och sjukdomar som fetman orsakar. Resultaten visar alltså att fetma leder till ökade nivåer av fria fettsyror som stimulerar insulinutsönddring via GPR40-receptorn och som i sin tur orsakar sjukdom. Genom att ta bort GPR40 skyddas djuren från dessa sjukdomar. Som stöd för teorin visar resultaten också att möss med ökat antal GPR40-receptorer på betacellen utvecklar diabetes. GPR40 tillhör den klass av receptorer som de flesta läkemedel är riktade emot. Receptorn finns också på människans betaceller och substanser som blockerar denna receptor är därför heta kandidater som läkemedel för att förhindra eller bota diabetes och övriga följdsjukdomar av fetma.

”The FFA receptor GPR40 links hyperinsulinemia, hepatic steatosis, and impaired glucose homeostasis in mouse” Pär Steneberg, Nir Rubins, Reut Bartoov-Shifman, Michael D. Walker, Helena Edlund. Cell Metabolism, April 2005.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Helena Edlund, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), tfn 090-785 44 29, mobiltfn 070-673 99 86, e-post: Helena.Edlund@ucmm.umu.se

Intresset för IT som pedagogiskt verktyg inom medicin och odontologi har följt det mönster som brukar ses när ny teknik dyker upp.
– I början är förväntningarna höga. När de inte infrias blir vi besvikna, och det tar ett tag innan inställningen blir realistisk. För datorstött lärande inom odontologin och medicinen har ”hypen” nu lagt sig, säger Martin Schittek Janda, forskare vid Odontologiska fakultetens avdelning för pedagogisk forskning och teknik inom oral hälsa (CERT).

Avhandlingens litteraturgenomgång visar att mycket av forskningen kring datorstött lärande (DSL) bedrevs när teknikintresset låg på topp.
– Studierna gjordes av entusiastiska lärare i slutet av nittiotalet. De visar som regel att programmen fungerar ganska bra. Problemet är att man ofta jämfört utfallet vid DSL kontra traditionell undervisning utan att se på vilka komponenter som kan förklara varför datorprogrammen fungerar eller inte. Många nya program utnyttjar därför inte de möjligheter till interaktion som kan öka inlärningen, säger han.

VIRTUELL PATIENT
Vilka komponenter är då viktiga för inlärningsprocessen? Avhandlingen undersöker effekten av fri text kommunikation (FTK), d v s när användaren aktivt kommunicerar i skrift med ett datorprogram, snarare än att välja mellan färdigformulerade alternativ. Dessutom studeras instruktionsvideofilmer, indelade i sektioner eller visade i sin helhet.

I en studie intervjuade 39 studenter en patient med tandlossning. Hälften fick dessförinnan träna på ett datorprogram, konstruerat av Martin Schittek Janda, där en virtuell patient intervjuas med hjälp av FTK. Andra hälften fick inte det.
– Den första gruppen tog längre tid för intervjun, ställde fler relevanta frågor och var mer empatiska. Skillnaden var signifikant och visar att FTK fungerar bra i undervisningen. Förmodligen för att momentet tvingar studenterna att tänka till, tror Martin Schittek Janda.

Idag är dock FTK ovanligt eftersom programmen av tekniska skäl inte alltid kan tolka vad som skrivs.
Inlärningseffekten av att sekvensera en instruktionsfilm undersöktes i två studier. I den ena, som gällde kirurgisk handtvätt, såg studenterna i experimentgruppen en film uppdelad i korta sekvenser. Därmed kunde de se om delar de inte förstått. Kontrollgruppen kunde bara se filmen i sin helhet. Efter en vecka testades kunskaperna i handtvätt.

– Praktiskt presterade grupperna lika bra. Men på ett skriftligt prov lyckades experimentgruppen bättre. Man tillbringade också längre tid framför datorn där videon visades, vilket förmodligen beror på att möjligheten till interaktionen är större.

Den sista studien, utförd i Italien, jämför inlärningseffekten vid sekvenserad video- respektive livedemonstration i hur tandsten avlägsnas. Videon gav bäst resultat.
– Det faktum att den var sekvenserad, och att studenter i en undervisningssituation i grupp kan känna sig rädda för att ställa frågor tror jag förklarar skillnaden, säger Martin Schittek Janda.

