Harpest är en sjukdom som förorsakas av bakterien Francisella tularensis och som drabbar
människor och djur i oregelbundna intervall. Det har länge varit uppfattningen att sjukdomen byggs upp hos smådäggdjur, till exempel harar, för att sedan via myggor eller kontakt med sjuka djur överföras till människan.
– Hararna är offer för sjukdomen på samma villkor som för människan men de är mycket känsligare och dör av sjukdomen, säger professor Thomas Palo.
Den aktuella undersökningen visar att klimatvariationen och flödet i våra vattendrag kan vara utlösande faktorer för ökad sjukdomsförekomst. Det kan vara så att vissa år skapas stillastående vattensamlingar som är gynnsamma både för bakterien och för mygg. Dessa situationer uppträder oregelbundet och är beroende av klimatet. Studien visar att kalla vintrar 1-2 år före utbrottet ger låga flöden i vattendragen vilket kan innebära ökad risk för utbrott av harpest. En annan slutsats från studien är att det inte förväntas en ökning av harpest i ett framtida varmare klimat.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Thomas Palo, tel: 060-14 86 54, mobil: 070-665 86 54, e-post: thomas.palo@miun.se
Många barn har problem med magen. Problemen kan till exempel vara återkommande diarréer och smärta i magen vilket gör att barnet inte växer som det ska. När enkla kostråd inte räcker söker många föräldrar läkarhjälp. Utredningar av den här typen av oklara magbesvär är ganska komplicerade. I regel tar läkaren ett vävnadsprov från tolvfingertarmen för att utesluta överkänslighet mot gluten, som är ett protein som finns framförallt i vete-, råg- och kornmjöl. Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop för att se om tarmen är inflammerad eller inte.
Leg läkare Annika Reims avhandling visar att det finns fler sätt att undersöka vävnadsprovet från tarmen. Genom att ta reda på hur de här små vävnadsproverna reagerar på två olika signalsubstanser, acetylcholin och prostaglandin, och läkemedel har hon har studerat slemhinnans funktion.
– Jag fann att det går alldeles utmärkt att mäta slemhinnans funktion i dessa små vävnadsprover, och att denna undersökning i vissa fall är tydligare än den traditionella mikroskopiska undersökningen, säger Annika Reims.
Med hjälp av tekniken är det möjligt att få ut mer information ur samma vävnadsprov, till exempel hur genomtränglig slemhinnan är och hur de små jonkanalerna fungerar. Detta är av betydelse vid diagnostik och uppföljning av sjukdomar som glutenöverkänslighet och cystisk fibros.
Slutsatsen i avhandlingen är att det med den här nya tekniken går utmärkt att studera hur dessa små tarmbitar fungerar, och inte bara hur de ser ut i mikroskopet. Tekniken bedöms redan idag vara av värde vid utredning av oklara magbesvär hos barn. Dess potential är också väldigt stor, eftersom det finns en rasande snabb utveckling av kunskaperna om hur tarmslemhinnan styrs.
– Det är alltså fullt möjligt att vi med den här typen av teknik kan hitta felet vid många fall av så kallad ”spädbarnskolik”, patienter som idag inte får någon diagnos och därigenom heller ingen hjälp, säger Annika Reims.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Annika Reims, telefon: 031-343 67 48, e-post: annika.reims@vgregion.se
Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon: 031-343 47 23, e-post: birgitta.strandvik@pediat.gu.se
Professor Henrik Sjövall, telefon: 031-342 10 00, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Avhandlingens titel: Analysis of epithelial electrophysiological function in paediatric intestinal biopsies
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kemiska signaler, feromoner, anses allmänt vara den äldsta formen av kommunikation. Man har länge vetat att de är viktiga i det sexuella beteendet hos bakterier och människor, men trots detta vet vi lite om budskapen de förmedlar.
Den kemiska signalens ”mening” har ansetts begränsad till att förmedla avsändarens art och koordinera det sexuella beteendet. Budskap om avsändarens kvalitet som partner har oftare tillskrivits visuella och akustiska signaler. För att ett budskap om kvalitet ska bli trovärdigt krävs en att avsändaren betalar för det, och feromoner har ansetts för billiga att producera för att åstadkomma en kvalitetssäkring.
Denna traditionella syn har nu börjat ifrågasättas. Allt fler tecken tyder på att feromoner kan ge information om en partners genetiska kvalitet, immunförsvar eller sociala status.
Björn Johansson vid institutionen för ekologi och evolution har undersökt vilken roll feromoner spelar vid val av partner hos en art av fruktflugor från ögruppen Hawaii. Denna art har ett parningssystem som påminner om orrars: hanarna samlas på en spelplats för att konkurrera om och uppvakta honorna.
Feromoner har en framträdande roll i hanarnas spelbeteende. De försök som har genomförts tyder på att feromonets ”mening” varierar med socialt sammanhang. Honor visar påfallande svagt intresse för mängden feromon, vilket antyder att feromon för dem framförallt är en art-igenkänningssignal.
Trots detta är signalen uppenbarligen kostsam eftersom hanar som producerar mycket feromon har kortare livslängd. Detta talar för att feromonet har en funktion vid hanarnas konkurrens med varandra. Hanar kan skilja sitt eget feromon från andra hanars, och också skilja ut om feromonet kommer från en eller två främmande hanar. Feromonet skulle alltså kunna informera hanarna både om antalet medspelare och deras konkurrensförmåga. En hane som producerar mycket feromon kanske inte imponerar så mycket på honorna, men däremot tillräckligt mycket på andra hanar för att få ett försteg på spelplatsen.
