Det nya datorsystemet, som fått namnet Blixt, tar nya metoder i bruk för att beräkna prognoser för väder och hav. De observationer som är grunden för prognoserna kan utnyttjas bättre än tidigare och det blir möjligt att väga samman observationer från olika tidpunkter i mer exakta nulägesbeskrivningar.
– Den bättre kartläggningen ger förutsättningar för säkrare prognoser, framförallt av lågtrycksutveckling upp till två dygn framåt, säger Lars Häggmark, meteorolog vid SMHI.
Mer avancerade beräkningar kräver också mer av datorerna. Framstegen inom prognosproduktionen blir verklighet genom utökad datorkraft och nya tekniska lösningar. Det nya datorsystemet utgörs av sammankopplade processorer i ett så kallat kluster. Konstruktionen möter nu de extremt stora kraven på kommunikation mellan beräkningsenheterna.
– Väderdatorn är specialdesignad för sitt ändamål. Att utnyttja kluster har kommit på bred front då det ger kraftfull och effektiv datorkapacitet till ett lågt pris. Vi är redan pionjärer inom utveckling och användning av kluster för prognosberäkningar och tar genom detta nya system ett stort kliv framåt internationellt sett, säger Torgny Faxén, projektledare vid NSC.
Datorsystemet har designats av NSC i samarbete med SMHI. Väderdatorn är en del i samarbetet mellan NSC och SMHI som även omfattar beräkningar inom forskning och utveckling, till exempel klimatberäkningar, såväl som drift av dessa system.
Blixt levereras och installeras av Advanced Computer Technology AB, ACT, i Linköping.
– Med denna beställning bekräftar ACT en ledande position som leverantör av datorsystem för krävande tekniska beräkningar, säger Ramiz Zand, VD vid Advanced Computer Technology.
Företaget har tidigare levererat ett flertal kluster, däribland NSC:s Monolith som tidigare var Sveriges mest kraftfulla datorsystem. Blixt installeras nu för uttestning på NSC för att senare under våren tas i drift på SMHI.
Varje dygn görs fyra prognosberäkningar för vädret och två för haven. Den nya väderdatorn blir cirka sex gånger snabbare jämfört med den dator som kommer att avvecklas.
Öppet hus
Datorsystemet Blixt kommer att visas i samband med ett Öppet Hus onsdagen den 16 februari kl 10-12. Ni hälsas välkomna till NSC, Nationellt Superdatorcentrum, Linköpings universitet Campus Valla, Hus G. Se även vägbeskrivning: www.nsc.liu.se/about/address.html
Tekniska fakta:
Blixt är ett Linux-kluster med 60 beräkningsservrar vardera utrustad med två stycken 3,2 Gigahertz Intel Xeon-processorer och 2 Gigabyte primärminne, totalt 120 processorer och 120 Gigabyte primärminne. Den teoretiska topprestandan blir 768 Gigaflop/sekund (768 miljarder flyttalsoperationer per sekund). Med de nya prognosberäkningarna kommer kraven på snabb kommunikation mellan processorerna vara mycket stort och Blixt blir därför utrustad med en ny nätverksteknologi kallad Infiniband som ger 10 Gigabit/sekund överföringshastighet mellan två servrar. Infinibandnätverket kommer från Mellanox och norska Scali AS levererar den programvara ”Scali MPI Connect” som behövs för att prognosberäkningarna skall kunna kommunicera över nätverket. För att kunna spara och bearbeta utdata från väderkörningarna har den nya datorn ett disklager på 5.6 Terabyte. Kritiska komponenter är dubblerade för att minimera risken för störningar.
Kontaktinformation
Torgny Faxén, projektledare Nationellt Superdatorcentrum, 013-28 57 98, 0709-52 57 98, faxen@nsc.liu.se
Lars Häggmark, meteorolog SMHI, 011-495 83 02, 0708-49 12 61, lars.haggmark@smhi.se
Ramiz Zand, VD Advanced Computer Technology AB, 013-31 60 30, 0708-21 22 64 ramiz@act2000.se
Mer information om parterna i arbetet: www.smhi.se, www.nsc.liu.se, www.liu.se, www.act2000.se
Tid: Måndagen den 21 februari kl. 11.30 – 13.00
Plats: hörsalen i Vetenskapens hus invid AlbaNova, Stockholms universitet.
Vi bjuder på matig smörgås, dricka, kaffe och kaka (anmälan se nedan)
Adress: Roslagstullsbacken 35, tfn 08 – 553 784 60
De forskare du kommer att möta är:
Jesper Sollerman, forskarassistent i astronomi
Göran Östlin, docent i astronomi med stöd från Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen
Felix Ryde, forskarassistent i astronomi med stöd från Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen
Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi kommer att leda diskussionen.
(OBS! Vetenskapsrådet har den 17 februari meddelat vilka som får stöd för starka forskningsmiljöer. Av de 261 ansökningarna har 27 rankats fram och av dessa får 10 stöd. Bland de tio finns AlbaNovas centrum för högenergiastrofysik och kosmologi genom Claes Fransson vid Stockholms universitet. De tre forskare som medverkar vid pressträffen är alla inblandade i detta.)