Framöver tror han att DSL kommer att öka. Inte minst inom distansutbildningen är trenden uppåtgående.
Men forskningen på vår avdelning visar tydligt att DSL inte ersätter traditionell undervisning. Den ska snarare ses som ett komplement.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martin Schittek Janda
e-POST: martin.janda@od.mah.se eller telefon 040 – 6658364

I studien riktar Glenn Fihn in sig på att beskriva och förklara hur och varför reformer genomförts av budgetens och redovisningens normer inom de stadskommunala och landskommunala sektorerna under perioden 1862 – 1968. Två frågor han ställt sig är vilka faktorer som har legat bakom utvecklingen samt om de regleringar som gjorts skett frivilligt eller genom statligt tvång. De reformer av budgetens och redovisningens normer som studerats närmare är de förslag som Svenska kommunförbundets föregångare utarbetat och de förslag till kommunala finansstatistiska formulär som Statistiska centralbyrån utvecklat fram till och med 1960-talet.

Glenn Fihn visar i avhandlingen att kommunal expansion och institutionell förändring har betydelse för utvecklingen av normer för budget och redovisning. Särskilt viktigt var genombrottet för kommunal affärsverksamhet vid sekelskiftet 1900 samt de perioder med ökad kommunal lånefinansiering och följande statliga regleringsförsök av lånehushållningen. I studien visas också att staten och kommunerna direkt eller indirekt växelvis drivit reformeringen av den kommunala budgetens och redovisningens normer framåt. Slutligen visas att skillnaden mellan normer för stadskommunal respektive landskommunal budget och redovisning förstärktes fram till och med 1940-talet för att därefter på kort tid helt utraderas.

– Jag ser min studie som ett bidrag till Sveriges redovisningshistoria. Förutom det inomvetenskapliga intresse som finns för min forskning finns här också ett historiskt allmänintresse. Det är lättare att bedöma sin nutid och framtid om man förstår bakgrunden till att saker och ting ser ut som de gör, säger Glenn Fihn.

Avhandlingen ”Normer och reformer: Den landskommunala och stadskommunala budgetens och redovisningens historia 1862 – 1968” läggs fram vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet onsdagen den 13 april 2005 kl. 10.15. Plats: Hörsal Husaren, Pilgatan 19A, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Glenn Fihn, tel 031 – 20 78 29 (bost), 031 – 773 5903 alt. 0522 – 65 73 42 (arb), e-post glenn.fihn@htu.se

Felveckade proteiner kan under vissa förutsättningar överföra sjukdom från en individ till en annan. Detta är mekanismen vid sjukdomar framkallade av prioner, till exempel galna kosjukan eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Prioner är i princip normala proteiner men har en abnorm tredimensionell struktur. Prioner är infektionsframkallande genom att de kan påverka andra, normala proteinmolekyler att anta den abnorma formen. Dessa klumpar sedan ihop sig till trådar, vilket leder till en kedjereaktion som i slutänden framkallar en dödlig sjukdom.

Det finns också andra mänskliga proteiner, som kan förändra sin tredimensionella struktur på ett likartat sätt och ge upphov till sjukliga proteintrådar, så kallade amyloid. Amyloid medverkar vid uppkomsten av många olika sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom och typ-2-diabetes men finns också som en allvarlig komplikation till långvariga inflammatoriska tillstånd som reumatoid artrit. Denna sjukdom, som kallas sekundär eller AA-amyloidos, förekommer också hos möss och kan överföras från ett djur till ett annat via en prion-liknande mekanism. Också här är den infekterande partikeln inte en mikroorganism utan ett felveckat och trådformigt protein, i detta fall AA-protein i formen av amyloid. Exakt hur det felveckade proteinet får andra, normalt veckade proteinmolekyler att anta den abnorma formen, är fortfarande inte känt. Amyloid är alltid sjukligt hos människor och möss men amyloidliknande trådar finns normalt även i vår omgivning. Vissa bakterier och svampar har amyloidliknande trådar på sin yta. Silke och spindelväv är andra amyloidliknande exempel. Forskargruppen har funnit att sådana trådformiga proteiner påskyndar utvecklingen av AA-amyloidos och kan ”överföra” sjukdomen hos djur under vissa förutsättningar. Det verkar alltså som om trådartade proteinformer i vår omgivning kan korsreagera med en del av våra egna proteiner och framkalla sjukdom. Eftersom amyloid är inblandat vid många andra sjukdomar kan resultaten tala för att det finns omgivningsfaktorer av tidigare okänt slag som kan påverka och påskynda uppkomsten av sjukdomstillstånd där amyloid ingår som en central faktor.

