Under utbildningen, som är tolv dagar lång, kommer deltagarna att finslipa sin förmåga att se reklam ur ett affärsstrategiskt perspektiv. De kommer att bli bättre på att skapa, förstå, förklara samt argumentera för lönsamma reklamaffärer.
– Skillnaden mot andra utbildningar inom samma område är att vi inte fokuserar på att skapa bättre reklam eller starkare varumärken, utan på att skapa bättre affärer genom att förstå reklam och reklameffekter i ekonomiska och finansiella termer, säger Erik Wetter, utbildningsansvarig för programmet.
Det finns ett talesätt som säger att man vet att hälften av en reklambudget är effektiv, det svåra är att veta vilken hälft. Då de totala svenska reklaminvesteringarna börjar närma sig 50 miljarder kronor per år är det ganska mycket pengar att inte kunna hålla reda på.
Behovet av att bli bättre på att förklara de ekonomiska och affärsmässiga effekterna av reklamaktiviteter finns hos både beställare och leverantörer av reklamtjänster. Detta ledde till samarbetet med Annonsörföreningen och Sveriges Reklamförbund i utvecklingen av utbildningens struktur och innehåll.
Kontaktinformation
Judit Weibull, program director, Handelshögskolan i Stockholm, Executive Education
08-736 97 71 / 0708-242477 / judit.weibull@hhs.se
Erik Wetter, utbildningsansvarig, Handelshögskolan i Stockholm
08-736 93 44 / 0708-93 88 37 / erik.wetter@hhs.se
Inför riksdagens framtidsdagar nästa vecka inbjuds journalister till en pressträff på tisdag morgon. Då presenterar försvarsutskottets, socialförsäkringsutskottets och miljö- och jordbruksutskottets respektive ordförande utskottens seminarier och tanken bakom framtidsdagarna.
Tid: Tisdag den 15 mars kl. 9.00
Plats: Finansutskottets sessionssal, RÖ5-10, Riksdagshuset
Vid pressträffen medverkar Tomas Eneroth (s) ordf. SfU, Catharina Elmsäter-Svärd (m) ordf. MJU, Eskil Erlandsson (c) ordf. FöU, och Joakim Palme, verkställande direktör, Institutet för framtidsstudier.
Tag med presslegitimation!
I programmet ingår bland annat 14 öppna utskottsseminarier med inbjudna forskare. Se det fullständiga programmet här.
Riksdagens framtidsdagar genomförs i samarbete mellan riksdagen, Institutet för framtidsstudier och Riksbankens jubileumsfond/Sällskapet riksdagsmän och forskare.
Kontaktinformation
Christina Green
Pressekreterare, tfn 08-786 40 54, 070-609 64 48
– Lyssna på barnen i Kina!
– I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
– Kulturella föreställningar om spädbarn.
– Barn och dans
– Att ha en frihetsberövad förälder
– Att rita SPJSGÖLS eller oxar- om visuell kultur och barns värdeskalor
– Leda, lotsa, lyssna – om vuxna attityder i världens barnkultur
– Barn i Theresienstadt
Det är några ämnen som kommer att behandlas vid symposiet Barnkultur i skilda världar som anordnas av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet.
Tid: 16 – 18 mars
Plats: hörsal 8, hus D, södra huset i Frescati
Idéen och syftet med symposiet är att samla och sprida kunskap och aktuell forskning om barnkultur i tvärvetenskapligt perspektiv. Rubriken för symposiet ”Barnkultur i skilda världar” syftar i första hand på globala, etniska och mångkulturella perspektiv men kommer också att inbegripa sociokulturella aspekter på skilda världar. En viktig utgångspunkt är att föreläsarna kommer såväl från akademiska forskningsfält som från praktisk yrkesverksamhet då blandningen av teoretiska och praktiska perspektiv är givande inom barnkulturen.
Programmet inleds onsdagen den 16 mars kl. 10.00 av professor Karin Helander.