I april 2003 observerade satelliten HETE-2 den gammablixt som skulle lösa en mer än 30 år gammal astronomisk gåta – gammablixtarnas ursprung. Det fastställdes att gammablixtar var supernovor, massiva exploderande stjärnor. Nu spelar gammablixtarna en viktig roll för att förstå hur universum såg ut från början och hur de första stjärnorna bildades.
– En gammablixt ger ifrån sig mer energi under en sekund än vad vår sol har producerat under hela sin livstid. Genom att gammastrålningen obehindrat tar sig igenom stora mängder gas och stoft kan den observeras på väldigt långt håll. Gamla stjärnor allra längst ut i universum kan upptäckas, säger Jesper Sollerman, forskarassistent i astronomi vid Stockholms universitet som också var med att publicera upptäckten om gammablixtarnas ursprung i tidskriften Nature 2003.
Nytt centrum för analys av gammablixtar
I slutet av november 2004 sändes satelliten SWIFT upp i en bana runt jorden. Forskarnas förhoppning är att hitta hundratals gammablixtar per år som sedan kan studeras i det astronomicentrum som håller på att bildas i Köpenhamn. Jesper Sollerman är en av de aktiva i projektet och kan berätta mer om centrumet som förväntas vara i gång fullt ut i sommar.
Astronomerna vid Stockholms universitet använder också rymdteleskopet Hubble för att detaljstudera de miljöer där gammablixtarna exploderar. Dessutom är de involverade i det NASA-ledda satellitprojektet GLAST. GLAST-projektet kommer att göra det möjligt att studera gammastrålning med en hittills ouppnådd noggrannhet och bekräfta de modeller om
hur själva gammastrålningen uppkommer som nu utarbetas i Stockholm.
Anmälan
För att kunna beräkna antalet smörgåsar vill vi att du anmäler dig senast
förmiddag 18 februari till någon av
Ylva Hermansson på e-post ylva.hermansson@natkan.su.se eller telefon 16 35 92
Agneta Paulsson på e-post agneta.paulsson@eks.su.se eller telefon 16 22 56
Detta möte mellan våra forskare och journalister är det sjätte i en serie av årligen återkommande träffar där vi presenterar senaste nytt inom naturvetenskaplig forskning. Mötesformen varierar.
Projektet SVEA innebär att alla domslut från högsta domstolen, berörda hovrätter samt från regeringsrätten och berörda kammarrätter rörande samiska frågor läggs in i en databas, till vilken särskilda sökord utvecklas. Databasen kommer att vara on-line och öppen för alla via Mittuniversitetets hemsida.
– Databasen kommer att fylla flera viktiga funktioner, dels som källa vid rättsvetenskaplig forskning och dels som informationsbank för offentliga utredningar. Dessutom kommer databasen vara ett lätthanterligt hjälpmedel för samebyar eller enskilda samer som söker ledning i olika rättsliga frågor, berättar projektledare Eivind Torp.
Förstudien kommer att genomföras under vårterminen 2005. En motsvarande rättsdatabas finns redan på norska sidan vid juridisk fakultet vid universitetet i Tromsö, http://sara.uit.no/
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Projektledare Eivind Torp, institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, 063-165360 eller 070-5838 506
AAAS (the American Association for the Advancement of Science), som också ger ut vetenskapstidskriften Science, har arrangerat sitt vetenskapsmöte nästan varje år sedan 1848. Det brukar besökas av tusentals forskare och journalister från hela världen.
Lars Samuelson har blivit inbjuden att i sitt föredrag tala om nanotrådar, d v s extremt tunna halvledarmaterial som består av strukturer som bara är miljondels millimeter stora. Genom att bygga med ett atomlager i taget har de lycktas komma ner på nivåer som dagens teknologi tidigare inte kommit åt.
Titeln på föredraget är ”Low-Dimensional Physics and Applications of Semiconductor Nanowires”. Detta är ett område där Lundaforskarna rönt stor uppmärksamhet och för närvarande är världsledande. Exempelvis publicerade de förra året tre artiklar i Nature Materials i ämnet.
– Eftersom trådarna är halvledande går det att skapa elektroniska komponenter av dem, vilket förväntas få flera intressanta tillämpningsområden inom elektronik, optik och biomedicinsk teknik. Kanske värt att notera är att flera av de stora elektronikindustrierna (t ex IBM, Philips och Infineon) just nu startar FoU-projekt där man vill bygga vidare på de genombrott vi haft senaste två åren, berättar Lars Samuelson.
Lars Samuelson är föreståndare för Nanometerkonsortiet (http://nano.lth.se) som samlar industri och ett sjuttiotal forskare från ett tiotal avdelningar inom Lunds universitet för forskning och tillämpningar av nanometerstrukturer. Vidare tog han initiativ till en ny civilingenjörsutbildning i nanoteknik (www.teknisknanovetenskap.lth.se) på LTH/LU, som började hösten 2003, med ambitionen att förse svenskt näringsliv med välutbildad personal inom detta viktiga teknikområde.