Arbetet har utförts av en forskargrupp bestående av Dr Katarzyna Lundmark, Karolinska institutet, docent Arne Olsén, Göteborgs universitet, docent Gunilla T Westermark, Linköpings universitet och professor Per Westermark, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Per Westermark, 018-611 38 49, eller via e-post Per.Westermark@genpat.uu.se

Litiumjonbatteriet, som introducerades på 1990-talet, används bland annat i mobiltelefoner och bärbara datorer. Batteriets fördelar är att det är uppladdningsbart, har hög spänning och är säkert.

– Elektrolyten i litiumjonbatteriet består av en plast och inte en vätska. Batteriet kan alltså inte läcka, berättar Daniel Brandell.

Nackdelen med litiumjonbatteriet är dock dess relativt låga jonledningsförmåga. Om jonledningsförmågan ökas, blir batteriet mer effektivt och kan generera ström längre utan uppladdning.

I sin avhandling har Daniel Brandell studerat en form av elektrolyt som används i litiumjonbatterier. Som första forskare har han använt beräkningstekniken molekyldynamik på materialet för att simulera hur atomer och molekyler samverkar med varandra under en kort tidsrymd.

Resultaten visar att de positiva jonerna är mer mobila än de negativa, tvärtemot vad man tidigare har trott. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till molekylkedjornas längd i plasten, något som forskarna tidigare har negligerat. Daniel Brandell förklarar även hur jonledningen kan höjas genom små tillsatser av salter i plasten.

Kontaktinformation
Daniel Brandell, tel: 018-471 37 01, mobil: 073-943 59 32, e-post: Daniel.Brandell@mkem.uu.se

De nya forskarrönen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Diabetes. Studien har bland annat finansierats med hjälp av två EU-bidrag, som nyligen tilldelades ett internationellt nätverk av forskare där några av artikelförfattarna ingår.

De molekylära mekanismerna bakom typ 2-diabetes är ännu inte kartlagda i detalj, men såväl genetiska faktorer som miljöfaktorer tros bidra till att sjukdomen utvecklas. Förekomsten och antalet nya fall av typ 2-diabetes ökar alltjämt i västvärlden och den största anledningen tros vara den typiska västerländska livsstilen, med en alltför kaloririk föda och för lite fysisk aktivitet.

De receptorer i muskelcellerna som studerats kallas peroxisomproliferatoraktiverade delta-receptorer (PFAAR) och finns i cellkärnan, och har till uppgift att reglera ett stort antal enzymer, som är inblandade i cellernas ämnesomsättning och energiproduktion. Genom att studera mänskliga muskelceller som man odlat i laboratoriet kunde forskarna visa att preparat som binder till PFAAR ökar upptaget av glukos i muskelcellerna. De två preparat som testades i studien har beteckningarna GW501516 och GW0742. Försöken visar att de två preparaten binder till PFAAR vilket leder till en serie reaktioner i cellerna. Detta, i sin tur, bidrar till att glukosupptaget i muskelcellerna ökar. Genom att specifikt blockera vissa processer i cellerna kunde forskarna vidare visa att effekterna av preparaten liknar dem som aktiveras av fysisk träning. Man kunde också konstatera att de inte beror på att insulinproduktionen påverkas.

– De upptäckter vi gjort är viktiga med tanke på att ett av problemen vid insulinbehandling av patienter med typ 2-diabetes är att patienterna efter en tids behandling blir resistenta mot insulinet och inte längre svarar på behandlingen. De PFAARpreparat vi studerat, däremot, har en direkt verkan på de odlade muskelcellerna och är oberoende av insulinmetabolismen. Kan vi visa att preparaten även är effektiva på levande patienter innebär det att man skulle kunna använda dem vid framtida behandling av patienter som utvecklat insulinresistens, säger Anna Krook och Juleen Ziearath, två av KI-forskarna bakom studien.