Detta är första gången som ett feromon visar sig ha denna typ av kostnader, liksom det är första gången som det har visats att en insekt kan skilja mellan individuella doftsignaturer.
Kontaktinformation
Björn Johansson, tel: 018-471 64 95, mobil: 0709-40 96 27, e-post: bjorn.johansson@ebc.uu.se
Initiativet till konferensen har tagits av Svenska institutets direktör i Alexandria, Jan Henningsson, själv en entusiastisk arabist, professor Bo Isaksson och universitetslektor Gail Ramsay från institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet. Det är första gången en nordisk konferens arrangeras i nära samarbete med ett arabiskt land. Syftet är att etablera ett forum där forskare från de arabiska länderna och Norden ges tillfälle att presentera sin forskning för varandra.
– Men också att erbjuda forskarna möjlighet till informella samtal om sin forskning och sina aktiviteter för att på så sätt lägga grunden till framtida forskningsutbyten mellan Norden och den arabiska forskarvärlden, säger Bo Isaksson.
Konferensen äger rum i Alexandria, Egypten, den 13-15 april. Konferensspråket är arabiska och engelska och ungefär 15 forskare med inriktning på arabisk språkvetenskap och litteratur har inbjudits från vardera de nordiska och de arabiska länderna.
Kontaktinformation
För mer information:
Bo Isaksson, professor i semitiska språk, 018-471 10 02, 070-425 09 21 eller via e-post Bo.Isaksson@lingfil.uu.se
Gail Ramsay, universitetslektor i arabiska, 018-471 10 92 eller via e-post Gail.Ramsay@lingfil.uu.se
Nybildning av blodkärl är en naturlig del av vävnadstillväxten i samband med att barn växer och sår läker. En bristfällig förmåga att bilda nya blodkärl efter till exempel en hjärtinfarkt eller stroke kan vara en orsak till att man inte återfår full kapacitet i hjärta eller hjärna. Omvänt karaktäriseras några av de stora folksjukdomarna av en alltför intensiv nybildning av blodkärl, bland annat cancer, psoriasis, reumatoid artrit och vissa ögonsjukdomar.
Ett intensivt forskningsarbete världen över har därför fokuserat på just nybildning av blodkärl. Behandlingar som syftar till att påverka blodkärlsnybildning har börjat prövas på patienter. Behandlingar på människa har dock saknat eller haft blygsamma effekter, till skillnad från många experimentella studier på djur, där man har visat dramatiska positiva effekter.
Witold Kilarski visar att detta kan bero på att de grundläggande mekanismerna för hur blodkärl bildas i den vuxna människan kanske inte fungerar så som man tidigare har trott. Klassiskt har man ansett att nya blodkärl växer ut som grenarna på ett träd och att blodet kan cirkulera genom att kärlen växer ihop med grenarna på ett annat träd. Det finns dock många frågetecken med denna modell och otvetydiga experimentella bevis från djur eller människa saknas.
I sin avhandling har Kilarski utvecklat nya experimentella modeller och visat att utväxt av nya blodkärl sker via en relativt enkel men genial mekanism. När vävnaden växer utsätts det existerande nätverket av kärl för dragkrafter. Kärlen förlängs och dras in i den växande vävnaden. Antalet förgreningar i kärlnätverket ökar förmodligen genom att kärlet delas i sin längdaxel. Fördelen med denna typ av kärlnybildning är att de nya blodkärlen hela tiden har blodflöde och därför kan förse den växande vävnaden med syre och näring.
Denna nya modell för nybildning av blodkärl kan inte bara förklara varför de behandlingar som har prövats på människa i syfte att påverka kärlnybildningen endast har haft begränsad effekt. Modellen kan också leda till nya behandlingsformer för cancer, psoriasis, reumatoid artrit och vissa ögonsjukdomar, samt förbättrad läkning efter hjärtinfarkt och stroke.
Kontaktinformation
Witold Kilarski (talar engelska och polska), tel: 018-471 46 08, e-post: witek.kilarski@genpat.uu.se.
Pär Gerwins, handledare, tel: 018-471 50 35, e-post: par.gerwins@genpat.uu.se
– Avhandlingen tar död på myten att bara de sämsta företagen generellt är föremål för M&As. Tvärtom visar resultaten att M&A-företagen i genomsnitt har varit mer produktiva än de som inte varit involverade i en M&A, säger Richard Nakamura.
Det andra resultatet är att utländskt ägande inte spelar någon roll för produktiviteten efter en M&A, eftersom internationella och inhemska M&A visade sig vara lika produktiva. Det tredje resultatet visar också att de inneboende organisatoriska kvaliteterna hos de involverade företagen, snarare än nationaliteten hos de nya ägarna, avgör om den organisatoriska integrationen efter en M&A blir smidig eller inte. Till sist visar avhandlingen att inte bara de investerande företagen, utan också de japanska målföretagen har ett val i en M&A-situation beträffande vem som ska köpa upp målföretaget.
