Trinidad Calderas avhandling handlar om mentala hälsoproblem i Nicaragua inom tre olika områden. Den första studien i avhandlingen gjordes när landet befann sig i en krigssituation i slutet av 1980-talet. Målet med studien var att bedöma omfattningen och utbredningen av psykiska hälsoproblem i olika sociala och demografiska grupper. Matransonerings-kort användes för att identifiera ett representativt urval av befolkningen. Bland män var alkoholism den vanligaste diagnosen. Neuros, krisreaktion och depression dominerade bland kvinnor. Krigssituationen verkade i det stora hela vara en bidragande orsak till hälsoproblemen, särskilt bland kvinnor.

Naturkatastrofer är ett gissel i flera delar av världen men fattiga länder drabbas oftast värst av deras konsekvenser; förebyggande strategier saknas ofta och beredskapen är ofta dåligt organiserad. Nicaragua drabbades av orkanen Mitch i slutet av oktober 1998. En studie gjordes vid olika vårdcentraler för att bedöma de psykologiska reaktionerna på orkanen i två områden som varit mycket respektive lite utsatta för orkanen. Sammanlagt 496 personer intervjuades sex månader efter orkanens härjningar. Trauma-relaterade mentala hälsoproblem enligt ”Harvard Trauma Questionnaire”, ett ofta använt skattningsinstrument, var vanliga och kopplade till graden och typen av traumatisk upplevelse. Anhöriga som dött, att få sitt hus förstört, att vara kvinna, att ha en historia av psykiska hälsoproblem och att sakna skolutbildning var alla faktorer som visade sig vara förknippade med allvarligare post-traumatiska problem.

Personer som saknar skolutbildning eller har en historia av psykiska hälsoproblem löpte störst risk för självmordsbeteende. Även om traumarelaterade psykiska hälsoproblem var vanliga uppfyllde mindre än 10 % kriterierna för diagnosen Post-Traumatic Stress Disorder, PTSD, som den definieras av det psykiatriska klassificeringssystemet DSM. Hälften av dem som identifierats som PTSD-fall uppfyllde fortfarande dessa kriterier vid en ny uppföljning sex månader senare. Personer utan skolutbildning hade mindre chans att få stöd från sitt sociala nätverk och kvinnor med tidigare psykisk ohälsa löpte större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Dessa grupper bör prioriteras vid tidiga psykiatriska insatser efter naturkatastrofer.

Även om självmordsfrekvensen minskar i många höginkomstländer, som t.ex. Sverige, ökar den i många låginkomstländer. I den yngre åldersgruppen är självmord nu en av de viktigaste orsakerna till död i de flesta länder. I Nicaragua har antalet självmord årligen ökat rejält under de senaste tio åren. Även om självmordsförsök i viss utsträckning har varierande bakgrund, är det den viktigaste indikatorn på att ett fullbordat självmord kan ske i framtiden.

Till den tredje och den fjärde studien i avhandlingen intervjuades samtliga självmordsfall som kommit till sjukhus under en treårsperiod, sammanlagt 233 personer, rörande sociala och demografiska faktorer samt metod, tid och plats för självmordsförsöket. En undergrupp innehållande 106 personer intervjuades enligt Suicide Intent Scale (SIS) för bedömning av allvarlighetsgraden i självmordsförsöket. De 106 fallen följdes upp om de registrerats som dödsfall på grund av självmord. Övriga intervjuades ytterligare en gång om huruvida försöket upprepats eller inte. Kontrollen gjordes i genomsnitt 1172 dagar efter det första självmordsförsöket.

Studierna som omfattade personer som vårdats på sjukhus efter självmordsförsök visade att den högsta frekvensen av självmordsförsök återfanns bland flickor i åldrarna 15-19 år – 302 självmordsförsök per 100 000 invånare och år. Efter överdos av läkemedel var bekämpningsmedel mot skadeinsekter den näst vanligaste metoden, och allra vanligast bland män (23%). Hälften av kvinnorna hade en tidigare kontakt med sjukvården innan självmordsförsöket. Det fanns markanta toppar vad gäller vilken tid på året respektive tid på dygnet som självmordsförsöken ägde rum. Den genomsnittliga poängen för självmordsförsökens allvarlighetsgrad (SIS) var lika mellan könen men mönstret för SIS-värdena påvisade statistiskt säkerställda könsskillnader vad gäller bakgrundsfaktorer och vilken metod för självmord som använts. Frekvensen av upprepade självmordsförsök under uppföljningen var mycket låg jämfört med studier från andra länder. Fullbordade självmord under uppföljningstiden förekom endast bland män.