För mer information kontakta: docent Anna Krook eller professor Juleen Zierath vid Institutionen för fysiologi och farmakologi (FYFA), Karolinska Institutet, tel: 08-524 878 24, e-mail: Anna.Krook@fyfa.ki.se respektive tel:08-52487580,e-mail: Juleen.Zierath@fyfa.ki.se.


Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se

– Programmet ökar kunskapsbasen och stärker det internationella och tvärvetenskapliga forskningssamarbetet inom sektorn. Vi hoppas att det kan främja utvecklingen av skogsbruk och skogsråvarubaserade industrier samt samarbete i båda våra länder, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.

På årskonferensen presenteras de senaste resultaten från de 16 svenskfinska forskargruppernas arbete, och samtidigt släpps den nya årsboken. Projekten spänner från skogsbruksmetoder till utveckling av nya produkter från vedråvara. Bland talarna märks Gudmund Vollbrecht från IKEA, Lars Gädda från företaget M-Real Oy samt Lena Paavilainen som är programkoordinator för Wood Material Science.

Programmet etablerades 2003 med en rad finländska och svenska FoU-organisationer samt medverkan av svenska och finska företag. Budgeten är cirka 20 miljoner euro. Programmet är indelat i två delar, en med grundläggande forskning och en med behovsmotiverad forskning och utveckling.

Konferensen hålls i Stockholm på Citykonferensen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46. För mer information se kalendariet på www.formas.se eller www.VINNOVA.se.

Kontaktinformation
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se; 0733 50 31 61
Hans-Örjan Nohrstedt, hans-orjan.nohrstedt@formas.se; 070-3975862
Eva Esping, eva.esping@VINNOVA.se; 08-473 31 53

– Avgörande till förmån för vårt bidrag ”Open platform for skilled motions in productive robotics” var att LTH:s styrsystemlösningar på kort tid hittat vägen till ABBs produkter och till användning inom bilproduktion, förklarar Klas Nilsson, lektor i datavetenskap och en av de drivande i projektet, där även Mattias Haage från Datavetenskap samt Anders Robertsson, Tomas Olsson, Anders Blomdell och Rolf Johansson från Reglerteknik på LTH haft nyckelroller tillsammans med medarbetare från ABB Robotics i Västerås.

– För en marknadsdriven organisation som ABB är det mycket svårt att samtidigt bedriva kort- och långsiktig utveckling. Vi är därför beroende av lyckade samarbeten med universitet och forskningsinstitut och utvecklingen av kraftåterkopplad styrning av industrirobotar tillsammans med Lunds Universitet är ett paradexempel på hur industri och universitet bör samarbeta, säger Torgny Brogårdh, Company Senior Specialist vid ABB.

Tekniken skiljer sig från andra lösningar genom hög prestanda inom t.ex. snabbhet och noggrannhet, kombinerat med att den uppfyller industriella krav, t.ex. vad gäller säkerhet. Medan övriga robotar med användardefinierad avkänning kan registrera 1-10 observationer i sekunden, kan robotar med nytt styrsystem och programvara registrera 250 observationer i sekunden. Dessutom är reaktionstiden kring en tusendels sekund, medan dagens vanliga robotar behöver mer än hundra gånger så lång tid på sig för att reagera på yttre händelser eller variationer i sin omgivning.

– Behovet av industrirobotar som kan hantera yttre förändringar är enormt. Bara inom gjuteriindustrin arbetar 300.000 människor runt om i världen med att ta bort s k gjutgodsskägg, d v s spill utanför formen som måste tas bort på varje arbetsstycke. Eftersom inget spill är identiskt, måste idag borttagningen göras manuellt, vilket leder till sjukvårdskostnader på 150 M Euro per år bara i Europa till följd av slitsamt, monotont och ibland farligt arbete, berättar Anders Robertsson.

Att skruva i en glödlampa är ett annat exempel på en förmåga som människor men inte robotar behärskar. Människan känner intuitivt när det är dags att sluta. En robot, däremot, slutar vanligtvis när den är programmerad att sluta. Men hjälp av den nya tekniken skulle roboten tillräckligt snabbt kunna känna av och reagera på yttre tryck och därför kunna utföra liknande moment som är vanliga vid t.ex. montering men som hittills varit svåra att automatisera.

Priset ”Euron Technology Transfer Award” går till framstående innovationer i robotteknik och automation som utvecklats i samarbete mellan akademi och industri. Det delades ut av Euron, European Robotics Network, ett officiellt EU-nätverk inom robotik för universitet och företag som forskar i ämnet, samt European Robotics Association.

