Livsmedelsverket rapporterade för första gången 2002 upptäckten av akrylamid i flera vanliga livsmedel. Världshälsoorganisationen har klassificerat akrylamid som ett för människa troligen cancerframkallande ämne, främst grundat på experimentella data. Akrylamid tycks bildas som följd av en reaktion mellan specifika aminosyror och sockerarter vilka finns i livsmedel vid upphettning till höga temperaturer. Det finns i livsmedel som bland annat potatischips, pommes frites, flingor, bröd, kex, kaffe och köttbullar.
Den nya vetenskapliga publikationen visar nu att mängden akrylamid i kosten inte innebar någon ökad risk för bröstcancer hos kvinnorna i studien. Tidigare djur- och laboratoriestudier har visat högre nivåer av vissa typer av tumörer hos råtta, inklusive bröstkörteltumörer, men de exponerades för nivåer som var 1 000 till 100 000 gånger högre än de nivåer som vi människor exponeras för via kosten.
Forskarna analyserade akrylamidintaget hos mer än 43 000 kvinnor, däribland 667 bröstcancerfall, vilka ingick i studien ”Svenska kvinnors livsstil och hälsa”. Akrylamidintaget beräknades från frågeformulär avseende födofrekvens, vilka kvinnorna besvarade 1991. Kvinnornas hälsotillstånd spårades via nationella hälsovårdsregister fram till slutet av 2002.
Det genomsnittliga dagliga akrylamidintaget hos deltagarna var 25,9 mikrogram per dag. Mindre än 1,5 procent av kvinnorna konsumerade mer än 1 mikrogram akrylamid per kilogram kroppsvikt per dag, en nivå som användes i riskbedömningsmodeller. De livsmedel som bidrog mest till akrylamidintaget var kaffe (54 procent av akrylamiddosen), stekt potatis (12 procent av dosen) och knäckebröd (9 procent av dosen). Då man jämförde de kvinnor i studien vilka hade det lägsta dagliga akrylamidintaget, fann forskarna ingen signifikant ökad risk för bröstcancer hos kvinnor vars intag var högre. Dessutom fann forskarna ingen ökad risk för bröstcancer hos de studiedeltagare vilka hade högre intag av speciella livsmedel som man vet innehåller akrylamid.
– Detta är den första framåtblickande studie som undersöker om akrylamidintag via livsmedel har samband med ökad cancerrisk. Det är lugnande att se att studien tyder på att mängden akrylamid som intas via kosten av kvinnor i Sverige inte har samband med ökad risk för bröstcancer, säger Hans-Olov Adami, professor vid Karolinska Institutet och en av publikationens huvudförfattare.
– Det är emellertid viktigt att undersöka risken i samband med andra cancerformer liksom neurologiska sjukdomar, understryker Hans-Olov Adami.
Forskargruppen kring Hans-Olov Adami har i tidigare undersökningar funnit att kostnivåer av akrylamid inte ökar risken för cancer i urinblåsa, tjocktarm och njurar hos människa. Se: http://www.hsph.harvard.edu/press/releases/press01282003.html
Forskningen finansierades med bidrag från Department of Defense Congressionally Directed Medical Research Program och Cancerfonden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Hans-Olov Adami, prefekt för institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 861 80, e-post: Hans-Olov.Adami@meb.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
I dagarna disputerar limnologen Emma Kritzberg på en avhandling om ketsloppet av kol i sjöarna. Hon fokuserar på bakteriernas roll. Dessa bryter ner organiskt material från fiskar, djurplankton och växtplankton men också sådant material som rinner ner i sjöarna från omgivningen. Den bruna färgen i vissa skogssjöar beror just på organiskt material från omgivningen som inte brutits ner på land och till slut hamnat i vattnet.
– Jag hade förväntat mig att bakterieproduktionen i vissa sjöar inte alls skulle vara baserad på externt kol medan detta kol i andra sjöar skulle vara den dominerande näringskällan för bakterierna, summerar Emma Kritzberg. Och det var riktigt att det fanns sådana variationer. Men skillnaderna mellan olika typer av sjöar var ändå inte så stora. Även i näringsrika sjöar med mycket växtplankton var nästan hälften av bakterieproduktionen baserad på kol från externa källor
Emma Kritzberg har också funnit att bakterierna föredrar sjöns interna organiska kol. Det organiska kol som produceras av växtplankton består av mindre molekyler och tas därför lättare upp av bakterierna. Det används också mera effektivt – en större del nyttjas för att producera ny biomassa. Externt kol är av sämre kvalitet, består av större molekyler som är svårare för bakterierna att tillgodogöra sig. Men samtidigt är tillförseln av kol utifrån relativt stor i förhållande till det som produceras internt. Tillgången är med andra ord god.