Hela programmet finns på http://www.barnkultur.su.se/aktuellt.html
Närmare information lämnas av Anne Banér på tfn 08-16 30 71 eller e-post anne.baner@barnkultur.su.se
Carina Tigervall vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur invandrare framställs i svensk film från de senaste fyrtio åren fram till idag. Mönstret är tydligt både i nutida och äldre produktioner: invandrare framställs som sympatiska, men också som fundamentalt annorlunda gentemot svenskarna.
I filmer från 1970-talet är det exempelvis vanligt att invandrarkaraktären är en varm och känslig person, i kontrast mot kalla och stela svenskar. Att andra folk än det västerländska har ansetts stå närmare ”det känslomässiga” är en föreställning med rötter i den västerländska kolonialismen. Även om känslosamhet i de studerade filmerna framställs som något eftersträvansvärt och sympatiskt, riskerar dessa positiva motbilder att förstärka traditionella, och ofta rasistiska, föreställningar.
I sin avhandling argumenterar Carina Tigervall för att filmernas berättelser om utsatta och sympatiska invandrare, egentligen främst handlar om tillstånd och kriser i det svenska samhället. Under 1970-talet framfördes en massiv kritik av det nya och moderniserade samhälle som höll på att växa fram. Genom att konfrontera (fiktiva) invandrare från traditionella och ”varma” samhällen, med det ”kalla” och moderna Sverige, kunde samhällskritiska filmskapare framhäva det nya samhällets omänsklighet.
Carina Tigervall menar att även om filmerna egentligen inte handlar om invandrare, får de konsekvenser för hur vi ser på dessa ”andra”. Positiva bilder av invandrare är förvisso antirasistiska motbilder till negativa rasistiska stereotyper. I avhandlingen visar dock Carina Tigervall att även dessa positiva motbilder reproducerar stereotypa uppfattningar om invandrare och andra kulturer än den västerländska.
Fredagen den 11 mars försvarar Carina Tigervall, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Folkhemsk film: med ”invandraren” i rollen som den sympatiske Andre. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Göran Bohlin, Södertörns högskola, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina Tigervall
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 59 84
e-post: carina.tigervall@soc.umu.se
− Outsourcing ses ofta som en rationell process som ska planeras väl och ha tydliga mål, säger Fredrik Nordin. Forskning visar dock att ett sådant angreppssätt kan vara olämpligt eftersom det är svårt att förutse händelseförloppet. Istället för att enbart förlita sig på noggrann planering och strategisk analys innan genomförandet krävs flexibilitet under genomförandet och involvering av anställda, kunder och leverantörer i förändringen.
När intäkter från produktförsäljningen minskar intresserar industriföretagen sig för att leverera tjänster och införa tjänstelogik. Paradoxalt nog växer samtidigt intresset för att outsourca just tjänster. Företagen balanserar mellan industrilogik och tjänstelogik, mellan inre effektivitet (t.ex. att minimera kostnader för att leverera tjänster) och yttre effektivitet (t.ex. att erbjuda kunderna komfort i form av mer kompletta tjänster och lösningar). Det gäller då för företagen att vara kostnadseffektiva utan att förlora kunden ur sikte och de måste kunna anpassa sig till förändringar hos leverantörer, kunder och egna anställda.
− Mitt råd till ansvariga för outsourcingprojekt är att anpassa genomförandet av outsourcingen till den specifika situationen, fortsätter Fredrik. När outsourcing sker samtidigt som tjänstelogik införs bör förändringen genomföras som en interaktiv och reflektiv process, och inte toppstyrd och programmatisk. De ansvariga bör också beakta portföljer av outsourcingprojekt och allianser istället för enbart individuella projekt och allianser.
Fredriks avhandling ”Externalising Services − Walking a Tightrope between Industrial and Service Logics” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller direkt från författaren.