Den tekniska lösningen har sin upprinnelse i EU-projektet Autofett där LTH och ABB var två av nio partners. Projektdeltagarna hade i uppdrag att ta fram en prototyp för bortrensning av gjutgodsskägg. De systemtekniska lösningar som utvecklades vid LTH för projektets räkning anpassades sedan för användning i ABB. Flera andra företag har visat intresse för den nya tekniken. Vidareutvecklingen av Autofetts prototyp till produkt drivs idag av ABB.

Kontaktinformation
För mer information, besök www.robot.lth.se eller www.euron.org/industrial/techaward eller kontakta Anders Robertsson, forskarassistent i reglerteknik, Anders.Robertsson@control.lth.se eller Klas Nilsson, lektor i datavetenskap på LTH, 046-222 43 04, 0705-365015, klas@cs.lth.se

Nu har forskare inom hjärt-kärl-, reumatism- och MS-forskning tillsammans visat att det finns en gemensam riskfaktor för dessa sjukdomar. Det är den första identifierade genen som länkar samman autoimmuna sjukdomar med hjärt-kärlsjukdomar.

– Denna genvariant kan därför vara en av de största enskilda genetiska orsakerna för komplexa sjukdomar med inflammatoriska inslag. Det finns också en möjlighet att ytter-ligare sjukdomar påverkas av den aktuella genvarianten. Upptäckten kan nu leda till säk-rare diagnostik och bättre behandling för ett mycket stort antal patienter, säger Fredrik Piehl, docent vid Karolinska Institutet och forskare vid Centrum för molekylär medicin.

Genvarianten identifierades först i en djurmodell och studerades sedan i ett antal pati-entgrupper för att se om det fanns en koppling till mänskliga sjukdomar. Forskarna upp-täckte att människor med genvarianten löper cirka 20-40 procent större risk att drabbas av reumatism, MS eller hjärtinfarkt. Genvarianten är dessutom vanligt förekommande i befolkningen, uppskattningsvis 20-25 procent bär på den.

Upptäckten visar till exempel på ett nytt användningsområde för så kallade statiner, lä-kemedel som idag mest används för att sänka kolesterolnivåer. Statiner har visat sig kunna påverka aktiviteten i den nu upptäckta genen.

Effekten av den sjukdomsassocierade genvarianten är att produktionen av ett antal im-munförsvarsproteiner minskar. Man har även sett att vissa virus och bakterier påverkar genen i ett försök att undkomma immunförsvaret. Exempelvis använder virus som orsa-kar AIDS, herpes och hepatit denna strategi.

Artikeln ”MHC2TA is associated with differential MHC molecule expression and sus-ceptibility to rheumatoid arthritis, multiple sclerosis and myocardial infarction” publice-ras i tidskriften Nature Genetics på nätet på söndag den 10 april 2005 kl. 19.00 (svensk tid).

För mer information kontakta gärna:
Docent Fredrik Piehl, tel 08-51779840 eller 073-775 62 18, fredrik.piehl@cmm.ki.se
Professor Tomas Olsson, tel 08-517 762 42 eller 070-721 35 98, to-mas.olsson@cmm.ki.se.

Ni kan även kontakta:
Annica Ericsson, vetenskaplig koordinator, Centrum för molekylär medicin (CMM), tel 08-517 708 78 eller 070-484 06 25, e-post: Anni-ca.Ericsson@cmm.ki.se och
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbätt-ra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se.

Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin (CMM) är ett forskningscentrum som samlar cirka 400 anställda från institutioner vid Karolinska Institutet och kliniker vid Ka-rolinska Universitetssjukhuset. CMM verkar för att genom multidisciplinär forskning på de molekylära mekanismerna kunna utveckla bättre diagnostik, behandling och preven-tion för de stora folksjukdomarna. Se gärna: www.cmm.ki.se