Föredraget i Washington ingår i seminariet ”2005 Nanotechnology Seminar” och presenteras på eftermiddagen den 17 februari.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Lars Samuelson, 046-222 76 79, 070-317 76 79, lars.samuelson@ftf.lth.se eller besök www.aaas.org/meetings/Annual_Meeting/02_PE/PE_07_SemA.shtml
Projektet är producerat av KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består, förutom utställningen på cirka 500 m2, av programverksamhet, webbplats, film och en broschyr för den vetgirige. Målgruppen är en bred allmänhet och förhoppningen är att besökare oavsett ålder eller djupare förkunskaper ska kunna ta till sig ny kunskap om våra hjärnor.
Turné i landet
Utställningen invigs i Göteborg den 26 februari och kommer därefter bland annat besöka Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas årsskiftet 2006-2007.
Utställningen
Se hjärnan! vill ge en bred bild av vad vi idag känner till om hjärnan, det centrala nervsystemet och om den forskning som bedrivs. Hur har kunskapen växt fram genom historien? Kommer vi någonsin att förstå hur till exempel minne och medvetande fungerar? Via 14 aktiva stationer kan besökaren ge sig ut på egen upptäcksfärd genom det centrala nervsystemet.
Webbplatsen
Webbplatsen Se Hjärnan bygger på ny spännande teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener; texter, illustrationer, 3D-animeringar och film. Innehållet är populärvetenskapligt som alla, oavsett förkunskaper, ska kunna ta del av. Webbplatsen är producerad av forskning.se, och nås dygnet runt på www.forskning.se
Film av Agneta Ginsburg
TV-producenten och dokumentärfilmaren Agneta Ginsburg låter i sin film bland annat kända svenska forskare komma till tals och spekulera över idéhistoria, kognition och medicin. Filmen visas i anslutning till utställningen.
Programverksamheten
Varje turnéort lägger upp sitt eget program med utgångspunkt i den lokala verksamheten. Bland annat kommer forskare, vårdpersonal och författare att ge öppna föreläsningar.
Broschyr
En broschyr har tagits fram och delas ut till alla besökare för att inspirera till vidare utforskning av ämnet. Länk- och boktips leder läsaren vidare.
Pressvisning Universeum fredagen den 25 februari kl 10.00 Hjärnforskaren fil.dr Anders Sandberg från Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, som är utställningens vetenskapliga producent, guidar i utställningen. Representanter från de fyra institutionerna finns närvarande. Ackreditering sker via Universum.
Närvarande vid invigningen lördagen den 26 februari kl 12.00 Arvid Carlsson, nobelpristagare i medicin Leif Pagrotsky, utbildnings- och kulturminister Madeleine Cæsar, vd KK-stiftelsen Ann Follin, generaldirektör Riksutställningar Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin Vetenskapsrådet Lars Rehnman, vd Universeum
Se hjärnan! är en utställning av KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet som ska engagera och väcka människors nyfikenhet. Med utställningen vill vi öka människors kunskaper om hjärnan och dess funktioner, aktuella forsningsmetoder och dess resultat. Vi skapar en spännande arena där forskar och allmänhet möts kring de senaste forskningsrönen och hjärnan.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pär Stolpe, utställningsproducent Riksutställningar 070-669 60 63 Marlene Truedsson, informatör Vetenskapsrådet 0733-66 62 13 Palaemona Mörner, kommunikationschef KK-stiftelsen 0705-19 98 02 Anne Solli, projektledare Universeum 031-335 64 88
Förmågan att förstå att alla människor har tankar och känslor som styr beteendet i olika situationer är av största vikt för att vi ska klara oss i en komplex social värld. Vi måste också förstå att andras tankar och känslor inte alltid stämmer överens med våra egna och att vi människor handlar utifrån vår egen uppfattning trots att den kanske inte alltid stämmer med verkligheten, dvs. vi måste ha förmågan till social rolltagning, att kunna se saker ur någon annans perspektiv.
De flesta forskare är idag överens om att väsentliga steg i denna utveckling tas omkring 4-års ålder. Det finns dock undantag. Tidigare forskning har visat att bl a barn med autism har stora problem på det här området. Andra grupper som har visat sig ha en annorlunda utveckling är döva barn som växer upp i en talande miljö och inte tidigt får tillgång till teckenspråk. De döva barn som växer upp i en teckenspråklig miljö följer däremot samma utveckling som hörande barn. En möjlig förklaring till den annorlunda utvecklingen av social rolltagning är bristen på ett gemensamt språk för barn och föräldrar i det tidiga samspelet.
Den aktuella avhandlingen har ur ett longitudinellt perspektiv undersökt utvecklingen av förmåga till social rolltagning i två grupper av barn med annorlunda språklig och kommunikativ utveckling. Dels döva barn med hörande föräldrar och dels icke-talande barn med grav cerebral pares. De döva barnen i studien var alla döva barn till hörande föräldrar, men jämfört med döva barn i många andra länder så har de ändå introducerats relativt tidigt till teckenspråk.