– 1990-talet anses allmänt som ett förlorat decennium för den japanska ekonomin. Det beror på den enorma finanskris som inträffade till följd av en inhemsk efterfrågekris och en snabb ökning av yenens relativa värde mot dollarn. Vad som är mindre känt är att denna kris också blev en katalysator för en av efterkrigstidens mest djupgående reformer som genomförts av en japansk regering, säger Richard Nakamura.
En av komponenterna i dessa avregleringar var att göra landet mer attraktivt för utländska direktinvesteringar. Inom loppet av ett par år ökade investeringarna markant, inte minst i form av utländska förvärv av japanska företag, något som var i stort sett otänkbart för tio år sedan.
Sammantaget visar avhandlingens resultat att 1990-talet innebar ett skifte i M&A-beteendet hos de japanska företagen, då de har blivit mer vinstorienterade och mindre fokuserade på ägarstrukturer och de anställda.
Disputationen äger rum tisdagen den 12 april kl.13.15 i sal Torsten på Handelshögskolan, Sveavägen 65.
Avhandlingen ”Motives, Partner Selection and Productivity Effects of M&As – The Pattern of Japanese Mergers and Acquisitions” kan beställas från The Institute of International Business (IIB) vid Handelshögskolan i Stockholm, iibme@hhs.se, eller direkt från författaren.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
H. Richard Nakamura
The European Institute of Japanese Studies (EIJS)
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 92 61
Fax: 08-31 30 17
E-post: richard.nakamura@hhs.se
Det handlar om en ny typ av virusforskning som mera bygger på fysik än på biokemi; kanske kan man kalla den för virusbiofysik. Alex Evilevitch doktorerade i Lund i fysikalisk kemi och har arbetat några år vid UCLA, University of California i Los Angeles.
– Där träffade jag professor William Gelbart som på teoretiska grunder förutsagt att trycket i en bakteriofag – virus som infekterar bakterier – borde vara 40 atmosfärer, berättar Alex Evilevitch. Det motsvarar ungefär trycket på 400 meters havsdjup. Det är tjugo gånger mer än trycket i ett bildäck och tio gånger mer än trycket i en oöppnad champangebutelj. Jag kunde med mätningar bekräfta att professor Gelbarts förutsägelse var riktig.
Evilevitchs forskning har väckt stor uppmärksamhet och ledde till att han 2003 fick ett pris för årets bästa forskning vid UCLA och 2004 ett Chancellor´s Award vid samma universitet; i listan av forskare som fått det sistnämnda priset finns flera forskare som senare blev nobelpristagare. Men trots att ”virusbiofysiken” är ett hett forskningsområde i USA valde Evilevitch att återvända till Europa där ännu ett fåtal forskar inom det.
– Det har visat sig att Lunds universitet har unik utrustning för den här forskningen, säger Alex Evilevitch. Vid Nationellt Centrum för Högupplösande Elektronmikroskopi finns ett heliumkylt elektronmikroskop. Kylningen gör det möjligt att även undersöka känsligt biologiskt material. Det finns några få sådana elektronmikroskop i hela världen, och jag har haft förmånen att kunna arbeta med det under de första månaderna som det använts reguljärt inom forskningen. Just nu håller vi på att bygga upp en forskagrupp i virusbiofysik.
Det virus som infekterar celler hos växter, djur och människor tränger in i sin helhet i cellen och arbetar inne i denna. Men bakteriofagerna är virus som angriper bakterier och som gör det från utsidan. Bakteriofagen ser ut som en 20-sidig fotboll med en svans eller om man så vill injektionsnål. Den är bara ca 60 nanometer (en nanometer = en miljondels millimeter). Men dess DNA, dess arvsmassa, är en sträng som är ca 17 000 nanometer lång! För att den ska kunnas rymmas i en så liten kropp måste den packas hårt. Dessutom har DNA:et en negativ elektrisk laddning och därför söker de hopknycklade strängarna att repellera varandra.
När bakteriofagen kommer i kontakt med en viss typ av receptor på bakteriecellens yta öppnas en kanal i svansen och med våldsam kraft rusar dess DNA in i cellen. Därinne mångfaldigas detta DNA en miljon gånger eller mer; samtidigt bildas också proteinskal till nya viruspartiklar. Det finns en särskild molekylär motor som likt en skruv i sina gängor roterar och pressar in DNA i skalet bit för bit och under stigande tryck. Det är den kraftfullaste molekylära motor man känner.
Alex Evilevitch har fortsatt att publicera forskningsresultat sedan han återvänt till Lund. Det senaste (i Biophysical Journal, Januari 2005) är mätningar av längden på de DNA-strängar som skjuts in i bakterien. En viktig slutsats av den studien är att det enbart är en mekanisk kraft, inte en kemisk eller biologisk process, som verkar när virus-DNA:et avfyras.
Just nu utvecklar Evilevitch metoder för att påverka den mekaniska packningskraften så att mera DNA kan packas i viruskapseln.
– En metod som i dag används om man vill klona en gensekvens är att klippa in denna i bakteriofag-DNA, berättar Alex Evilevitch. Sedan den molekylära motorn arbetat in detta DNA i viruskapseln får viruset infektera en bakteriekultur. Denna kommer i sin tur att producera miljontals kopior av det främmande DNA:et. Denna teknik begränsas av att det bara är korta bitar som ryms i kapseln. Om det går att påverka kraften som behövs för att packa DNA skulle ännu längre DNA-strängar kunna pressas in. Det skulle kunna vara ett betydelsefullt tekniskt framsteg som kunde gagna framtida genterapi, kloning och den molekylära biologins utveckling i sin helhet.