Avhandlingsarbetet genomfördes vid Institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan samt på FENIX-programmet vid Centre for Innovations in Management. Fredrik är nu verksam vid både Institutionen för marknadsföring och strategi och FENIX-programmet.
Kontaktinformation
Fredrik Nordin, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9342 / 0732-527517
E-post: fredrik.nordin@fenix.chalmers.se
Kommittén startade sitt arbete för fyra år sedan och har ett tidsbegränsat mandat till och med i år. Det är nu viktigt att titta på det som gjorts hittills inom satsningen. På uppdrag av Vetenskapsrådet har därför en oberoende analys gjorts. Bakom rapporten står det norska forskningsinstitutet NIFU STEP (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning – Senter for innovasjonsforskning). Nästa torsdag presenteras rapporten som bl a sett på hur UVK har tolkat sitt mandat och vilka prioriteringar som har gjorts. Vidare har NIFU analyserat hur det utbildningsvetenskapliga området har konstitueras, strukturellt såväl som innehållsmässig.
Program& deltagare
Inledning och bakgrund till utvärderingen – Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet Presentation av utvärdering och slutsatser – Petter Aasen, professor och direktör vid NIFU Med på plats finns också utbildningsvetenskapliga kommitténs huvudsekreterare Ulf P Lundgren, dess bitr huvudsekreterare Elisabet Nihlfors och ordföranden Tjia Torpe.
Tid och plats
Torsdag 17 mars kl 11.00- ca 11.45
Tid är avsatt för ev intervjuer efter presentationen.
Vetenskapsrådet, sal Omega plan 1, Regeringsgatan 56, Stockholm Lunch finns uppdukad i anslutning till pressträffen.
Mer information & anmälan
Det norska institutet NIFU STEPs webbplats: www.nifustep.no För mer information om UVK, se Vetenskapsrådets webbplats, direktlänk: http://www.vr.se/kontakt/sida.jsp?unitId=24
Frågor och anmälan till:
Kajsa Eriksson, presschef, Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16 Eller Birgitta Mattsson, forskningssekreterare utbildningsvetenskap Birgitta.Mattsson@vr.se , 08-546 442 11
OSA senast onsdag 16 mars kl 9.00, för att kunna beräkna lunchen.
Besök biomedicinska och biotekniska laboratorier på Karolinska Institutet, campus Huddinge och Solna
Onsdag 16 mars kl. 13.30-16.00
Mötesplats: entrén till Novum, Hälsovägen 7 i Huddinge. För vägbeskrivning se: http://www.biosci.ki.se/ Contacts, Visiting
kl. 13.30-14.15 Analys av genetisk variation
Cecilia Lindgren, forskare vid institutionen för biovetenskaper, Novum.
kl. 14.30-15.00 Bussfärd från Huddinge till Solna
kl. 15.00-15.30 Microarray
Margareta Faxén, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik
kl. 15.30-16.00 DNA-sekvensering
Björn Andersson, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik
Anmäl ditt deltagande till pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, mail sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
VD för Institutet för Framtidsstudier Joakim Palme presenterar forskningsprogrammet:
Framtidens samhälle – program för framtidsstudier 2005-2008
Johan Fritzell, professor i sociologi samt Olle Lundberg, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa skriver om välfärden år 2023, ett underlag till Riksdagens framtidsdagar 15-17 mars.
Undrar om barna nånsin får det som vi? Välfärden 2023.
Urban Lundberg och Ingrid Söderlind, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om institutets verksamhet i backspegeln:
Att välja framtid
Thomas Malmer, programutvecklingsansvarig vid IVA samt projektledare inom Teknisk Framsyn: Hur kan staten, näringslivet och forskningen kan koncentrera resurserna för att säkerställa fortsatt teknikdriven tillväxt?
Prioriterad forskning i en global värld
Urban Lundberg, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om politisk demokrati på väg tillbaka till förmån för en expertstyrd rättvisesyn.
Är rättvisan viktigare än demokratin?