Gruppen barn med cerebral pares hade ett grafiskt kommunikationssystem, som sitt främsta kommunikationshjälpmedel. I praktiken användes det dock ytterst sparsamt och kommunikationen skedde främst med hjälp av ögonpekningar, gester och ansiktsuttryck. Resultaten visar att både de döva barnen och barnen med cerebral pares har en tydlig försening av utveckling av social rolltagning och perspektivtagningsförmåga. En förklaring skulle kunna vara bristen på ett gemensamt språk i det tidiga sociala samspelet. I så fall är det viktigt att så tidigt som möjligt introducera teckenspråk för de döva barnen och deras familjer samt att tidigt ge barnen med cerebral pares inte bara ett kommunikationshjälpmedel utan också underlätta användningen av det i praktiken.
Avhandlingens titel: Communicating your way to a theory of mind. The development of mentalizing skills in children with atypical language development
Avhandlingsförfattare: Kerstin Watson Falkman , tel. 031-18 6106(bost.), 031-773 4261(arb.)
e-post:.kerstin.falkman@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Charlie Lewis, Lancaster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 25 februari 2005 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1 , Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Det visar en unik studie om svenskfödda vuxna adopterade, som gjorts vid Linköpings universitet. Sökandet efter ursprunget är viktigt antingen man har en god relation till adoptivföräldrarna eller inte. En bra uppväxt förtar inte behovet av att få veta sitt ursprung.
– Vissheten är alltid bättre än ovissheten. Allt hemlighetsmakeri är av ondo, säger Susanna Matwejeff, som gjort studien. Susanna är forskarstuderande vid Institutionen för beteendevetenskap, IBV.
Studien är kvalitativ och bygger på djupintervjuer med tjugo adopterade vuxna. Svenskfödda adopterade har inga yttre kännetecken som avslöjar att de är adopterade. De har inte heller alltid fått veta det tidigt och direkt av sina adoptivföräldrar. Ibland har den upplysningen kommit som en chock, på sidovägar.
Frågor kring den biologiska familjen och de adopterades ursprung har ofta upplevts som laddade. För adoptivföräldrarna kan det kännas som ett hot att deras barn vill ta kontakt med sina biologiska föräldrar. För barnet blir det laddat och skuldtyngt att börja söka sitt ursprung.
Ändå gör många det, förr eller senare, ofta inte förrän i vuxen ålder. Sökandet kan utlösas av en stor förändring eller en livskris, som när man föder barn eller upplever en svår sorg.
Oavsett resultatet har sökandet upplevts positivt, alltså även när kontakten med den biologiska familjen inte fallit väl ut. De adopterade rapporterar undantagslöst att självförtroendet har stärkts, liksom känslan av att man vet vem man är.
Studien anlägger också ett existentiellt perspektiv på sökprocessen.
– Kunskapen om varifrån man kommer är väsentlig för själva känslan av att finnas till, säger Susanna Matwejeff.
Ur ett existentiellt perspektiv ställer hennes studie viktiga frågor när det gäller konstgjorda befruktningar, sperma- och äggdonationer.
Kontaktinformation
Studien, som är en licentiatavhandling, heter ”Svenskfödda adopterades sökprocess”. Susanna Matwejeff nås på telefon 013-16 03 94.
Den gängse bilden av klimatets variationer under senaste årtusendet antyder att endast små förändringar skett före år 1900, och att det därefter följde en markant uppvärmning. De nya resultaten visar istället en tydlig temperatursvängning mellan 1100- och 1900-talen, med en markant kallperiod omkring år 1600. Större delen av 1900-talet hade ungefär samma temperatur som 1000- och 1100-talen. Endast de senaste 15 åren tycks vara varmare än någon tidigare motsvarande period.
Studien bygger på analys av indirekta klimatdata, såsom information från havs- och sjöbottnar, inlandsisar, grottor och trädens årsringar. Att använda sådant material för att rekonstruera klimatet långt tillbaka i tiden är inget nytt i sig. Det som skiljer den nya studien från tidigare är urvalet av dataserier och metoden för att uppskatta temperaturen från dem.
En 1000 år lång klimatsimulering, gjord (av ett annat forskarlag) med en datormodell av atmosfärens och havens fysik, visar mycket stora likheter med den nya rekonstruktionen. Modellens klimat har styrts av rekonstruerade variationer i solstrålning och mängden vulkaniskt stoft i atmosfären (som reflekterar tillbaka solljuset till rymden). Att dessa två klimatförlopp, som tagits fram helt oberoende av varandra, liknar varandra är ett stöd för att klimatet uppvisar stora naturliga variationer och att förändringar i solens utstrålning och vulkanutbrott på jorden kan vara orsaken.
Allt detta innebär att det är svårt att skilja människans klimatpåverkan från naturliga variationer, även om de senaste 15 varma åren bäst kan förklaras om man tar med människans påverkan i beräkningarna. Den nya studien belyser vikten av att räkna med naturliga klimatvariationer i framtidscenarier. Det är inte bara människan som kan orsaka betydande klimatförändringar – naturen gör det själv hela tiden.