Vanligtvis brukar man anse att mättade fetter, som bland annat finns i mjölkprodukter, inte är hälsosamma i stora mängder. Men i Annika Smedmans studie, som ingår i den stora Ulsam-studien, av matvanorna hos en grupp 70-åriga män i Uppsala, fann hon resultat som visade på det omvända. Män som åt stora mängder mjölkprodukter hade lägre nivåer av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, samtidigt som de skyddande faktorernas nivåer var högre.
Resultaten var oväntade och ännu känner Annika Smedman inte till orsaken till dem. Kanske beror de på andra livsstilsfaktorer, att männen som dricker mycket mjölk också har en sundare livsstil, eller på något ämne som ingår i mjölkprodukter.
– Det här måste undersökas vidare. Det vi har hittat i den här studien ändrar inte dagens kostråd, som uppmanar oss att äta en begränsad mängd mättat fett och istället välja produkter med omättat fett, säger Annika Smedman.
Hon har även visat att fettsyran pentadekansyra i blodet kan användas som en markör för intag av fett från mjölkprodukter. Resultatet kan användas vid fortsatta studier av kost och hälsa.
Dessutom har Annika Smedman undersökt effekterna av konjugerad linolsyra, som finns i mjölk. Ämnet lanseras i dag som ett fetmareducerande kosttillskott, men de påstådda effekterna är huvudsakligen baserade på studier av djur och celler i provrör.
Annika Smedmans resultat tyder inte på att det finns några goda effekter av konjugerad linolsyra i de stora mängder som gavs försökspersonerna. Studien visade på en marginell minskning av kroppsfett, men ingen effekt på kroppsvikt, BMI (kroppsmasseindex), bukfetma, blodfetter, blodsocker eller insulin. Dessutom såg Annika Smedman att mått på härskning av fetter (bildning av fria radikaler) och en markör för inflammation ökade kraftigt.
– Fortsatta studier av konjugerad linolsyra behövs, men enligt dagens samlade kunskap finns det ingen medicinsk anledning att äta konjugerad linolsyra som tillskott, säger Annika Smedman.

FAKTA:
Ulsam står för Uppsala longitudinal study of adult men och inleddes 1970 med över 2 300 Uppsalamän i 50-årsåldern. Forskarna har återkommit till gruppen och undersökt männens hälsa och vanor i 35 års tid.

Kontaktinformation
Annika Smedman, tel: 018-611 76 62, mobil: 0736-49 77 47, e-post: annika.smedman@pubcare.uu.se

Immunförsvaret består av många olika celltyper, bland annat T-celler. T-cellernas huvudsakliga uppgift är att skydda oss mot virus och möjligen även mot cancer genom att specifikt döda celler som uttrycker virala proteiner (äggviteämnen) eller tumörproteiner. Det har under senare tid framkommit att immunförsvaret är kraftigt hämmat vid cancer och att detta är den troliga orsaken till att immunförsvarets T-celler inte klarar av att döda progressiv cancer. Denna hämmande effekt är sannolikt också orsaken till att de flesta försök med cancervaccin mötts av motgångar.
Senare tids forskning har därför inriktat sig på att producera cancerriktade högeffektiva T-celler i cellkultur för att sedan kunna ges tillbaka i stort antal till den cancersjuke. Detta har visat sig mycket effektivt för att bekämpa och bota melanom (hudcancer).

Björn Carlsson har utvecklat metoder för att odla T-celler som riktats mot TARP, ett protein som bara finns i normala och tumöromvandlade prostataceller. Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna i Sverige med nästan 8 000 nya fall varje år. När metastaser hunnit bildas finns idag ingen botande behandling.
T-celler framställdes även mot herpesviruset Cytomegalovirus (CMV). Detta virus, som ofta finns latent i cellerna, drabbar ofta immunsvaga patienter efter benmärgstransplantation, men dagens behandling med antivirala läkemedel är inte alltid effektiv.

Björn Carlsson har lyckats framställa TARP-specifika T-celler med hög effektivitet som dödar prostatacancerceller i cellkultur. Höga frekvenser av denna typ av T-celler hittades också i blodet hos prostatacancerpatienter.
– Detta öppnar möjligheten att odla upp stora mängder prostata-riktade T-celler för behandling, men det krävs mer experiment. Med samma teknik kan vi generera CMV-riktade T-celler från en benmärgsdonator för att återskapa CMV-immunitet hos benmärgsmottagaren och på så sätt skydda denne från virusinfektion efter transplantationen. De resultaten är mycket övertygande, säger Björn Carlsson.