Torbjörn Lundqvist, forskare vid Institutet för Framtidsstudier om den hållbara utvecklingen som global vision och del av i politikens globalisering.
Ett hållbart samhälle i svensk politik
Ingrid Söderlind och Kristina Engwall, forskare vid Institutet för Framtidsstudier ger en försmak av sin rapport som handlar om barns synlighet.
Barns plats i samhället
Kjell Aleklett professor i fysik samt ordförande för ASPO, Association for the study of Peak Oil & Gas, uppmanar till prioritering av energifrågan.
Olja – en ändlig resurs
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som Pdf-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 2 tr.
www.framtidsstudier.se
Att vara ung företagare kan ha sina sidor – att snabbt bygga upp ett fungerande nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete är en viktig pusselbit för framgång.
CDT kommer att koordinera arbetet med att bygga upp den nya webbplatsen, projektet löper över ett år och har en budget på cirka 2,6 miljoner kronor.
– Nätet ger nya möjligheter för lärande och samarbete. Det fina i kråksången är att den nya communityn ska arbetas fram tillsammans med de unga entreprenörerna, det är alltså inte frågan om att vi ska sitta här och göra den åt dem, säger Annika Sällström på CDT.
Den nya webbplatsen är tänkt att fungera som mötesplats för redan verksamma och sådana entreprenörer som är på väg att starta egen verksamhet. Unga människor i samtliga de fem regioner som medverkar kommer att involveras i arbetet med att ta fram webbplatsen tillsammans med olika affärsutvecklingscentrum. Det är också unga företagare i de fem regionerna som kommer att få möjlighet att nyttja den.
Kontaktinformation
Upplysningar: Koordinator Annika Sällström, tel. 0920-49 29 47, annika.sallstrom@cdt.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
– Syftet är inte att utveckla någon ny teknik i nuläget utan att samordna och koordinera de forskningsfinansieringsaktörer som finns i Europa, säger Michael Nilsson, nybliven koordinator och anställd vid CDT.
Det börjar på regional, lokal nivå och går sedan vidare till nationell och europeisk nivå. Genom att få dessa aktörer samordnade får vi en större europeisk kraft och utväxkling I de satsningar som görs. Det lägger grunden för den nya industrigrenen Collaborative working environments.
– Jag läste förresten för en tid sedan i tidskriften Business week att man anser att ”collaboration solutions will be the next billion-dollar category”, något som bara stärker min övertygelse om potentialen med detta projekt.
Vad är då CWE?
Ja, i sin enklaste form kan CWE representeras av den välkända e-posten men omfattar verktyg, metoder, system och miljöer för samarbete över distans. Det kan vara i arbetslivets alla olika situationer såväl som i privatlivet.
Exempelvis skulle man kunna dra vissa slutsatser om vad som egentligen skulle behövas bland alla de tele- och elkraftsreparatörer som i nuläget befinner sig utspridda i Sydsveriges skogar och som arbetar med att åtgära stormens härjningar. De har säkerligen vissa behov och önskemål om hur deras kommunkations- och informationssystem borde se ut när de väl hänger i toppen på någon kraftledningsstolpe med verktyg, handskar och skyddsutrustning i högsta hugg.
Kontaktinformation
Upplysningar: Projektkoordinator Michael Nilsson, tel. 070-288 45 20, michael.nilsson@cdt.ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med the Jackson Laboratory i USA, AstraZeneca och en japansk forskargrupp ingående studerat ett område på kromosom 1, som visat sig ha betydelse för uppkomsten av åderförkalkning. Genen Tnfsf4 identifierades som den avgörande, då möss med förändringar i just den genen hade mindre åderförkalkning, medan möss där genen var extra aktiv uppvisade mer åderförkalkning.
I två patientmaterial visade sig en viss variant av den mänskliga motsvarigheten av samma gen vara mer vanlig hos personer som haft hjärtinfarkt, än hos personer utan tidigare hjärtinfarkt.