För mer information kontakta:
Anders Moberg, Meteorologiska institutionen, tfn 08-16 4349, e-post anders.moberg@misu.su.se
Övriga forskare vid Stockholms universitet är:
Karin Holmgren (08-674 7157, karin.holmgren@natgeo.su.se ) och Wibjörn Karlén (070-674 3688, wibjorn.karlen@kultgeog.uu.se ), båda vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
Vattentrycket fungerar som en domkraft och trycker glaciären framåt vid höga trycktillfällen. Detta kan momentant öka isens rörelse till det dubbla eller mer. För att veta hur glaciärernas rörelse varierar på både lång och kort sikt är det nödvändigt att ha en klar bild av hur vatten från regn och smältning på glaciärytan kan nå glaciärens botten.
På den 3 km2 stora Storglaciären i Tarfaladalen i Kebnekajsefjällen, där Stockholms universitet har en glaciologisk forskningsstation har ett amerikanskt-svenskt forskarteam undersökt hur vatten transporteras inuti glaciären för att bättre förstå gamla etablerade teorier om vattenflöde i glaciärer. Genom att borra 48 vertikala hål om totalt 3,9 km i glaciären och kartlägga dess inre med hjälp av undervattensvideokameror samt att kartera sprickor från glaciärytan med markpenetrerande radar har teamet kunnat skapa sig en bild av hur vattnet circkulerar inne i glaciären.
Resultaten, som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Nature den 10 februari, är häpnadsväckande. De visar att den tidigare förhärskande uppfattningen att vattnet rör sig i tubliknande kanaler och att sprickor i isen inte kan förekomma på avsevärda djup i glaciären är felaktiga. De nya resultaten visar att glaciären är genomkorsad av öppna sprickor även på mycket stora djup och att dessa är sammankopplade och utgör ett intrikat system för transport av vatten genom Storglaciären som har en medeltjocklek på 93 m med ett maximumvärde på 250 m. De tublika kanaler som förutsagts i tidigare teorier verkar bara förekomma under speciella förhållanden. Dessa nya resultat kommer att ha stor betydelse för vår framtida förståelse för dynamiska processer inte bara hos mindre glaciärer utan även hos stora inlandsisar, t.ex. den grönländska inlandsisen.
Tidskriftens omslagsbild föreställer Tarfala forskningsstation.
Närmare information lämnas av professor Peter Jansson, naturgeografi på tfn 08-16 48 15 eller e-post peter.jansson@natgeo.su.se
Lundsångare finns idag i stora delar av centrala och östra Asien och västerut ända fram till Östersjön och Gotland. När fågeln spred sig norrut från Indien hejdades utbredningen av Himalaya. Det uppstod två grenar, en som sökte sig väg väster om bergskedjan och en öster därom. Norr om den trädlösa tibetanska högplatån möttes de båda grupperna. Bensch och hans kollegor kunde konstatera att kroppstorleken var densamma men att det fanns skillnader i ett band över vingen – och framför allt att fågelsången hade ändrats så att de båda grupperna inte reagerade på varandras sång. En art hade blivit två. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Nu har gruppen som förutom Staffan Bensch består av Jessica och Darren Irwin samt Trevor D Price från University of California i San Diego gått vidare och gjort nya DNA-bestämningar som bekräftar att det rör sig om en artbildning. De senaste resultaten har i dagarna presenterats i Science.
– Det förvånar alltid oss ekologer att en art som är spridd över mycket stora områden inte ger upphov till nya arter. Normalt går detta inte att undersöka eftersom individerna i ”kantpopulationerna” inte har kontakt med varandra. Den viktiga kraft som motverkar artbildningen är det stora flödet av genetisk information som mellan generationerna sprider sig i utbredningsområdet. I det här fallet har vi kunnat konstatera att det finns ett sådant kontinuerligt flöde av gener och ändå har en ny art uppstått, sammanfattar Staffan Bensch.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Scienceartikeln av den 21 januari heter ”Speciation by distance in a ring species”. Staffan Bensch kan kontaktas på tel 046/222 42 92, e-post Staffan.Bensch@zooekol.lu.se
För vissa tikar kan sjukdomen bli så akut att de faktiskt avlider, medan andra har ganska lindriga symptom under lång tid, säger veterinär Ragnvi Hagman som i en doktorsavhandling vid SLU har studerat livmoderinflammation hos tikar.
Trots att det redan har gjorts forskning kring livmoderinflammation både i Sverige och utomlands, finns det fortfarande många obesvarade frågor varför sjukdomen uppstår.
Forskningen kring den här sjukdomen är som att lägga pussel. Det finns ett flertal faktorer som kan ligga bakom sjukdomen och det är viktigt att få hela bilden klar. Min avhandling bygger på flera studier med olika frågeställningar.
Bland de intressanta fynden finns till exempel förhöjda prostaglandinhalter i blodet hos de tikar som visade sig ha ett förstadium till livmoderinflammation. Genom ett enkelt blodprov kan det förhoppningsvis bli möjligt att i framtiden skilja ut de tikar som kräver mer akuta ingrepp än andra när de tagits in för vård på klinik.
RUBBADE HORMONER
En infektion i livmodern kan vara både akut och kronisk. Den akuta kan komma efter en parning, inseminering eller besvärlig valpning och orsakas av bakterier.