Andra ideer som cirkulerar på detta nya vetenskapliga fält är att använda bakteriofager som levande injektionsnålar för att injicera läkemedel i celler. Bakteriofagernas proteinhöljen som är så starka att de kan stå emot det inre trycket intresserar också vissa forskare. Inom nanotekniken söker man efter lämpliga förpackningar för koltuber och andra nanometersmå strukturer. Proteinskalen ger kanske nyckeln till hur så sega förpackningar kan konstrueras. Det också tänkbart att man skulle kunna sätta in bakteriofager mot antibiotikaresistenta bakteriestammar. I Georgien har man använt bakteriofager för att behandla sårinfektioner och i USA pågår försök att skapa säkrare livsmedel genom att kontrollera bakteriella processer med bakteriofager.
Kontaktinformation
För ytterligare information nås Alex Evilevitch på tel 046-222 32 91 eller via e-post Alex.Evilevitch@biokem.lu.se
Sjuksköterskan Christina Carlsson har i en avhandling från Lunds universitet kartlagt 86 svenska patientföreningar inom cancerområdet. Hon har gjort en enkät med över 1800 föreningsmedlemmar, intervjuat åtta bröstcancerpatienter och studerat det samarbete och de nätverk som finns mellan patientföreningarna och sjukvården.
Hälso- och sjukvården ser officiellt positivt på patientföreningarnas verksamhet. Ett hinder i kontakterna är dock sjukvårdens tystnadsplikt, som gör att man inte kan ge föreningarna tillgång till de data om nya patienter som föreningarna vill ha för att kunna informera om sin existens. Föreningarna för sin del känner behov av starka ledare som kan möta vårdapparaten på lika villkor, medan vårdpersonalen å sin sida ibland känner sig ifrågasatt och kritiserad av patientföreningarna.
– Patientföreningarna är ju till för att ge patienterna information och stödja dem i deras sjukdomssituation. De ska också kunna föra deras talan i samband med eventuella problem. Detta kan förstås väcka oro inom vårdapparaten, menar Christina Carlsson.
Kontaktpersonerna är en särskild del av flera patientföreningars verksamhet. Tanken är att en cancerpatient skall erbjudas stöd och hjälp genom kontakter med en person som har liknande erfarenheter, men som nått längre i sin psykologiska återhämtning. Här gäller det dock att kontaktpersonerna väljs med stor omsorg.
– Några av mina intervjupersoner berättade om kontaktpersoner som stört mer än de hjälpt, t ex genom att bli så oroliga att de skrämde upp den som de skulle lugna. Det är viktigt att kontaktpersonerna har goda kunskaper, understryker Christina Carlsson.
Hennes förhoppning inför framtiden är att patientföreningarna och vården ska respektera varandras olika kompetens och olika roller. Föreningarna bör ha en ställning som är fristående från hälso- och sjukvården, medan vården bör arbeta professionellt och använda patientföreningarna när patientperspektivet behöver förtydligas och förstärkas.
Avhandlingen heter: Advocates and voices. Swedish patient associations, their importance to individuals with cancer and collaboration with health care. Disputationen äger rum den 15 april. Christina Carlsson träffas på tel 070-6321290, e-post christina.carlsson@med.lu.se.
Surfaktant är en blandning av fett och protein som bildas i lungorna och hindrar lungblåsorna från att falla samman vid utandning. De flesta barn som föds mer än sex till åtta veckor för tidigt har omogna lungor och varierande grad av brist på surfaktant. Många av de barnen utvecklar lungsjukdomen RDS (respiratory distress syndrome).
Behandlingen är att ge surfaktant som en instillation i barnets luftrör och har därför traditionellt administrerats i samband med intubering för respiratorvård. I en djurexperimentell modell visas i avhandlingen att mekanisk ventilation (respirator) leder till att upptaget av surfaktant i lungvävnad hämmas, surfaktant inaktiveras och lungfunktionen försämras. Men respiratorvård innebär inte bara en ökad risk för komplikationer och kroniska lungskador hos det nyfödda barnet, utan har i Stockholm också inneburit att barnet behövt transporterats till Karolinska Universitetssjukhuset Solna om det fötts på annan förlossningsenhet.
Med en ny metod kallad INSURE (INtubation-SURfaktant-Extubation) halveras behovet av respiratorvård, utan ökad risk för komplikationer. INSURE innebär att surfaktantbehandlingen ges under en mycket kortvarig intubation. Tuben i luftröret avlägsnas sedan direkt så att barnet kan andas själv hjälpt av ett mottryck i näsluften, så kallad CPAP (Continuos Positive Airway Pressure). Metoden används sedan 1998 på för tidigt födda barn med lungsjukdom på neonatalavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
– Metoden gör att vi undviker transporter av nyfödda barn mellan sjukhus och därmed ökar närheten mellan mor och barn, säger Kajsa Bohlin. Dessutom kan vi åstadkomma minskade sjukvårdskostnader.