– Och den kan bli ännu större i framtiden. Växthuseffekten kan leda till att mer kol läcker ut i sjöarna därför att temperatur och nederbörd ökar. Men hur det kan påverka sjöarnas näringskedjor är svårt att sia om, avslutar Emma Kritzberg.
Kontaktinformation
Emma Kritzberg nås på tel 046-222 40 80 eller Emma.Kritzberg@limnol.lu.se. Hon disputerar fredagen 18 mars. Hennes avhandling heter Allochthonous and autochthonous carbon sources of lake bacterioplankton.
Svensk och europeisk avfallspolitik har under senare tid haft den så kallade avfallshierarkin som ledstjärna. Den säger att avfall i första hand bör undvikas, därefter återvinnas, därefter förbrännas med energianvändning och slutligen deponeras. I debatten ifrågasätts dock ofta rangordningen mellan materialåtervinning och förbränning, samtidigt som det är osäkert var biologisk behandling som kompostering och rötning ska komma in.
Avfallshierarkins rangordning får stöd av de aktuella studiernas resultat som nu presenteras i den respekterade tidskriften Journal of Cleaner Production. I ett temanummer jämförs olika metoder att ta hand om avfall. Fyra av artiklarna i numret har författare som arbetar vid Centrum för miljöstrategisk forskning – fms, vid KTH.
Resultaten från de olika studierna pekar mot att återvinning i allmänhet ger miljövinster. Man sparar mer energi genom att återvinna material än genom att förbränna dem.
– Det går åt mer energi att producera material från jungfruliga råvaror än från redan existerande material, även om man tar hänsyn till transporter, rengöring med mera, säger Göran Finnveden, föreståndare för Centrum för miljöstrategisk forskning.
Även utsläppen av växthusgaser blir i allmänhet lägre om man återvinner snarare än förbränner material. Förbränning är dock i allmänhet bättre än deponering
– Många av de rapporter och inlägg som presenteras i debatten om avfallshantering har inte genomgått sedvanlig vetenskaplig granskning innan de publiceras och debatteras. Det är därför intressant att den respekterade tidskriften Journal of Cleaner Production nu presenterar ett specialnummer om avfallshantering där alla artiklar har genomgått en kritisk granskning, konstaterar Göran Finnveden.
Flera av artiklarna jämför för- och nackdelar med olika behandlingsmetoder för avfall. Man har använt sig av livscykelanalyser, och tar då hänsyn inte bara till hanteringen av avfall i sig utan också till att alla avfallsbehandlingsmetoder producerar nyttigheter som kan ersätta andra produkter. Exempelvis produceras värme och el från avfallsförbränning, vilket gör att avfall kan ersätta andra bränslen.
I en annan studie som publiceras i Environmental Impact Assessment Review har man studerat miljökonsekvenser av en eventuell skatt på förbränning av avfall. De resultaten indikerar att en sådan skatt skulle ge miljövinster.
– Ett miljöoptimerat avfallssystem skulle dock kunna ge betydligt större miljövinster. Det betyder att en skatt på avfall bör kombineras med andra styrmedel för att uppnå de potentiella miljövinsterna med ett hållbart avfallssystem, säger Göran Finnveden.
Dessa resultat har bland annat betydelse för den sittande BRAS-utredningen som ska lämna ett förslag på utformning av en skatt på förbränning av avfall senast den 18 mars 2005.
Kontaktinformation
Kontakt: Göran Finnveden, 08-790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
Detta är bara några exempel på alla de framtidsvisioner Klass 6b vid Råneskolan i Luleå tagit fram och vunnit med i den landsomfattande tävlingen Barn ser på framtiden. De belönas med en klassresa till Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Vid invigningen av festivalen fredagen den 22 april får klassen dessutom ta emot sitt pris av kronprinsessan Victoria. (Programmet klart inom kort med klockslag, plats etc.)
Tävlingen hölls i höstas runt om i Sveriges alla mellanstadieskolor. Frågorna till och uppgifterna för 10- till 12-åringarna handlade om vad de har för tankar om framtiden. Hur ser världen ut om 20 år? Vad ser barnen framför sig? Detta inom områden som hem, arbete, skola, mat, tranporter, kommunikation, energi och miljö.
Bakom arrangemanget står IVA och Vetenskapsrådet. Projektets drivs även med stöd från KK-stiftelsen.