Resultaten från undersökningarna har återrapporterats till relevanta samhällsinstanser och flera initiativ har tagits för att åtgärda de psykiska hälsoproblem som identifierats i studien.

Fredagen 5 november försvarar Trinidad Caldera, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandlig med titeln Mental health in Nicaragua with special reference to psychological trauma and parasuicide. Disputationen äger rum kl 9.00 i sal A, psykiatriska kliniken, su-planet, by 23, NUS. Fakultetsopponent är Prof. Itzhak Levav, Hälsoministeriet, Jerusalem, Israel.

Kontaktinformation
Trinidad Caldera nås på e-post trinidad.caldera@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 0730-70 47 39.

Det är två projekt inom IFOR som har beviljats anslag av Kempestiftelserna: ”Smart kran för skogstillämpning” och ”Autonom navigering av skogsmaskiner”. Av det totala anslaget på åtta miljoner kronor är två miljoner kronor omedelbart tillgängliga, medan resten är beroende av kompletterande finansiering på sex miljoner kronor. I sådana fall rör det sig om totalt 14 miljoner kronor.

Ett av målen med projektet ”Smart kran för skogstillämpning” är att utveckla en ny version av en halvautomatisk kran som kan användas på skogsmaskiner. Ett kranlaboratorium kommer att byggas vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Där ska nya metoder och idéer implementeras och den framtagna mjukvaran och hårdvaran testas i en prototyp. Framgångsrika resultat från laboratoriet ska återupprepas i en riktig skogsmaskin i samarbete med industriella partners. Ett mål inom laboratoriet är att ta fram en kommersiell produkt inom fyra år – en prototyp av nya generationens halvautomatiska kransystem för utomhusbruk.

Kempestiftelserna har tidigare beviljat tre miljoner kronor till projektet ”Autonom navigering av skogsmaskiner”. Det arbetet kommer att avslutas sommaren 2005, då en prototyp som förarlöst kan ta sig fram i skogsterräng ska demonstreras. Projektet fortsätter därefter med att vidareutveckla metoder för autonom navigering i skogmiljö, men även inom gruv- och entreprenadindustri. Bland annat kommer forskarna att utveckla tekniker och metoder för att lokalisera ett fordon utan hjälp av dyrbar GPS, samt för att på ett säkert sätt bestämma fordonets körriktning. En annan viktig utmaning är att utveckla metoder för att detektera hinder. Många metoder utvecklade för inomhusmiljö är nämligen oanvändbara i ojämn terräng och under svåra väderförhållanden. Ett laboratorium för forskning inom området autonom navigering kommer att byggas upp vid institutionen för datavetenskap

Projektledare för kranprojektet är Anton Shiriaev vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Thomas Hellström vid institutionen för datavetenskap leder projektet om autonom navigering.

IFOR är ett samarbete mellan Tekniska högskolan vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk samt tillverkare och användare i regionen, exempelvis Komatsu Forest, Land Systems Hägglunds och LKAB. Det långsiktiga målet för IFOR-satsningen är att bli ett ledande forskningscenter inom intelligent off-road teknologi.

För ytterligare information, kontakta:
Anders Lundin, föreståndare för IFOR
Telefon:090-786 99 34
E-post: anders.lundin@tfe.umu.se

Kontaktinformation
Thomas Hellström, projektledare för ”Autonom navigering av skogsmaskiner”
Telefon: 090-786 77 59
E-post: thomash@cs.umu.se

Kalle Prorok, laboratoriesamordnare för ”Smart kran för skogstillämpning”
Telefon: 090-786 50 18
E-post: kalle.prorok@tfe.umu.se

Välkommen till presskonferens
Tid: torsdagen den 4 november kl. 10-11
Plats: Karolinska Institutet, Campus Solna, Administrationshuset, Nobels väg 5, Sal Asklepios

Det är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet som i samarbete med Harvard School of Public Health i USA har utvecklat webbportalen, Påverka Din Cancerrisk. Vid lanseringen år 2000 blev Your Cancer Risk snabbt en av de mest populära och välbesökta portalerna i USA inom hälsa och medicin. Den utsågs dessutom av tidningen USA Today till en av de tio viktigaste i landet.

Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har förhoppningar om att den version av Påverka Din Cancerrisk som är anpassad till svenska förhållanden ska bli framgångsrik. Bättre och mer lättillgänglig information till allmänheten om hur sjukdom kan förebyggas kan leda till en sundare livsstil och därmed förbättrad folkhälsa. Det bästa sättet att bekämpa cancer är att förebygga dess uppkomst.

Den svenska versionen kommer att finnas på Internetadressen: http://www.cancerrisk.info

Kontaktinformation
Anmälan till presskonferensen görs till Sabina Bossi via e-post Sabina.Bossi@admin.ki.se
eller telefon: 08-524 838 95

Kommitté samordnar frågor kring infrastruktur
Vetenskapsrådet samlar nu resurserna för dyrbar vetenskaplig utrustning, större forskningsanläggningar och stora databaser under en och samma hatt. På regeringens initiativ inrättas Kommittén för infrastrukturfrågor (KFI). Genom den vill man skapa förutsättningar för en nationell strategi kring infrastrukturfrågor inom forskningen, och stärka Sveriges roll i internationella samarbeten.

Efterlängtat forum fick glatt mottagande
Premiärupplagan av Euroscience Open Forum, ESOF 2004 blev en publik och medial framgång långt över förväntan. FORSKA var på plats för att fånga in några röster om arrangemanget när deltagarna minglade i Stockholms stadshus en av de sista kvällarna i augusti.

Första omgången EURYI-stipendiater
I konkurrens med nära 800 sökande har 25 forskare tilldelats det nyinstiftade EURYI-stipendiet, som ges till unga forskare som visat särskild excellens. Pristagarna mottog stipendiet vid en ceremoni i Stockholm i samband med ESOF 2004. Från och med i år kan även forskare verksamma i Sverige söka anslag i tiomiljonersklassen.

Citeringar i databas mäter kvalitet
En databas med 22 miljoner artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter har köpts in till analysavdelningen vid Vetenskapsrådet. Med hjälp av den går att det göra citeringsanalyser – följa hur frekvent artiklar av svenska forskare blir citerade inom olika ämnesområden.

CERN – 50 års samarbete över gränserna
CERN, världens största forskningscentrum för elementarpartikelfysik, firar femtio år. Sökandet efter universums minsta beståndsdelar involverar varje år tusentals forskare från jordens alla hörn. Vilka är ingredienserna i ett av världens största forskarsamarbete, undrade Forska. Bland svaren fann vi teamkänsla, gemensamma intressen med industrin och inte minst – en väl fungerande kafeteria.


Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med fem nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation. Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen www.vr.se/forska

Kontaktinformation
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160/ ragnhild.romanus@vr.se

Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117/ viola.torma@vr.se

Carina Henriksson har samtalat med tidigare elever vid gymnasieskolans individuella program samt elever vid §12-hem. Deras berättelser visar att skolmisslyckande har mycket litet att göra med kognitiva tillkortakommanden; skolmisslyckanden ses som relationella och emotionella upplevelser i klassrummet. Fokus vilar inte på relationen mellan elev och lärande utan mellan elev och lärare.

Analysen av berättelserna visar att upplevelser av skolmisslyckanden är ett komplext fenomen, som sträcker sig långt utöver betyg och skolavbrott. Utifrån fenomenologiska existentialer, såsom tid, rymd och relationer kan skolmisslyckanden förstås som upplevelser av besvikelse, skam, utanförskap, stigmatisering, bristande tillit, ensamhet, underlägsenhet, mariginalisering och känslor av att vara betydelselös.

Med avhandlingen vill Carina Henriksson lyfta fram aspekter av skolmisslyckanden, som ligger dolda i det som vi tar för givet. Avhandlingen visar hur viktigt det är att politiker och skolledare skapar möjligheter för lärare att tillsammans kunna reflektera över vad som sker i det som synes ske i klassrummet.

Carina Henriksson är uppvuxen i Ludvika och har arbetat som gymnasielärare i engelska och svenska i Uppsala, Stockholm och Karlskrona. Hon arbetar för närvarande vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.