I studien, som gjordes retrospektivt, ingick alla barn med RDS (420 barn) födda mellan 13 och 6 veckor för tidigt vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Solna under en 10-års period (1993-2002). Efter införandet av INSURE-metoden 1998 har respiratorbehovet sjunkit med 50 procent utan att några negativa effekter på utfallet har kunnat påvisas. INSURE resulterar också i bättre syresättningen under de första tolv timmarna efter surfaktantbehandlingen och ett klart minskat behov av mer än en dos surfaktant jämfört med hos barn som surfaktantbehandlades i samband med respiratorvård.
Kajsa Bohlin har även studerat kroppsegen surfaktantomsättningen hos 70 barn, med hjälp av en nyligen utvecklad stabil isotop teknik. Bland de 70 barnen fanns för tidigt födda barn med respiratory distress syndrome (RDS) och fullgångna barn med och utan lungsjukdom. Det är en av de första studierna som beskriver normal surfaktantomsättning hos fullgångna barn. Resultaten visar att svår lungsjukdom hos fullgångna barn resulterar i störd surfaktantmetabolism liknande den hos för tidigt födda barn med surfaktantbrist. Detta talar för att även denna grupp av barn kan ha nytta av surfaktantbehandling.
– Min studie visar att behandling med konventionell respirator eller högfrekvens oscillerande respirator inte påverkar den kroppsegna surfaktantomsättningen hos för tidigt födda barn med RDS. Däremot har ventilationsstrategin stor betydelse för resultatet av surfaktantbehandlingen, säger Kajsa Bohlin.
Kontaktinformation
Avhandling: Surfactant metabolism in the newborn; the impact of ventilation strategy and lung disease (Surfaktantmetabolism hos nyfödda; inverkan av ventilationsstrategier och lungsjukdom)
Författare: Kajsa Bohlin, institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Karolinska Institutet, tel 08-585 829 78, mob 073-781 90 59, e-post: kajsa.bohlin@klinvet.ki.se
Disputationen äger rum: Fredagen den 8 april, kl. 9.00, i sal 4V på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Alfred Nobels allé 8.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-229-2/
Örjan Ekblom visar i sin avhandling en ökning av övervikt och fetma hos barn och ungdomar från 7,6 procent till 20,1 procent mellan åren 1987 och 2001.
– Förekomsten av övervikt var högst i de yngre åldrarna både 1987 och 2001, något som kan tolkas som att den ökning vi upplevt under denna tidsperiod ännu inte är över, påpekar han.
Förekomsten av övervikt var högst hos barn som gick i skolor utanför de stora städerna, vilket verkade vara särskilt uttalat hos flickor. Sambandet mellan övervikt och fysisk aktivitet var starkt hos barn vid 10 och 13 års ålder. Hos dessa var förekomsten av övervikt och fetma nära dubbelt så stor hos fysiskt inaktiva, jämfört med de mest aktiva. Hos 16-åringarna, var sambandet dock svagare, eventuellt beroende på den definition av övervikt som använts (BMI).
Angående den fysiska prestationsförmågan, återfanns skillnader vid jämförelser mellan urvalen från 1987 och 2001. Denna förändring i prestationsförmåga var tydligast i tester av överkroppens muskulatur, mindre tydliga avseende bukens muskler och minst tydliga hos benmuskulaturens prestationsförmåga. Men inga förändringar hittades i beräknad maximal syreupptagningsförmåga mellan 1987 och 2001 hos flickor, emedan en nära 10 procents nedgång återfanns hos pojkar (i detta fall studerades bara 16-åringar).
– Styrkan och uthålligheten i överkroppens muskler verkar ha minskat hos många ungdomar de senaste åren, säger Örjan Ekblom. Konditionen har minskat hos pojkarna.
Prestationsförmågan (både styrka och kondition) var starkt kopplad till den fysiska aktiviteten hos 13- och 16-åringar, men mindre starkt hos 10-åringar. Det har visats tidigare att barn före puberteten får en mindre ökning av den maximala syreupptagningsförmågan vid konditionsträning, jämfört med vuxna. Denna studie visar att det också kan avläsas i ett stort tvärsnitt.
Det datamaterial som använts är hämtat från Idrottshögskolans SIH-studie (Skola – Idrott – Hälsa) 2001 resp. 2004. SIH-studien är till stora delar unik och innehåller uppmätt data på prestationsförmåga hos barn utifrån ett slumpmässigt urval av skolor. Tillsammans med idrottslärare, pedagoger, historiker och idrottsmedicinare, har en mycket bred databas tagits fram, vilket tidigare saknats. Som jämförelsematerial har ett liknande, men mindre datamaterial från 1987 använts.
– Ett viktigt användningsområde för denna datamängd är att tjäna som referensmaterial till andra studier, särskilt i framtiden om man ånyo vill studera tidstrender, säger Örjan Ekblom.
Kontaktinformation
Avhandling: Physical fitness and overweight in Swedish youths
Författare: Örjan Ekblom, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och Idrottshögskolan i Stockholm, tel 08-16 14 63, e-post: orjan.ekblom@ihs.se
Disputationen äger rum: tisdag 12 april kl. 9.00, i aulan vid Idrottshögskolan i Stockholm, Lidingövägen 1.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-177-6/
För mer information se: www.ihs.se/disputationOE
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
– Vi upptäckte att flickor tar mindre antal steg än pojkar men vi tror också att pojkar äter mer och får i sig mer kalorier, berättar Anders Raustorp.