– Vi vill få barnen att utifrån sina egna idéer diskutera framtiden. Samtidigt kan vi förhoppningsvis öka barnens intresse för naturvetenskap, teknik och forskning. I ett bredare perspektiv finns också demokratifrågorna – vilket samhälle vill vi ha om tjugo år? Vad har vi för utmaningar och möjligheter? säger Björn Wolrath, ordförande för projektet och akademiledamot i IVA.
Om tävlingen och pressbilder
Det är andra gången tävlingen arrangeras. Projektet vill stimulera barn att fundera framåt utifrån dagens teknik och vardagliga situationer. Hur kommer vi t ex bo, äta och förflytta oss i framtiden? Projektet har tagit fram och vidareutvecklat en lärarhandledning för att inspirera skolan att ta upp frågor om framtid och teknikutveckling.
Läs mer om tävlingens upplägg och andra- och tredjepristagarna på webbplatsen forskning.se, länk som nedan. På den här adressen finns även bilder (fria för publicering) på klassens projekt: https://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=4600
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Den vinnande klassen:
Lärare Maria Wikström, klass 6b, Råneskolan, Luleå
Telnr skolan: 0924 -575 15
Mobil: 070 – 23 96 615
E-post: maria.wikstrom-larsson@edu.lulea.se
Projektet Barn ser på framtiden:
Projektledare Johan Schuber
Mobil: 0705-510809
E-post: js@iva.se
Sedan kunskap identifierades som en kritisk resurs i företag har mycket intresse ägnats åt lärande i organisationer. Vår förståelse för lärande i småföretag är dock underutvecklad, särskilt när det gäller småföretagsledarens lärande. Då företagsledaren är mycket betydelsefull för det lilla företaget och omfattande resurser riktas både från företag själva och från statligt håll på att stödja denna typ av ledare är situationen problematisk.
Henrik Florén försvarar sin doktorsavhandling den 22 mars.
I sin avhandling beskriver Henrik Florén ledares arbete i småföretag med 10 till 99 anställda och hur detta arbete påverkar ledarens förutsättningar för arbetsplatsrelaterat lärande. Avhandlingen bygger på ett antagande om att ledares lärande bör ses i skenet av deras arbete, och att deras lärande i arbetet beror på förutsättningar som sätts av detta arbete. Syftet med avhandlingen är att beskriva de grundläggande dragen hos småföretagsledarens arbete och belysa hur dessa påverkar lärandet. Ett andra syfte med avhandlingen är att utforska värdet av gruppbaserade ledarutvecklingsansatser, så kallade Action Technologies, för att stödja ledares lärande i småföretag.
Avhandlingen baseras på två studier. I den första studien observeras sex företagsledare i små industriföretag. Tillsammans med en sammanställning av fyra tidigare observationsstudier av ledares arbete i småföretag utgör den grunden för en beskrivning av småföretagsledarens arbete på en grundläggande nivå. Den andra studien är en aktionsstudie inom vilken företagsledares lärande i grupper bestående av fyra till tio småföretagsledare har undersökts.
Det framhålls i avhandlingen att företagsledares arbete i småföretag präglas av att de arbetar i ett sammanhang med särskilda strukturella förutsättningar och att de har vissa kognitiva benägenheter samt vissa beteendemässiga benägenheter. De är ansvariga för många olika typer av funktioner, de vill gärna behålla kontrollen över sitt företag och de reagerar ofta direkt på information som de får.
En slutsats är att småföretagsledares arbetssituation, medför vissa negativa konsekvenser för deras förutsättningar för arbetsplatsrelaterat lärande. De har svårt att finna tid för reflektion och eftertanke, och reflektion blir ofta nedprioriterat till förmån för sådant som kräver deras intresse här och nu. Och när de försöker samla sig till reflektion så försvåras den av element i deras arbete som bland annat gör det svårt att tänka på ett djupare plan och betrakta saker och ting från olika perspektiv.
I avhandlingen diskuterar Henrik Florén följderna av detta för de stödinsatser som riktas till småföretagsledare. Särskilt intresse ägnas åt hur gruppbaserade ledarutvecklingsansatser kan fungera som ett stöd för företagsledares lärande i småföretag.
Avhandlingen ”Managerial work and learning in small firms” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 22 mars 2005 kl. 13.00 i sal Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg.
Henrik Florén har sina rötter i Hudiksvall och Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information:
Henrik Florèn, Teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för projektledning,
tel: 035-167444 eller 0705-185914,
e-post: henrik.floren@set.hh.se
Forskarna har skapat en kedja av tunna isolerande skikt, så kallade tunnelövergångar, mellan metalliska nano-öar, och integrerat denna kedja med den mest känsliga laddningssensor som finns. Elektronens laddning är mycket liten och svår att detektera.