Kontaktinformation
För mer information: Björn Carlsson, 018-611 35 38, eller via -e-post Bjorn.Carlsson@klinimm.uu.se

Malaria är idag en av världens allvarligaste infektionssjukdomar. Varje år beräknas 300-500 miljoner människor insjukna och ungefär 1-3 miljoner människor dö till följd av sjukdomen. Av de fyra parasitarter som ger malaria hos människor ansvarar Plasmodium falciparum för de flesta dödsfallen.
– Den utbredda och ibland vårdslösa användningen av malarialäkemedel har resulterat i en snabb spridning av resistens hos parasiten. Idag finns det flera multiresistenta stammar av denna parasit varav vissa saknar känslighet mot i princip alla nuvarande registrerade malarialäkemedel. Det finns därför ett enormt behov av nya läkemedel med nya verkningsmekanismer, säger Karolina Ersmark.

I jakten på nya läkemedel söker forskare ständigt efter nya sätt att störa olika livsprocesser hos parasiterna. Under sin förökning i de röda blodkropparna bryter parasiten ner hemoglobin, något som visat sig vara nödvändigt för dess överlevnad. De hemoglobinnedbrytande enzymen plasmepsin (plm) I , II och det senare upptäckta plm IV utgör därför nya potentiella mål för läkemedelsutveckling. Karolina Ersmark beskriver i sin avhandling design och syntes av flera molekyler som blockerar dessa enzym i P. falciparum. Hon använde mannitol som startmaterial och fann flera molekyler som effektivt blockerade enzymen. Vissa av substanserna visade sig också ha förmåga att döda malariaparasiten i infekterade röda blodkroppar.

I människan finns flera enzym som tillhör samma enzymfamilj som plasmepsinerna. För att förhindra biverkningar är det viktigt att en potentiell läkemedelsmolekyl endast påverkar parasitens enzym. Karolina Ersmark testade därför de nya molekylerna på humant enzym, och fann att i stort sett alla saknade blockerande effekt.
– Selektiviteten var förvånansvärt hög, vilket bådar gott för en framtida utveckling av läkemedel med helt andra verkningsmekanismer än de som finns på marknaden idag, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information: Karolina Ersmark, 018-471 42 97, eller via e-post Karolina.Ersmark@orgfarm.uu.se

Negritude, eller idén om negerhet, har ansetts vara essentialistisk, det vill säga att en i detta fall svart person besitter särskilda kvaliteter oberoende av var, när och under vilka omständigheter han eller hon lever. Mikela Lundahl fokuserar i avhandlingen på den politiska verklighet som negrituderörelsen hade att förhålla sig till. Vad kom det sig att rörelsen valde att bygga sin identitet kring föreställningen om vad som är afrikanskt – det argument som den dominerande vita kulturen använt sig av för att förtrycka de svarta?

I avhandlingen har Mikela Lundahl dels studerat texter av två av rörelsens tongivande författare, Aimé Césaire och Léopold Senghor och dels undersökt hur ordet neger användes i deras antikoloniala strävan. Hennes slutsats är att rörelsen inte framställde sig som essentialistisk eller drevs av ett slags omvänd rasism som ville upphöja negern. Att bilden av negritude som en antirasistisk rasism spritts beror enligt Mikela Lundahl på att Jean-Paul Sartre och andra representanter av den vita, västerländska mannens kultur inte förmått se vad negritude var och givit en förenklad bild av begreppet. Lundahl menar att negritude var en medveten strategi som måste förstås i sitt historiska sammanhang. Att värna sin kultur och historia var ett sätt att undgå att bli förtryckt och assimilerad med den västerländska mannens ideal och kultur. Hon ser det som att Césaire och Senghor var indragna i en politisk kamp där de använde rasen som ett redskap för att undvika den assimilation som syftade att ersätta deras svarthet med ett slags vithet. Och att de använde ordet neger, som även på den tiden var ett laddat ord, var ett medvetet val:
– De valde det begrepp som de sämst lottade svarta betecknades av för att överbrygga klass- och regionala klyftor och för att de inte själva som de privilegierade svarta de var skulle låta sig assimileras med den västerländska kulturen, säger Mikela Lundahl.

Avhandlingen ”Vad är en neger? Negritude, essentialism, strategi” lades fram den 9 april 2005 vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Mikela Lundahl, tel 031 – 773 52 77, e-post mikela.lundahl@htu.se