De mätmetoder som använts i studien är stegräknare (Yamax SW-200) och den svenska översättningen av Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att bedöma och klassificera nivåer av fysisk aktivitet och upplevd fysisk självkänsla hos barn och ungdomar. Med dessa instrument var det möjligt att identifiera individer i riskzonen för fysisk inaktivitet och låg fysisk självkänsla.
– Baserat på steg per dag kan vi nu ge lättförståeliga rekommendationer till yrkesverksamma inom vård och utbildning, föräldrar, barn och ungdomar och därmed främja stödjande åtgärder för att påverka hälsosamma vanor.
Anders Raustorp undersökte också elevernas fysiska självkänsla, barnets känsla av sin förmåga när det gäller att använda kroppen i rörelse. En faktor som har stor betydelse för innehållet i undervisningen i idrott och hälsa, eftersom självkänslan påverkar elevens motivation och har betydelse för hur läraren agerar.
– Våra resultat visar att generellt sett behöver flickor stöd med att öka sin självkänsla för att tre år senare ha hög fysisk aktivitet, normalvikt och hög fysisk självkänsla. Stödet till pojkarna måste däremot vara inriktat på att sänka deras body mass index (BMI).
Kontaktinformation
Avhandling: Physical activity, body composition and physical self esteem among children and adolescents
Författare: Anders Raustorp, institutionen Neurotec, Karolinska Institutet och institutionen för hälsa och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar, tel 0480-44 63 58 eller 070-811 87 06, e-post: Anders.Raustorp@hik.se
Disputationen har ägt rum
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-168-7/
Anders Raustorp har också givit ut två böcker i ämnet vid Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Läromedel och utbildning: Att lära fysisk aktivitet (2004) och Räkna dina hälsosamma steg – Stegräknarboken (2002).
Boken Tänkvärda Trädgårdar – När utemiljön blir en del av vården innehåller en samling goda exempel på tänkvärda trädgårdar såväl i Sverige som i Österrike, Japan, och USA.
– Gröna miljöer har visat sig fungera som bra hjälpmedel vid behandling och terapi i vård och omsorg, säger Pia Schmidtbauer, agronom och huvudförfattare till boken.
– I en väl utformad och genomtänkt trädgård ska det finnas platser där man kan vara i fred och vistas på sina egna villkor utan att behöva känna sig iakttagen. Men där ska också finnas platser där man kan träffa andra och umgås. Det ska finnas utrymme för fest och lek, sammanfattar Pia Schmidtbauer.
– Vi har alla rätt till en vacker och fungerande närmiljö, som bidrar till att vi kan behålla vår livskvalitet också när vi befinner oss i kris, blir sjuka eller gamla.
Det är ingen ny tanke att parkvistelse och trädgårdsarbete kan ha goda effekter på hälsan. Kopplingen mellan hälsa och utevistelse kan följas ända från antiken och fram till våra dagar.
Läsaren får även följa de senaste forskningsrönen. I ett fördjupningskapitel har en tvärvetenskaplig forskargrupp undersökt hur den offentliga Prästgårdsparken i Älvsjö, kan utgöra en resurs för stadsdelens äldre invånare. I Älvsjö etablerades tidigt ett nära samarbete mellan park- och gatuingenjören vid tekniska förvaltningen och en av arbetsterapeuterna vid äldreboendet. Boken visar att sådana samarbetsinitiativ stimulerar medvetenheten och kunskapen om miljöns betydelse för vårt välbefinnande. Detta kan vara ett värdefullt stöd i arbetet både inom den ”gröna” och ”vita” sektorn.
Författare:
Pia Schmidtbauer är agronom och fotograf. Hon ansvarar för temaområdet Utemiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande vid Movium – centrum för stadens utemiljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
Patrik Grahn är biolog, landskapsarkitekt och docent i landskapsarkitektur. Han ansvarar för kompetensområdet Hälsa & rekreation vid institutionen för landskapsplanering Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mats Lieberg är sociolog, fil. dr. och docent i arkitektur. Han är verksam som forskare inom institutionen för landskapsplanering Alnarp och forskningsledare vid Movium – centrum för stadens utemiljö, Sveriges lantbruksuniversitet.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 295 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-6909522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Pressbilder för fri användning på http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/
pressbilder_tragarden.htm
Recensionsexemplar kan beställas från
Maria Guminski tel 08-775 40 08, maria.guminski@formas.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Schmidtbauer, statskonsulent, Movium, pia.schmidtbauer@movium.slu.se, 040-41 52 11
Ulla Save-Öfverholm, informatör, forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 073-350 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Människan har länge utnyttjat olika mikroorganismer för att smaksätta och konservera livsmedel. Sumererna använde till exempel jästsvamp för att tillverka öl redan för 4 000 år sedan. Andra mikroorganismer som människan har utnyttjat under lång tid är mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier. Mjölksyrabakterier har använts för att tillverka fil, ost, yoghurt och jästa korvar och de utnyttjas även vid ensilagering. Propionsyrabakterier har framför allt använts vid framställning av vissa storpipiga osttyper, som grevé och emmentaler.