Principschema över den nya metoden att mäta mycket små strömmar med stor noggrannhet.
– Normalt transporteras elektronerna i en elektrisk ledare på ett oordnat sätt, men i vår kedja tvingas elektronerna att rada upp sig som ett tåg, och när detta tåg rör sig längs kedjan genom kvantmekanisk tunnling kan vi detektera varje enskild elektron. Detta fenomen förutsades av ryska forskare för 20 år sedan, men har inte kunnat demonstreras experimentellt förrän nu, säger Jonas Bylander, doktorand i gruppen.
Vanligtvis mäter man en ström, I, genom att mäta spänningen V över en resistor med känd resistans R och använda Ohms lag, I=V/R. De enstaka elektronerna märks då inte. I modern mätteknik strävar man emellertid efter att uttrycka fysikaliska storheter i form av minsta enheter, kvanta, och den elektriska strömmens kvantum är elektronens laddning, e. Om elektronerna passerar en och en med frekvensen f ges då strömmen av sambandet I=ef. Med den nya metoden kan man mäta strömmar betydligt mindre än en picoampere.
– Vår metod kan utvecklas till en ny, bättre definition av enheten ampere. Vidare kalibrerar mätningen sig själv då den enda parameter som är involverad är en naturkonstant, e. Metoden är helt fri från systematiska fel och drift och kan komma att användas för att mäta mycket små strömmar, fortsätter Jonas Bylander.
Artikeln i Nature:
Current measurement by real-time counting of single electrons.
Jonas Bylander, Tim Duty and Per Delsing, Department of Microtechnology and Nanoscience (MC2), Chalmers University of Technology
Nature 17 mars 2005.
Kontaktinformation
Mer information:
Jonas Bylander, tel: 031-772 3244 eller 0702-534439,
e-post: jonas.bylander@mc2.chalmers.se
Tim Duty, tel: 031-772 5170
e-post: tim.duty@mc2.chalmers.se
Per Delsing, tel: 070-3088317,
e-post: per.delsing@mc2.chalmers.se
Båda är på Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Behandling av HIV typ 1 (HIV-1) och HBV med antivirala läkemedel leder ofta till resistensutveckling. Resistens är en av de viktigaste orsakerna till att en behandling inte fungerar. I en ny avhandling från Karolinska Institutet har nya metoder för att resistenstesta HIV-1 och HBV utvecklats. HIV-metoden används redan nu rutinmässigt på Smittskyddsinstitutet. Med metoden får man en bra indikation på hur man kan ändra medicineringen och vilka läkemedel som kan förorsaka resistens. HBV-metoden används inte längre på någon klinik.
– HBV-metoden är känslig för små förändringar i virusets genom och därför kan man lättare ge patienten svar på om resistens mot läkemedlet är på väg att utvecklas, säger Anna Lindström, doktorand vid mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet.
Avhandlingen har förutom de nya metoderna också gett ökad kunskap och förståelse för varför HIV-viruset utvecklar resistens och vad det kan få för konsekvenser. Bland annat har det hittills största isolerade smittklustret med resistent virus hos nysmittade beskrivits. Avhandlingen har också visat att hiv-virusets subtyp inte verkar påverkar behandlingsutgången.
Avhandling: Resistance to antiviral drugs in HIV and HBV
Kontaktinformation
Författare: Anna Lindström, Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum, Karolinska Institutet. E-post: anna.lindstrom@smi.ki.se
Disputationen ägde rum den 11 mars.
Avhandlingens abstract finns på:
Idrottsmassage är en populär behandlingsmetod för idrottare som har muskelsmärta efter hård träning. Men en studie från Karolinska Institutet visar att idrottsmassage inte påskyndar återhämtningen av musklerna eller lindrar smärtan efter hård träning.
– Massage fungerar lugnande, rogivande och smärtlindrande för stunden, men vi kunde med våra metoder inte påvisa en snabbare återhämtning eller minskad smärta i musklerna efter idrottsmassage. Jag var själv ganska förvånad över resultatet eftersom många inom idrotten tycker att massage hjälper, säger Sven Jönhagen, författare till avhandlingen, doktorand vid institutionen Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och läkare för friidrottslandslaget.
I studien deltog 16 försökspersoner som genomförde ett hårt träningspass för att därefter bli masserade i ena benet dagligen i tre dagar. Det andra benet masserades inte alls. Forskarna kunde dock inte se någon skillnad i vare sig styrka eller smärta mellan det benet som masserats och det andra benet. En annan studie i avhandlingen visar att utfallssteg, en vanlig träningsform hos idrottare, väsentligt förbättrade styrkan i låren och löpsnabbheten hos 32 fotbollsspelare.