– Detta är ett exempel på att en förutsättningslös genetisk strategi, utgående från en musmodell, kan bidra till ökad förståelse av vanliga folksjukdomar, säger forskare Jacob Lagercrantz, Gustaf V forskningsinstitut, Karolinska Institutet.
Genen kodar för ett protein kallat OX40L. Detta är inblandat i aktiveringen av immunologiska T-celler, som har betydelse vid åderförkalkning, liksom vid flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. De nya fynden stimulerar till fortsatta studier om detta proteins betydelse även för hjärtinfarkt.
Förhoppningsvis kan det erbjuda ett nytt angreppssätt för medicinsk behandling av åderförkalkning och därmed minska risken för hjärtinfarkt.
Publikation:
Positional identification of TNFSF4, encoding OX40 ligand, as a gene that influences atherosclerosis suscebility
Wang X, Ria M, Kelmenson PM, Eriksson P Higgins DC, Samnegård A, Petros C, Rollins J, Bennet AM, Wiman B, De Faire U, Wennberg C, Olsson PG, Ishii N, Sugamura K, Hamsten A, Forsman-Semb K, Lagercrantz J, Paigen B.
Nature Genetics Online, 6 mars 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jacob Lagercrantz, Karolinska Institutet, tel 08-517 703 16 eller mail jacob.lagercrantz@cmm.ki.se
– Man skulle därför kunna säga att i Sverige var 90-talsdepressionen något djupare än 30-talsdepressionen. 1990-93 föll BNP med fem procent, medan BNP föll med fyra procent 1930-32. Osäkerheten för dessa siffror är dock ganska stor, olika metoder att räkna ut BNP kan ge ganska olika resultat. Redan tidigare forskning har visat att svensk ekonomi inte drabbades så hårt av 30-tals-depressionen som internationellt. 90-tals-krisen blev däremot allvarligare i Sverige än i andra länder. Inte minst bidrog fastighetskrisen och neddragningarna i offentliga sektorn till att fördjupa 90-tals-krisen. Under några år på 1990-talet föll det reala nettovärdet av byggstocken, vilket inte har inträffat sedan 1830-talet, säger Edvinsson.
Edvinsson granskar påståendet om att vi gått in i ett post-industriellt tjänstesamhälle. Han kommer fram till att industrisektorn relativt sett inte krympt så mycket som det ibland påstås om man tar hänsyn till obetalt tjänstearbete och att många tjänster är industrirelaterade.
Edvinsson har även undersökt om den så kallade långa vågen teorin har något empiririskt stöd och om den svenska ekonomin upplevt regelbundna cykler. Hans slutsats är att både de långsiktiga och kortsiktiga fluktuationerna i svensk ekonomi uppvisat ett ganska oregelbundet och kaotiskt mönster. I en kapitalistisk ekonomi kommer en ekonomisk kris förr eller senare, men det är mycket svårt att förutse när den ska komma, säger Edvinsson.
Doktorsavhandlingens titel: Growth, Accumulation, Crisis. With New Macroeconomic Data for Sweden 1800-2000. Avhandlingen finns att läsa som PDF-fil på: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=378. Edvinssons makroekonomiska dataserier finns att hämta på: http://www.historia.se.
Disputationen äger rum fredag den 11 mars kl. 10.00 i hörsal 5, hus B, Södra Huset, Frescati. Opponent är Jan Bohlin, Göteborgs universitet.
Rodney Edvinsson nås på tfn 08-16 28 44 (Ekonomisk-historiska institutionen, 106 91 Stockholm), 070-569 64 91 eller e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se.