Jörgen Sjögren har undersökt den svamphämmande förmågan hos en rad stammar av mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier. Syftet har varit att finna bakteriestammar som kan användas för att förhindra mögelangrepp i bland annat ensilage. Det har länge varit känt att mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier producerar de organiska syrorna mjölksyra, ättiksyra och propionsyra. Alla dessa syror kan hämma mögelsvamp, men Jörgen Sjögren och hans kollegor har också sett att vissa mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier dessutom producerar andra ämnen (metaboliter) med svamphämmande egenskaper. Tolv sådana ämnen redovisas i avhandlingen*.
En mjölksyrabakterie (Lactobacillus plantarum MiLAB 393) som producerar de cykliska dipetiderna cyklo(fenylalanin-prolin) och cyklo(fenylalanin-hydroxiprolin) samt fenylmjölksyra har patenterats. Rättigheten att patentera denna bakteriestam såldes till Medipharm AB som under 2005 i Europa ska lansera ett biologiskt konserveringsmedel för ensilage, Feedtech 3000®, som innehåller denna stam.
En viktig del av avhandlingsarbetet var att ta fram en effektiv metod för isolering av bakteriernas svamphämmande metaboliter. Bakterierna odlas i vattenbaserade substrat i två till tre dagar varefter de avskiljs genom centrifugering och filtrering. Den vätska som återstår kallas kulturfiltrat och består av näringsämnen från substratet och ämnen som bakterien har producerat och som sedan har gått ut i lösningen. Själva isoleringen av de svamphämmande metaboliterna bygger på stegvis fraktionering. Först görs en fastfasextraktion, där många av de vattenlösliga näringsämnena tas bort och sedan används vätskekromatografi i två steg för att isolera metaboliterna. Efter varje fraktioneringssteg görs ett biologiskt test av varje fraktion för att kunna följa, och sedermera isolera de svamphämmande metaboliterna. När en svamphämmande metabolit har isolerats med tillräckligt hög renhet bestäms strukturen med hjälp av kärnmagnetisk resonans (NMR) och masspektrometri (MS).
* De svamphämmande ämnen som isolerades och strukturbestämdes från olika stammar av mjölksyrabakterier var fem cykliska dipeptider, fyra 3-hydroxifettsyror och fenylmjölksyra. Från stammar av propionsyrabakterier isolerades och bestämdes två cykliska dipeptider och fenylmjölksyra.
Fil Mag Jörgen Sjögren, inst. för kemi, SLU, försvarar fredagen den 15 april kl. 10.00 sin doktorsavhandling Bioassay-Guided Isolation of Antifungal Metabolites – Studies of Lactic Acid Bacteria and Propionic Acid Bacteria. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Dr Thomas Ostenfeld Larsen, Danmarks Tekniske Universitet, Kgs. Lyngby, Danmark.
Kontaktinformation
Mer information: Jörgen Sjögren, 018-67 15 55, 0730-61 43 47
E-post: Jorgen.Sjogren@kemi.slu.se
Klinisk forskning har visat att långvariga muskelsmärtor har samband med både den motoriska kontrollen av armarna och den s.k. proprioceptionen (kroppskänslan), dvs. förmågan att utan synens medverkan känna av armarnas och benens läge och rörelser. Under de senaste årtiondena har en rad metoder utvecklats för att mäta proprioceptionen. Nyare forskning har dock visat att den bör delas upp i två komponenter: dels känslan av position, dels känslan av rörelse. Testmetoderna utvecklades innan den kunskapen blev känd och skiljer därför inte klart mellan de båda delarna av proprioceptionen. Det är t.ex. oklart om ett s.k. lägeskänsla-test” mäter just lägeskänslan. Dessa kunskapsbrister hämmar både utvecklingen och tolkningen av kliniska testmetoder på området.
Två av delstudierna i avhandlingen tar sikte på det här problemet genom att jämföra och analysera resultaten från olika proprioceptionstest. Det framgick då att testen för lägeskänsla i verkligheten mätte både denna och rörelsekänslan. Vilken av de båda komponenter som mättes berodde på rörelsens omfång och på uppgiftens utformning. Det visade sig att en del mycket använda lägeskänsla-test” i själva verket mätte rörelsekänslan. De här fynden är viktiga för tolkningen av testresultat inom tillämpad och klinisk forskning. De underlättar valet av testmetoder och möjligheten att dra riktiga slutsatser av resultaten.
Målinriktade rörelser är typiska i vardagliga göromål och i arbetslivet, t.ex. vid monteringsarbete. Det är även känt att för lite variation vid sådant arbete kan ge upphov till långvariga muskelsmärtor. För forskning kring dessa risker är det därför viktigt att kunna mäta rörelsevariation på ett bra sätt. I två delstudier i avhandlingen studerades hur målinriktade rörelser med båda armarna kontrolleras med hjälp av en metod som kan dela upp rörelsevariationen i två komponenter; en som är avgörande för prestationen och en som inte påverkar den. Resultaten är viktiga för bl.a. klinisk forskning kring muskelsmärtor och för ergonomisk forskning om monotona och repetitiva arbetsmoment.
Dmitry Domkin finns vid Belastningsskadecentrum i Umeå, Högskolan i Gävle, och nås på tel. 090-10 60 08, e-post: dmitry.domkin@hig.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Idrottsmedicin, Umeå universitet, och har titeln Perception and control of upper limb movement: Insights gained by analysis of sensory and motor variability”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Stora salen, Arbetslivsinstitutet i Umeå.