– Det innebär att även andra idrottare än friidrottare kan använda denna träningsform med gott resultat. Vi tror också att detta kan vara ett sätt att förebygga och rehabilitera skador, det ska vi förhoppningsvis undersöka framöver, säger Sven Jönhagen.
I sina avhandlingsstudier har han dessutom visat att ämnet CGRP, ett ämne som är involverat i smärta, ökar i musklerna efter träning. Detta kan vara viktig kunskap för att kunna hitta orsaker och botemedel mot muskelsmärta, något som drabbar många människor.
Avhandlingens titel:
Muscle injury and pain. Effects of eccentric exercise, sprint running, forward lunge and sports massage.
Kontaktinformation
Författare:
Sven Jönhagen , doktorand vid institutionen Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Telefon: 073-973 26 53, e-post: sven.jonhagen@telia.com
Disputationen ägde rum den 11 mars.
Avhandlingens abstract finns på:
Studien är inriktad på svenska, danska, norska, grönländska, finländska och färöiska gymnasieungdomar i Norden och deras förståelse av de skandinaviska språken. Undersökningen gjordes huvudsakligen 2003. I studien ingick prov på hör- och läsförståelse. Från Danmark, Norge och Sverige deltog drygt 250 ungdomar från vardera landet, varav ungefär en fjärdedel hade utländsk bakgrund från ett utomnordiskt land.
– Färöingarna är bäst i Norden på att förstå alla tre skandinaviska språken. Norrmännen är sedan i särklass bäst i Skandinavien på att förstå både danska och svenska. Det gäller både när de lyssnar på vardagsprat eller en nyhetssändning eller läser en text. De förstår alltså både danska och svenska. En av förklaringarna kan vara att deras ordförråd ligger nära danskan medan deras ljudbild ligger nära svenskan. En annan förklaring kan vara att norrmännen är vana vid variation både vad gäller egna dialekter som när det gäller norskan som sådan; det finns både bokmål och nynorsk i Norge.
– De norska gymnasieungdomarna är även välvilligt inställda till svenskar och danskar, visar en attitydundersökning, som ingick som en del i uppdraget.
– Att norrmännen skulle vara bäst var väntat, så såg det ut även för trettio år vid en likartad studie. Vad som nu hänt är att danskarna halkat efter svenskarna i språkförståelse.
VILL INTE FLYTTA TILL SVERIGE
Svenskarna förstår idag danska och norska bättre än vad danskarna förstår sina grannspråk. Undersökningen visar också att malmöungdomarna är betydligt bättre än stockholmarna på att förstå danska medan köpenhamnsungdomar är de absolut sämsta på att förstå svenska – trots att de bor tätt intill oss. Köpenhamnsungdomar är inte heller intresserade av att exempelvis flytta till Sverige utan vill stanna där de är och har inte något större intresse eller nyfikenhet på grannfolken.
– Undersökningen visar också att alla inblandade har bäst språkförståelse på engelska – alla utom norrmännen som förstår svenska bättre. Engelskan har fått högre status och förekommer inte bara i skolan utan i lika hög utsträckning i populärkulturen där många ungdomar vistas, vilket kan vara en av förklaringarna. Danskarna har tyvärr den sämsta språkförståelsen även när det gäller engelska.
– Som väntat hade ungdomar med utländsk härkomst sämst språkförståelse när det gäller grannspråken. Men även här stack norrmännen ut eftersom ungdomarna med utländsk härkomst i Norge förstod sina grannspråk bättre, än andra ungdomar i Skandinavien med utländsk härkomst. Ja, till och med bättre än vad de infödda danskarna gjorde och lika bra som de infödda svenskarna.
GÅR INTE AUTOMATISKT
Det är viktigt att göra den här typen av språkjämförelser, menar Katarina Lundin Åkesson.
– Ett språk är så förknippat med ett lands kultur och identitet. Om vi inte språkar med varandra som nordbor på våra ursprungsspråk utan använder engelska tror jag en del av identiteten går förlorad. Hur ska det då gå med det nordiska samarbetet? Samtidigt tror jag att det är lätt att ta till sig exempelvis danska eller norska om man exempelvis får ett nytt jobb någon annanstans i Norden. Vägen är alltså inte så lång om man måste eller hyser ett intresse – då blir grannspråken lätta att lära sig. Men studien visar att ingenting går med automatik och att attityder är viktiga.
Det säger alltså Katarina Lundin Åkesson som håller på att skriva en bok om den gjorda studien som ska presenteras på årets bokmässa. Titeln är dock ännu inte bestämd. Katarina Lundin Åkesson började arbeta vid Lärarutbildningen i januari 2005. Innan dess har hon bl.a. skrivit en avhandling om satsförkortningar.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Katarina Lundin Åkesson.