Den kroniska, som kallas pyometra, drabbar i första hand medelålders och äldre tikar och uppstår så gott som alltid inom två månader efter löpning. Den orsakas i grunden av en hormonell rubbning där könshormonet progesteron spelar en betydande roll.
Progesteronets uppgift är att skapa rätt miljö i livmodern för eventuella foster. Hos de flesta djurslag är progesteronproduktionen hög enbart om djuret är dräktigt. Hos tikar däremot är progesteronnivån hög i cirka 60-70 dagar efter löpning oavsett om de är dräktiga eller inte.
Progesteron stimulerar tillväxt av slemhinnan och ökar slemproduktionen samtidigt som livmoderns rörelser hämmas. Denna miljö ökar risken för en bakteriell infektion. Bakterierna kommer till livmodern antingen via livmodermunnen från tikens slida eller via blodet. Den vanligaste bakterien som orsakar pyometra är Escherichia .coli.
För att verkligen bli av med problemet är det i princip bara operation, där livmoder och äggstockar avlägsnas, som rekommenderas. Medicinering är ett annat alternativ, med vissa undantag, med då är det vanligt med återfall.
FLERA STUDIER
Ragnvi Hagman har studerat fem olika områden som var och en, samt tillsammans, kan påverka uppkomsten av pyometra. Försäkringsbolaget Agrias databas för hund har varit en viktig källa för information. Totalt studerades 30 olika hundraser under åren 1995-1996.
Via den kunde jag konstatera att en fjärdedel av alla tikar, oavsett ras, drabbas innan tio års ålder, och att vissa raser hade märkbart högre risk. Till exempel drabbas 54 procent av berner sennerhundar och 50 procent av rottweilertikarna. Sjukdomen är även ganska vanlig hos cavalier king charles spaniel, långhårig collie, golden retriever och engelsk cockerspaniel, medan raser som schäfer, drever, tax och hamiltonstövare, som ofta används för jakt, har lägre risk att utveckla sjukdomen..
Även förekomsten av bakterier hos tikarna har studerats i avhandlingen. Sedan tidigare vet man att E-coli.bakterierna naturligt finns i djurets kropp men att de under speciella omständigheter aktiveras. Genom att studera bakterierna DNA-mönster försökte Ragnvi undersöka om de sjukdomsframkallande bakterierna spreds mellan olika tikar.
HOPPAS KUNNA FÖREBYGGA
Drömmen vore att få fram en förebyggande behandling, kanske ett vaccin, för att tikarna ska slippa att bli sjuka. Man har ju tidigare antagit att tikar som fått en kull valpar är skyddade men det har vi börjat tvivla på. Just nu pågår det faktiskt en studie här på institutionen för kirurgi och medicin, smådjur, som undersöker om en valpning verkligen ger något skydd.
Hos tikar som insjuknar i pyometra ökar endotoxinhalten i blodet. I vissa fall kan ökningen bli så plötslig att levern, som i normala fall tar hand om giftet, inte hinner med. Då sätts inflammatoriska processer igång som i värsta fall kan leda till tikens död efter bara några timmar. Varje år är det drygt fyra procent som avlider på grund av pyometra.
Det här är en sjukdom som verkligen tas på allvar ute på veterinärklinikerna, säger Ragnvi Hagman. Man vet i dag att förloppet kan vara mycket snabbt och symptomen är i de flesta fall ganska tydliga.
De typiska symptomen är att tikarna dricker och kissar mycket, får dålig aptit, kräkningar och diarré. Ibland även variga vaginala flytningar.
Vid endotoxinpåverkan kan de sjuka tikarna dessutom drabbas av ökad hjärtfrekvens och chock.
Men att i en akut situation kunna mäta endotoxiner kräver en metod som är dyr och invecklad. Där har jag i stället funnit att mätningar av prostglandinhalten ger minst lika bra indikation på hur akut tillståndet är för den undersökta tiken. Min förhoppning är att det på sikt går att ta fram ett snabbt och enkelt diagnostiskt test för pyometra, säger Ragnvi Hagman.
Fotnot: Endotoxin är giftiga ämnen som finns i cellväggen hos flertalet bakteriearter. De avsöndras inte utan frigörs när bakteriecellen spricker.
Ragnvi Hagman, institutionen för kirurgi och medicin, smådjur, SLU, försvarar sin doktorsavhandling: New Aspects of Canine Pyometra – Studies on Epidemiology and Pathogenesis fredag 11 februari 2005 kl. 13.15 i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent: Professor Dick White, The Six Mile Bottom Veterinary Specialist Centre, Newmarket, UK
Kontaktinformation
Info: Ragnvi Hagman, tel. 0708-55 16 82
”The1st International Conference on Rare Diseases and Orphan Drugs (ICORD 2005)” arrangeras av Karolinska Institutet i samarbete med amerikanska National Institutes of Health (NIH) och EU. Diskussionsämnet för mötet är diagnostik, prevention och behandling av sällsynta sjukdomar. Fokus kommer att ligga framförallt på de nya möjligheterna till utveckling av så kallade orphan drugs som nu öppnats genom lagstiftning i EU och i övriga världen.