Avhandlingen ”Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience” försvaras den 29 oktober 2004, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kontakta Carina Henriksson, 0455-403 94 eller e-post: Carina.Henriksson@iped.vxu.se

Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller Kerstin.Broden.vxu.se

Erik Renström är endokrinolog och diabetesforskare. Hans forskargrupp studerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och den långa händelsekedja som leder till att insulinet frisätts ut i kroppen. Renström och hans medarbetare har sett att det finns ett visst protein som förstärker denna frisättning och som på sikt skulle kunna leda till en behandling av sjukdomen. Proteinets verkan är visad och man känner till dess molekylvikt; nu är målet att identifiera och beskriva det.

William Agace är immunolog och studerar hur T-cellerna (en del av kroppens immunförsvar) tar sig runt i kroppen för att komma till tarmen, magsäcken, lungorna och andra organ. När T-cellerna ska stoppa en infektion är deras verksamhet önskvärd, men vid autoimmuna sjukdomar överreagerar de och skulle behöva stoppas. Syftet för Agaces forskning är att finna de molekyler som styr T-cellernas transporter, vilket på sikt skulle kunna ge nya läkemedel, förbättrade vacciner m m.

Klas Flärdh är mikrobiolog och studerar bakteriers cellbiologi. Tidigare trodde man att bakterier, som saknar cellkärna, var mycket enkelt uppbyggda. Nu har ny avancerad mikroskopiteknik visat att en bakteriecell innehåller många strukturer och funktioner som är föregångare till sina motsvarigheter i djur- och växtceller. Flärdh studerar bl a celldelningen hos den ofarliga bakterien Streptomyces för att få grundläggande kunskap som kan tillämpas också på sjukdomsalstrande bakterier.

Mer information om stiftelsen och stipendierna fås från professor Lars Hederstedt, tel 46 2228622, e-post lars.hederstedt@cob.lu.se.

Grunden till projektsamarbetet lades redan 1984 vid en studieresa då bland annat Australien och Nya Zeeland besöktes. Rapporten som skrevs efter resan – ”Träteknik på öar i söderhavet” – var kanske inte så allvarligt menad då, men genom åren har ett antal av våra studenter genomfört sin praktik på öarna och ömsesidigt berikande forskningssamarbeten har genomförts.

– Nu går vi vidare och säljer uppdragsforskning baserad på vårt unika kunnande till dem, säger Olle Hagman, som ska tillbringa tre månader i Rotorua.

Han ska även delta i utvärderingen av den stora forskningssatsning Nya Zeeländarna gjort på trä, en satsning som fått namnet Wood Quality Initiative.

– Vårt kunnande om skanning, smarta sensorer och dess interaktion med trä gör oss till exklusiva partners, säger Jan Nyström, seniorforskare vid LTU:s avdelning för träteknologi i Skellefteå, som redan under sin doktorandtid exporterat detta kunnande till USA.

Det ena projektet, som fått namnet Deformation prediction by green shape and light scatter, har som mål att sortera fram stockar som kommer att ge raka plankor när de ska användas.
Det andra – Colour calibration within the stem of Radiata pine – handlar om att förutsäga färg på slutprodukter gjorda av Pinus Radiata med hjälp av färganalys av stockarna.

Upplysningar: Olle Hagman, tel. 0910-58 53 10, olle.hagman@tt.luth.se eller Jan Nyström, tel. 0910-58 53 06, jan.nystrom@tt.luth.se

Institutet för Framtidsstudier är en oberoende stiftelse under Utbildningsdepartementet och leds av en
styrelse som representerar olika samhällssektorer, samt en verkställande direktör. För närvarande är mer än 20 forskare och forskningsassistenter verksamma inom forskningsprogrammet Människan i framtiden.

Institutet har till uppgift att bedriva framtidsstudier och annan verksamhet för att därigenom stimulera till en bred och öppen debatt om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen. Institutet har under de senaste åren arbetat med ett befolkningsperspektiv på framtiden
som är globalt, nationellt och regionalt, men som också tar utgångspunkt från den enskilda människans resurser och handlingsutrymmen.