Tfn: 040 – 6658325
E-post: katarina.lundin-akesson@lut.mah.se
Invigningen inleds klockan 09.00 måndagen den 21 mars av Luleå tekniska universitets rektor Ingegerd Palmer. LTU är som bekant det universitet som koordinerar den nya utbildningen.
Invigningsprogrammet innehåller även en högtidsmiddag i Kiruna stadshus, presentationer av alla partneruniversitetens kurser i programmet samt studiebesök vid Institutet för rymdfysik, EISCAT-mottagarstationen och Esrange som alla kommer att ha experimentella bidrag till utbildningen.
Under dagen arrangeras en särskild pressträff där medierna får tillfälle att träffa representanter från alla universitet inom SpaceMaster-programmet, detta sker klockan 13.00 i sal A, Institutionen för rymdvetenskap.
Hela programmet bifogas.
Ett viktigt inslag under invigningsdagarna är antagningsprocessen för de 26 platser som reserverats för studenter utanför EU för vilka det redan finns cirka 90 ansökande.
Sista ansökningsdag för de 30 platser som tilldelats Sverige är den 15 april.
De övriga universiteten i konsortiet är Cranfield University i Storbritannien, Czech Technical University i Tjeckien, Tekniska högskolan i Helsingfors i Finland, Julius-Maximilians Universität Würzburg i Tyskland och Université Paul Sabatier Toulouse III i Frankrike. Universiteten är valda utifrån sina olika inriktningar och speciella rymdtekniska kompetens inom robotik, automatik, rymdkontroll och instrumentering samt sin vetenskapliga kompetens inom rymd-, atmosfärs- och astrofysik samt planetologi.
De 100 studenter som årligen kommer att antas till det europeiska masterprogrammet i rymdteknik/rymdvetenskap under de kommande fem åren kommer att väcka uppmärksamhet på en liten ort som Kiruna. Redan till hösten 2005 börjar studenterna läsa rymdkurser av hög kvalitet vid universitetet i Würzburg nära Frankfurt, i februari 2006 kommer sedan studenterna till Kiruna för att läsa fler grundläggande kurser i rymdteknik. Till Kiruna kommer studenterna för att omsätta sina teoretiska kunskaper i konkreta projekt med ballong- och raketexperiment och satellit- och radarmätningar i nära samarbete med rymdaktörer som EISCAT Scientific Association, Institutet för rymdfysik och Rymdbolaget/Esrange.
Under det andra studieåret specialiserar sig studenterna vid sina ”hemmauniversitet” och genomför som avslutning på studierna sina examensarbeten vid ett lämpligt företag eller institution.
Syftet med utbildningen är att sammanföra rymdexpertis från olika universitet till en gemensam kompetensplattform inom ramen för Bolognaprocessen. Den processen innebär i korthet att all högre utbildning i Europa ska strömlinjeformas så att europeiska universitetsstudenter ska kunna studera var som helst i Europa med en enhetlig europeisk examensstruktur.
Syftet är också att sammanföra studenter från länder i och utanför Europa för att ta del av existerande rymdkunskap, utveckla den och sprida den vidare inom europeisk rymdindustri och forskarkollektiv.
Välkomna till Kiruna den 21 mars!
Program
Kl. 09.00 Invigningsceremoni, Aulan, Institutionen för rymdvetenskap
Medverkar gör Ingegerd Palmér, rektor vid Luleå tekniska universitet, Jerker Delsing, dekan för den tekniska fakulteten vid Luleå tekniska universitet samt Per A Nilsson, chef för Umeå universitets internationella kontor
Kl. 09.30 Kaffe
Kl. 10.00 Presentation av de olika universitetens kurser
Medverkar gör Sven Molin, koordinator för SpaceMaster (Luleå tekniska universitet), Klaus Schilling (Tyskland), Asta Pellinen-Wannberg (Institutionen för rymdvetenskap), Tom Bowling (Storbritannien), Michael Sebek (Tjeckien), Christophe Peymirat (Frankrike) och Aarne Halme (Finland).
Kl. 13.00 Pressmöte, sal A
Kontaktinformation
Upplysningar: Asta Pellinen-Wannberg, tel. 0980-791 18, asta.pellinen-wannberg@ryp.umu.se, Carol Norberg, tel. 0980-791 87, carol.norberg@ryp.umu.se eller Sven Molin, tel. 0920-49 18 82, sven.molin@ltu.se
Idag finns det tre olika nät: för telefoni, för internet och för kabel-tv. Forskarna tror att alla dessa typer av trafik allt mer kommer att ske över internet istället. Fördelarna med IP-telefoni är bland annat minskade kostnader och att det blir lättare att individanpassa nya tjänster.