– Vår undersökning visar att många av de så kallade miljövänliga färgerna i själva verket har negativa effekter på miljön. En del av dem är lika giftiga, eller till och med giftigare, än traditionell kopparfärg. Det är hög tid att införa ett system där samtliga produkter som ska användas i Östersjön testas för giftighet, bioackumulerbarhet* och nedbrytbarhet innan de kommer ut på marknaden, säger Britta Eklund, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
Det bräckta vattnet i Stockholms skärgård har låg salthalt vilket innebär att relativt få arter klarar av att leva där. Miljön är därför känslig för ytterligare påfrestningar som läckage från båtbottenfärger. Om en nyckelart, till exempel blåstång, försvinner finns det ingen annan tång som kan ersätta dess roll i ekosystemet.
Undersökningen av effekten av olika båtbottenfärger har gjorts av forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. I ett informationsprojekt med uppgift att föra ut resultaten till allmänheten, särskilt till båtägare, samarbetar Sjöfartsverket, Svenska Kryssarklubben, Världsnaturfonden WWF, Skärgårdsstiftelsen och Marina läroverket i Stocksund (för mer information, se www.itm.su.se) .
Varje färgs lakvatten har efter vissa bestämda tidsintervaller testats på två organismer som är vanliga i Östersjön – rödalgen Ullsleke och kräftdjuret Nitocra spinipes.
– Vår undersökning visar att det även har skett förbättringar ifråga om utbudet av miljövänliga färger. Tre av de färger vi testade befanns inte läcka gift. Men det finns många idéer bland färgproducenter, lekmän och forskare som skulle behöva stöd för att utvecklas. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte myndigheter har resurser att dela ut till utveckling och forskning för att lösa problemen med påväxtorganismer på ett för miljön ofarligt sätt. Politikerna bör ta sitt ansvar och se till att myndigheter har resurser att driva detta arbete, säger Britta Eklund.
Vid Kryssarklubbens seminarium ”Gift eller inte” på mässan ”Allt för sjön” i Älvsjö lördagen den 5/3 kl 13.00-16.00 i sal K 11 presenteras en rankningslista av de vanligaste båtfärgernas miljöpåverkan. Seminarieledare och moderator är Henrik Ekman, vetenskapsjournalist och programledare för Vetenskapens värld, TV 1. Ingen föranmälan och fri entré till seminariet för besökare som har betalat entré till mässan. För mer information om seminariet, se www.alltforsjon.se
För ytterligare information:
Britta Eklund, fil dr, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 11, mobil 070-753 12 79, e-post britta.eklund@itm.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91,
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Hur relationen mellan kultur, identitet och regional utveckling ser ut, och vilka konsekvenser den kan få, är ämnet för en internationell konferens som ordnas av Tema etnicitet, Linköpings universitet, den 10-12 mars vid Campus Norrköping. Konferensens titel är Regional identities, cultures and images, a path to regional development?
Forskare från ett tiotal europeiska länder samt Kanada medverkar och presenterar pågående forskning. Konferensen anordnas i samarbete med nätverket European Consortium for Political Research.
Kontaktinformation
Mer information Josefina Süssner, e-post: josefina.syssner@ituf.liu.se, tel: 011-363245 eller 070-30 55 910.
Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. Kranskärlskirurgi, bypassoperation, minskar dödsrisken hos majoriteten av patienterna och har blivit ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen. Trots detta klarar sjukvården i många länder, däribland Sverige, inte av att möta behovet. Underkapaciteten medför långa väntetider, tvingar fram prioriteringar mellan patienterna på väntelistan och leder i värsta fall till att patienter dör i väntan på kirurgi. Vid prioriteringen försöker läkaren göra en riskbedömning och sedan operera de patienter i störst behov först. I Västra Götalandsregionen väntar idag cirka 250 patienter på operation.
I de studier som ligger till grund för thoraxkirurg Helena Rexius avhandling ingår 5 864 patienter som accepterades för planerad kranskärlskirurgi mellan januari 1995 och juni 1999. Patienterna hade en medelväntetid på 82 dagar.