Sällsynta sjukdomar är ovanliga var och en för sig, men tillsammans är de många sjukdomar som totalt sett drabbar många människor. Att en sjukdom är ovanlig kan definieras på olika sätt. I det här sammanhanget använder vi oss av definitionerna i EU-föreskrifterna om orphan drugs. Med denna definition av ovanlig sjukdom är mellan 6 och 8 procent av EUs befolkning drabbade, dvs. 25-30 miljoner människor. I USA är cirka 10 procent av befolkningen drabbade, dvs. 25 miljoner människor.
Svenskt satellitmöte, 17 februari
Den tredje dagen anordnas ett svenskt satellitmöte, på Karolinska Institutet, där fokus kommer att ligga på problematiken ur svensk synvinkel.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Administrativ kontakt: Dr Maria Wästfelt, koordinator i organisationskommittén för konferensen, Centrum för medicinska innovationer, Karolinska Institutet.
Telefon: 08-524 867 95
Mobil 070-618 67 95
E-mail: Maria.Wastfelt@cmi.ki.se
Vetenskaplig kontakt: Professor Jan-Inge Henter, ordförande i organisationskommittén för konferensen och barnläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Minicall: 0740-108988
Mobil: 070-633 35 57
E-mail: Jan.Inge.Henter@kbh.ki.se
Idag finns ett akut behov att utveckla nya antibiotikasorter som sjukdomsframkallande bakterier inte ?stött på? och därför inte utvecklat resistens mot. Till de viktigaste och mest använda antibiotikatyperna hör gruppen betalaktam-antibiotika, dit bland annat penicillin- och cefalosporin-föreningar hör. Antibiotika syntetiseras i naturen som en del av vissa mikroorganismers metabolism. De föreningar som elegant produceras av t.ex. bakterier och svampar i ett fåtal steg är emellertid mycket komplicerade, och därmed dyra att syntetisera i laboratoriet. Industriell framställning av betalaktamantibiotika sker därför helt eller delvis genom fermentering i bakterie- eller svampkulturer. Olika varianter av antibiotika framställs sedan med kemisk modifiering av de naturligt tillverkade föreningarna. Möjligheterna till variation är starkt begränsade av utgångsmaterialets kemiska instabilitet och processen ger ofta upphov till miljöfarliga restprodukter.
Linda Östers presenterar i sin avhandling detaljerade studier av två enzymer som medverkar i den naturliga biosyntesen av betalaktam-föreningarna cefalosporin C och cefamycin C. Förhoppningen är att fördjupade kunskaper om de naturliga syntesstegen kan användas till att förfina tillverkningen av de läkemedel vi har idag, men också att dessa nya kunskapsmässiga ?pusselbitar? kan möjliggöra utvecklingen av nya antibiotika.
Det ena enzymet, DAOCS, katalyserar ett nyckelsteg i biosyntesen av cefalosporin C, som erhålls genom modifiering av penicillin-molekylen. Forskargruppen har redan tidigare beskrivit hur enzymet DAOCS ser ut, och nu visar Linda Öster och hennes kollegor i detalj hur substratet (penicillin) och produkten (cefalosporin) binder till enzymet. Baserat på dessa resultat har de sedan kunnat föreslå en trolig reaktionsmekanism för omvandligen från substrat till produkt. Kunskap på molekylär nivå om hur dessa binder till DAOCS kan sedan användas för att utveckla enzymet till att acceptera andra substrat (och därmed producera andra produkter som inte kan syntetiseras idag). Genom jämförande studier i två olika kristallformer har Linda Öster påvisat de flexibla delar av enzymet som troligen spelar en viktig roll under katalysen.
Om enzym nummer två i avhandlingen, cmcI, visste man vid starten nästan inget, utom att det på något sätt är verksamt i biosyntesen av cefamycin C och att ett annat protein, cmcJ, är inblandat i processen. Genom att bestämma kristallstrukturen hos cmcI med och utan kofaktorer ? ett slags hjälpmolekyler ? har Linda Öster fått många ledtrådar om cmcI:s funktion. Det oväntade resultatet visade att cmcI binder kofaktorn S-adenosylmetionin i kombination med magnesium vilket tyder på att enzymet tillhör gruppen metyltransferaser. Med den nyvunna kunskapen om enzymets utseende kunde Linda Öster vidare föreslå en modell av hur substratet skulle kunna binda till cmcI. Sammantaget ger resultaten en väsentligt ökad kunskap om cefamycin-biosyntesen och gör det möjligt att utesluta flertalet tidigare teorier om enzymets funktion.
Fil Mag Linda Öster, inst. för molekylärbiologi, SLU, försvarar fredagen den 11 februari kl. 13.00 sin doktorsavhandling Structure-Function Studies of Betalactam Biosynthetic Enzymes. Disputationen äger rum sal B42, BMC, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Christopher J. Schofield, Oxford Centre for Molecular Sciences and the Dyson Perrins Laboratory, Oxford, England.