– Men det finns också svårigheter. Vi vet inte hur nätet klarar de ökade kraven på prestanda och driftsäkerhet. Och det är där vår forskning kommer in, säger Anna Brunström.
I det aktuella projektet studeras hur traditionell telefoni-signalering, sk. SS7 signalering, kan sändas över ett delvis IP-baserat nät. En arkitektur för detta har standardiserats av IETF (Internet Engineering Task Force) där ett nytt protokoll som heter SCTP utgör en viktig del. Traditionella SS7-nät har inbyggd funktionalitet för att snabbt upptäcka fel i nätet och omdirigera trafiken. Motsvarande funktionalitet finns inte i IP-nät och därför har en liknande mekanism istället byggts in i SCTP. Om den nya arkitekturen och SCTP kan klara de prestanda och tillgänglighetskrav som
telefoni-signalering ställer är dock ännu oklart. Både prestandamätningar och optimeringar av SCTP ingår i projektet. Forskarna tittar också på att bygga dynamiska säkerhetslösningar ovanpå SCTP.
Ett mått på hur viktig forskningen bedöms vara, är att KK-stiftelsen ger projektet sex och en halv miljon kronor under en treårsperiod. Det är det största anslaget som ett enskilt forskningsprojekt får från KK-stiftelsen under denna period. Forskningen sker i samverkan med Tieto Enator och Ericsson.
KK-stiftelsen står för stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Den arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft bland annat genom att stödja forskning vid nya universitet och högskolor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna professor Anna Brunström, tfn 054-700 17 95, e-post: anna.bronstrom@kau.se
eller universitetsadjunkt Johan Eklund tfn 054-700 19 54, e-post: johan.eklund@kau.se
Dikterna är skrivna på persiska och arabiska på temat kärlek och humanism. Syftet med publikationen är att göra en del av Carolina Redivivas stora kulturskatt tillgänglig för allmänheten.
– Det är inte bara Berlin, London och Paris som har stora samlingar av orientaliska manuskript, kommenterar Ali Muhaddis på handskrifts- och musikavdelningen.
Han har letat fram dikterna bland originalhandskrifter i handskriftsmagasinet och skrivit en introduktion på persiska till varje dikt. Introduktionerna är sammanfattade på engelska i början av boken.
– Det är roligt att vi kan publicera dikterna lagom till det persiska nyåret, som infaller den 20 mars. Det finns en stor grupp iranier i Uppsala och det är angeläget att visa att Carolina Rediviva har en viktig del av deras kulturarv, tycker Viveca Halldin Norberg på handskrifts- och musikavdelningen.
Boken heter Fifteen Literary Mystical Poems in Persian and Arabic och finns tillgänglig i Akademibokhandeln. Den kan även beställas av Carolina Rediviva via e-post: acta@ub.uu.se
Kontaktinformation
Viveca Halldin Norberg, förstebibliotekarie, e-post: viveca.halldin_norberg@ub.uu.se, tel: 018-471 39 52, mobil: 0704-25 04 93.
Ali Muhaddis, projektassistent, e-post: ali.mirmohades@ub.uu.se, tel: 018-471 29 28.
Det är exempel på den tredimensionella medicinska visualiseringsteknik som utvecklas vid CMIV, Linköpings universitets och Landstingets bildvetenskapliga centrum. Nu på onsdag är det dags för officiell invigning med utbildningsminister Leif Pagrotsky som förrättare.
Verksamheten är sedan en tid i full gång och de nyrenoverade lokalerna mitt i huvudblocket på Universitetssjukhuset är redan för trånga. Ett 70-tal forskare och närmare 20 doktorander är knutna till centret. Dessutom passerar en strid ström av studenter som väljer att göra sina exjobb här. Fördelningen medicinare/tekniker är ungefär 50-50 och nästan alla projekt skär över de akademiska gränserna. De tre prioriterade områdena är hjärna, hjärta och kärl.
Den tekniska utrustningen toppas av en datortomograf från Siemens och en splitter ny magnetkamera från Philips, helägd av universitetet. Forskning och utveckling bedrivs också inom funktionell MRT (magnetresonanstomografi) och ultraljud.
Program för invigningen onsdag 16 mars:
13.30 Samling i Conradsalen, Universitetssjukhuset, plan 11 (ingång södra entrén). Leif Pagrotsky talar ca kl 14. Därefter förflyttning till CMIV:s lokaler med visning av bilder och utrustning.