– Resultaten visar att 77 patienter avled i väntan på kirurgi, vilket är 1,3 procent av patienterna. Siffran kan jämföras med dödligheten i anslutning till operationen som under samma period var runt två procent. Vi kunde också identifiera ett flertal oberoende riskfaktorer bland dem som dog, till exempel kärlkramp som krävde sjukhusvård, samtidig aortaklaffsjukdom, nedsatt hjärtfunktion och väntetidens längd, säger Helena Rexius.
En annan viktig fråga som undersökts i avhandlingsarbetet är om väntetiden påverkar operationsresultatet. Teoretiskt sett skulle en lång väntetid kunna medföra att patienternas allmäntillstånd och hjärtfunktion försämrades och att detta skulle påverka överlevnaden under och efter operationen.
– Vi fann dock inga belägg för att väntetiden påverkar överlevnaden efter kranskärlskirurgi. Vidare fann vi att om väntetiden minskades till maximalt en vecka för alla patienter skulle den totala kalkylerade dödligheten, från acceptans till två år efter kranskärlsoperationen, minska med 15 procent jämfört med nuvarande hantering. Denna effekt uppnås genom en reduktion av dödligheten på väntelistan, säger Helena Rexius.
Baserat på ovanstående fynd har ett enkelt poängsystem med syfte att identifiera patienter med ökad risk att avlida i väntan på kirurgi konstruerats. Poäng gavs för kärlkramp som kräver sjukhusvård, samtidig aortaklaffsjukdom, dålig hjärtfunktion, hög operationsrisk och manligt kön.
Poängsystemet utvärderades bland drygt femtusen patienter som sattes upp på väntelistan för kranskärlskirurgi mellan 1999 och 2003. 47 procent av patienterna placerades i en lågriskgrupp, 38 procent i en medelriskgrupp och 15 procent i en högriskgrupp. Dödligheten i högriskgruppen var fem gånger högre än i medelriskgruppen och 25 gånger högre än i lågriskgruppen. Studien visar att det går att identifiera en relativt liten grupp patienter med en kraftigt ökad risk för död i väntan på operation och att dessa patienter bör ges hög prioritet. Behovet av en förbättrad prioritering visas av att 23 procent av patienterna i högriskgruppen inte hade fått högsta kliniska prioritet.
Kontaktinformation
Avhandlingen skriven av: thoraxkirurg Helena Rexius, telefon: 031-342 41 09, mobiltelefon: 0705-38 85 58, e-post: helena.rexius@hjl.gu.se
Handledare: docent Anders Jeppsson, telefon: 031-342 49 88, mobiltelefon: 0708-44 72 90, e-post: anders.jeppsson@vgregion.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Waiting time and mortality in coronary artery bypass grafting patients
Avhandlingen försvaras fredagen den 4 mars, klockan 9.00 i aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Detta gäller för Jönköpings och Kronobergs län, samt för delar av Skånes och Västra Götalands län. Den här jämförelsen bygger på resultaten från Skogsstyrelsens flyginventering av stormskadorna.
Av trädslagen är granen värst drabbad. Virkesförrådet av gran har redan tidigare haft en nedåtgående trend i flera av de stormdrabbade länen under 1990-talet, en trend som kraftigt förstärkts av stormen. Volymen av gran är nu i nivå med den som rådde ungefär 1980 i Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands läns skogar.
Många talar idag om det inträffade som en katastrof för landets skogsbruk för lång tid framöver. Även om detta stämmer för många enskilda skogsägare är de långsiktiga effekterna förmodligen mindre dramatiska för skogsbruket och skogsnäringen som helhet. När virkestillgångarna i Götaland fördes på tal i mitten på 1980-talet – en situation som stormen i viktiga avseenden återfört skogarna till – var det nog ytterst få som använde begrepp som ”katastrof” om det rådande skogtillståndet i regionen
Kontaktinformation
Försöksledare Göran Kempe, Inst för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU, 901 83 Umeå.
E-post: Göran Kempe .Kempe@resgeom.slu.se>
Tel: 090-786 82 98.