Kontaktinformation
Mer information: Linda Öster, 018-471 49 87
E-post: oster@xray.bmc.uu.se
Sjukgymnasten Margareta Sandberg, forskare i rehabiliteringsmedicin vid Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, började redan 1986 behandla reumatiker och fibromyalgipatienter med akupunktur. Då rådde en stor skepsis mot metoden, men många patienter svarade bra på behandlingen. Sedan dess har ett flertal studier gjorts som visat på effekter mot olika smärttillstånd, medan betydligt färre pekat ut några specifika verkningar i vävnaderna.
I Margareta Sandbergs studie som genomförts i samarbete med Institutionen för medicinsk teknik analyserades blodflödet med så kallad photoplethysmografi (PGP). Försöken omfattade två grupper, en med friska personer och en med fibromyalgipatienter som hade smärtor i skuldermuskulaturen. I en första omgång blev de stuckna på skenbenets framsida, senare i nack- och skulderpartiet. Dessutom prövades två olika typer av stick: ytliga (subkutana) och djupare med en liten vridning. Som kontroll mättes blodflödet även i vila utan nålstick.
Resultaten visar att de två grupperna reagerade olika på behandlingen. Hos de friska ökade muskelblodflödet i skuldran tydligast vid den djupa stimuleringen. Hos fibromyalgipatienterna var det de ytliga sticken som gav den största effekten.
– Det kan vara ett objektivt tecken på att mikrocirkulationen hos fibromyalgikerna är störd, säger Margareta Sandberg.
Hennes teori om hur akupunkturen påverkar blodflödet är att nålen aktiverar smärtkänsliga nerver så att en typ av signalsubstanser, neuropeptider, frisätts. Dessa gör bland annat att blodkärlen vidgas så att de kan släppa fram mer blod. Eftersom muskelsmärta kan bero på bristande cirkulation och syrsättning, så lindras den om blodflödet ökar.
Studien beskrivs närmare i Margareta Sandbergs avhandling Acupuncture – effects on muscle blood flow and aspects of treatment in the clinical context.
Kontaktinformation
Margareta Sandberg nås på tel 013-224902, margareta.sandberg@lio.se
I syfte att förbättra hälso- och näringsläget hos befolkningen, startade år 1994 en epidemiologisk studie i staden Purworejo, Indonesien. Information samlades in genom hembesök och intervjuer, och varje familj fick ett besök ungefär var tredje månad. Dock uppstod problem när informationen skulle utvärderas, och en utveckling av analysmetoderna var nödvändig.
Danardono vid Umeå universitet har utvecklat nya statistiska metoder för att bättre kunna analysera information om barns hälsa i området. Metoderna kan användas för att avgöra om ålder, årstid eller båda, påverkar sjuklighet och dödlighet hos barn. De kan också användas för att förklara samband mellan dödlighet/sjuklighet och andra mått, till exempel näringstillstånd och utveckling.
De viktigaste resultaten i undersökningen är att barn som väger lite oftare är sjuka, särskilt i luftvägsinfektioner. Vidare visar det sig att både ålder och årstid påverkar sjukligheten. Dödligheten är inte årstidsberoende, och avtar med ökande ålder. Dessutom har mödrar med högre utbildning barn med lägre dödlighet, jämfört med mödrar med låg utbildningsnivå.
Fredagen den 11 februari 2005 försvarar Danardono, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Multiple Time Scales and Longitudinal Measurements in Event History Analysis. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal S205H i Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Jan Lanke, Statistiska institutionen, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Danardono,
statistiska institutionen,
tel: 090-786 56 32,
e-post: danardono@stat.umu.se
Organisationer med gamla anor kan med åren utveckla starka organisationskulturer, något som många företag strävar efter. Umeåforskaren Henric Stenmark kan nu för första gången visa att polisen har en sådan stark organisationskultur. Till skillnad från många företagskulturer har polisens organisationskultur uppstått spontant, alltså inte som resultat av ett förutbestämt och strategiskt arbete.
Henric Stenmark visar i sin avhandling att polisens organisationskultur är såväl sammanhållande som splittrande för organisationen. Resultaten tyder på att de tre personalkategorierna – poliser, juristutbildad polischefspersonal och civilanställda – inte är integrerade fullt ut. Polisens organisationskultur uttrycks på olika sätt inåt i samspel mellan anställda, och utåt gentemot samhället.
Polisväsendets särskilda uppdrag och formella ställning i samhället, en begränsad personalrörlighet, manliga normer och symboliska emblem bidrar till denna kultur. Dessutom stärks polisens organisationskultur av att det råder en viss slutenhet gentemot omgivningen, som följer av ställningen som en av samhällets byråkratiska eliter. Trots den starka positionen kan organisationskulturen beskrivas som serviceorienterad.
Polisens organisationskultur formas genom sociala interaktioner, samtidigt som kulturen formar de anställda i respektive yrkesroller. Poliser utvecklar ofta en stark yrkesidentitet, och den så kallade kårandan uppstår framförallt mellan patrullerande poliser.
Lördagen den 26 februari försvarar Henric Stenmark, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Polisens organisationskultur. En explorativ studie. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Lars Holmstrand, institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Henric Stenmark,
pedagogiska institutionen,
tel: 090-786 77 05,
e-post: henric.stenmark@pedag.umu.se