Fakultetsopponent är Ass. Professor John Jeka, Dept. of Kinesiology, University of Maryland, USA.
År 1997 påbörjades två randomiserade studier i Sverige, HABITS-studien (Hormonal Replacement Therapy-Is It Safe?) och Stockholmstudien. I båda studierna undersöks effekterna av hormonbehandling av klimakteriebesvär hos kvinnor som hade fått diagnosen bröstcancer i ett tidigt stadium.
HABITS-studien, som i slutändan omfattade 345 bröstcancerpatienter, avbröts i förtid i december 2003, när forskarna vid en medianuppföljning på endast 2,1 år fann att risken för återfall i bröstcancer hos kvinnor som fick hormonbehandling var 3,3 gånger högre än risken bland de kvinnor som inte fick någon behandling.
Docent Eva von Schoultz och professor Lars Erik Rutqvist vid Karolinska Institutet i Stockholm och Stockholm Breast Cancer Study Group rapporterar nu om resultaten från Stockholmsstudien. Här undersöktes 359 bröstcancerpatienter som fördelades slumpmässigt till hormonbehandling av klimakteriebesvär i 5 år respektive ingen behandling. Studien liknade HABITS-studien men hormonbehandlingsregimen skiljde sig när det gällde sammansättningen.
I Stockholmsstudien fanns det, efter en medianuppföljning på 4,1 år, inget samband mellan användning av hormonbehandling och risken för återfall i bröstcancer. Författarna hävdar att skillnader i sammansättning för den hormonbehandling som användes i Stockholmstudien kan förklara varför studiens resultat skiljer sig från resultaten i HABITS-studien.
– I Stockholmsstudien har vi strävat efter behandlingsregimer som minimerar tillägg av gulkroppshormon, i HABITS-studien däremot fick en större andel av de kvinnor som studerades en kontinuerlig kombination av östrogen och gulkroppshormon, säger Eva von Schoultz.
– Även om det är frestande att spekulera i att behandlingsregimer med östrogen och ett minimum av progestogen eventuellt är säkra, förblir hanteringen av klimakteriesymptom och livskvalitet hos patienter med bröstcancer ett viktigt olöst problem. Eftersom östrogen- och progestogendoserna och behandlingsregimerna kan förknippas med återfall i bröstcancer finns det ett akut behov av att identifiera säkra och effektiva strategier för att hantera klimakteriesymptom och förbättra livskvaliteten hos patienter med bröstcancer.
###
Publikation: von Schoultz E, Rutqvist LE. Menopausal Hormone Therapy After Breast Cancer: The Stcckholm Randomized Trial. J Natl Cancer Inst 2005;97:TKTK.
Obs! Journal of the National Cancer Institute ges ut av Oxford University Press och är inte anslutet till National Cancer Institute. Hänvisning till Journal of the National Cancer Institut krävs i alla nyhetsrapporteringar. Besök Journal of the National Cancer Institut online på http://jncicancerspectrum.oupjournals.org/
Kontaktpersoner:
Eva von Schoultz, docent Karolinska Institutet, telefon: 08-517 76471, 08-587 01376 eva.vonshoultz@karolinska.se
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet, sabina.bossi@admin.ki.se
Sarah L. Zielinski, Journal of the National Cancer Institute, +1-301-841-1287, jncimedia@oupjournals.org
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
Författare är Jim Andersén vid Ekonomihögskolan på Mälardalens högskola. Titeln är ”Strategiska resurser och långvarig lönsamhet, en resursbaserad modell för varaktiga konkurrensfördelar i små tillverkningsföretag”. Jim Andersén är från Hallstahammar, bor i Eskilstuna och har klarat av sin forskarutbildning på tre och ett halvt år vilket är en kortare tid än genomsnittet.
Fokus i studien finns på företagens så kallade strategiska resurser och syftet har varit att utveckla en modell som identifierar konkurrensfördelar i små och medelstora tillverkningsföretag. En strategisk resurs är en resurs som genererar en, i förhållande till konkurrenter, långvarig lönsamhet, till exempel en unik kompetens hos personalen eller upparbetade kundrelationer.
I studien har Jim studerat 14 små och medelstora tillverkningsföretag, främst lokaliserade i Eskilstunaregionen. Två av företagen i studien uppvisade mycket hög lönsamhet under en sammanhängande period på närmare tio år. Vad är karakteristiskt för dessa företags agerande? Och varför har inte konkurrenterna tagit efter de lönsamma företagen? Det är centrala frågor som behandlats i studien.
För att finna svar har Jim följt och analyserat företagens ekonomiska utveckling från omkring 1975 fram till sekelskiftet. Han har även intervjuat företagsledarna.
I avhandlingen framgår att det som är utmärkande för de lönsamma företagen bland annat är företagsledarnas motiv och mål, vilket inneburit ett mer entreprenöriellt agerande. Exempelvis fokuserar dessa företagsledare på förnyelse och innovation medan andra företagsledare i samma bransch betonar stabilitet och trygghet. Vidare har företagsledarna i de lönsamma företagen en mer dynamisk syn på såväl egna resurser som omgivning. Medan andra företagsledare känner sig styrda av konjunktur och kunder agerar de lönsammare företagen proaktivt såväl när det gäller skapandet som att ta tillvara sina resurser.
Kontaktinformation
jim.andersen@mdh.se tel 016 – 14 40 00