14.45 Presskonferens i Conradsalen. Deltagare: Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky, CMIV:s föreståndare Anders Persson och Hälsouniversitetets dekan Bengt Wranne.
Kontaktinformation
Bengt Wranne, 013-223353, 0709-225184, benwr@imv.liu.se
Maria Engström, forskningsstudierektor, 013-618901, maria.engstrom@imv.liu.se
Program:
Moderator
Marie Pernebring, sekreterare i Ansvarskommittén
13.00 Inledning
Gun Drugge, kommunalråd Hedemora kommun
13.15-14.30 Små eller stora kommuner? En fråga om lokal demokrati
Eva Mörk, docent i nationalekonomi, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering och Uppsala Universitet
Nätverkskommunen
Markus Gossas, doktorand i statsvetenskap, Institutet för Framtidsstudier
Mer samverkan eller större kommuner?
Erik Westholm, professor i kulturgeografi, Institutet för Framtidsstudier &
Högskolan Dalarna
14.30-16.00 Kaffepaus och diskussion
___________________________________________________
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Deltagarförteckning kommer att delas ut i samband med seminariet.
OBS! Anmälan är bindande! Anmäld som inte kommer faktureras 450 kronor.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ingrid Rydell, Institutet för Framtidsstudier, tel 08-402 12 05
Plats: Biografen Star, Nygatan 3, Hedemora
Tid: Måndagen den 14 mars 2005 kl. 13.00-16.00
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller på telefon 08-402
12 44 senast 8 mars.
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Program:
Finns det plats för barn?
Ingrid Söderlind, FD, Institutet för Framtidsstudier
Barn som barn eller barn som vuxna? Om betydelsen av en skolgård.
Maria Nordström, docent, Stockholms universitet
Barn på väg. Barns och föräldrars syn på barns utemiljö.
Pia Björklid, professor, Lärarhögskolan Stockholm
Kaffepaus
Barns medborgarskap. Barn i politik, vetenskap och dagspress.
Kristina Engwall, FD, och Ingrid Söderlind, FD, Institutet för Framtidsstudier
Kommentator: Annika Åhnberg, ordförande Rädda Barnen
Plats: Praktikertjänst, Konferensvalvet, Holländargatan 10 (vid Hötorget)
Tid: Tisdagen den 15 mars, kl. 13.30-16.00. Kaffe serveras i pausen.
Välkommen!
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier 08- 402 12 14
Kristina Engwall, Institutet för Framtidsstudier 08-402 12 62
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Idag förlitar sig såväl yrkessjöfarten, militären och fritidsbåttrafiken på den positionsbestämning som ges av det globala satellitsystemet GPS. Men ibland är informationen från systemet inte korrekt. Dålig sikt eller bristande uppmärksamhet kan då få ödesdigra följder.
GPS kan störas antingen oavsiktligt eller avsiktligt. Signalerna från satelliterna kan störas av isbildning på fartygets antenner, av annan kommunikationsutrustning eller fysiska hinder. Ubåtar kan i allmänhet inte använda systemet.
Doktoranden Rickard Karlsson vid Avdelningen för reglerteknik och kommunikationssystem beskriver i sin avhandling hur moderna, simuleringsbaserade metoder för signalbehandling kan användas för att övervaka och vid behov ta över GPS-funktionen på ett fartyg.
Den världsunika tekniken kräver ingen extern infrastruktur och är okänslig för störningar. I stället utnyttjas fartygets befintliga radar för att mäta avstånden till de omgivande stränderna, och dessa data jämförs med ett digitalt sjökort. I en ubåt jämförs i stället informationen från en sonar med en digital djupkarta. I kombination med data om fartygets rörelser kan den korrekta positionen beräknas.
Metoden bygger på en matematisk algoritm, ett så kallat partikelfilter, som i programform läggs in i fartygets datasystem. Någon hårdvara utöver det som redan finns ombord krävs inte. Preliminära försök visar att metoden inomskärs fungerar lika bra som GPS.
Avhandlingen ”Particle filtering for positioning and tracking applications” tar upp flera andra tillämpningar som bygger på samma princip: att positionera en industrirobot, att från en bil följa andra fordon för att undvika krockar och att följa båtar och fartyg från ett flygplan.
Disputationen äger rum fredag 18 mars 2005 kl 10.15 i sal Visionen, B-huset ingång 27, Campus Valla, Linköping.
Kontaktinformation
Doktoranden Rickard Karlsson nås på 013-281890, rickard@isy.liu.se
Handledaren professor Fredrik Gustafsson 013-282706, fredrik@isy.liu.se