Program

13.00 – 14.15 Inledning
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier,
professor sociologi

Framtidsteater I

Iwa Bohman och Peder Falk

Panel 1
Var kommer barnen in? Kvinnor och män i framtidens familjer
Diskussionsledare: Christina Florin, professor historia, Institutet för Framtidsstudier• Kristina Hultman, journalist, v ordf Demokratiinstitutet, Sundsvall• An-Magritt Jensen, professor sociologi, Trondheims universitet• Stefan Attefall, riksdagsman Kristdemokraterna

14.15 – 14.45 Kaffepaus

14.45 – 16.40 Panel 2
6-8 regioner, eller Hela Sverige ska leva?
Diskussionsledare: Erik Westholm, professor kulturgeografi, Institutet för Framtidsstudier• Maud Olofsson, partiledare Centerpartiet• Jan Edling, näringspolitisk expert LO• Gunnel Forsberg, professor kulturgeografi, Stockholms universitet

Framtidsteater II
Iwa Bohman och Peder Falk

Panel 3
Får Sverige plats i världen?
Diskussionsledare: Thomas Lindh, professor nationalekonomi, Institutet för Framtidsstudier• Göran Rosenberg, författare och journalist• Mohammad Fazlhashemi, docent idéhistoria, Umeå universitet• Lena Sommestad, miljöminister

16.40 – 17.00 Avslutning
Carl Tham, ambassadör, styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi

17.00 – 17.30 Mingel, vin och snacks

Kontaktinformation
Frågor

Besvaras av Torbjörn Lundqvist,
torbjorn.lundqvist@framtidsstudier.se
tel. 08-402 12 33

Anmälan
Eva Brömsegård, fokus@framtidsstudier.se tel. 08-402 12 44 eller fax 08-24 50 14 senast 9 november. Anmälan är bindande.Konferensen är kostnadsfri, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Deltagarförteckning samt slutrapport från forskningsprogrammet
kommer att delas ut i samband med konferensen.

– Utrustningen är mycket viktig för att genomföra det stora forskningsprojektet om magnetiskt kol som startade vid Umeå universitet 2003. Men även studenterna kommer att få nytta av den i sin utbildning, säger Tatiana Makarova som är mycket glad över anslaget.

– Med hjälp av detta instrument kan man få information om elektronernas uppträdande, växelverkan mellan molekyler och olika typer av strukturändringar som är viktigt för att förstå de fysikaliska mekanismer som gör rent kol magnetiskt eller supraledande, förklarar Makarova.

Den forskargrupp vid Umeå universitet som leds av professor Bertil Sundqvist och Tatiana Makarova har lyckats tillverka rent kol som är magnetiskt vid rumstemperatur. Upptäckten publicerades 2001 i tidskriften Nature och fick stor internationell uppmärksamhet.

Under det senaste årtiondet har flera organiska magneter baserade på kolföreningar upptäckts. Men de har varit opraktiska. För att kunna tillverka kraftiga och enhetliga magneter måste forskarna lära sig mer om långa kedjor av kolmolekyler och varför kolet blir magnetiskt.

– Om vi kunde förstå hur rent kol blir magnetiskt så skulle vi också kunna tillverka nya material som kan revolutionera tekniken. Magnetiska fullerener, kolmolekyler, skiljer sig från metaller eftersom de är halvledare eller elektriska isolatorer. Dessutom kan de förändra sina magnetiska egenskaper när de utsätts för laserljus. Denna mekanism är mycket intressant om man vill tillverka optiska dataminnen med hög lagringskapacitet, förklarar Makarova.

Kolmagneter är lättare än metallmagneter och skulle kanske också kunna vara billigare. Organiska magneter skulle alltså kunna användas för att utveckla lätta transformatorer, generatorer och motorer.

– Magnetiskt kol är definitivt mer miljövänligt än magnetiska metaller. Kol är biokompatibelt och kan användas inom medicinen i till exempel konstgjorda plasthjärtan, säger Tatiana Makarova.

Mer information om forskningsprojektet (på engelska): http://www.phys.umu.se/nano_phys/Magnetic_Carbon/index.htm

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Tatiana Makarova
Tel: 090 – 786 50 04
tatiana.makarova@physics.umu.se

Bertil Sundqvist
Tel: 090-786 74 88
E-post: bertil.sundqvist@physics.umu.se

Att identifiera ortologer är av stort intresse eftersom de oftast har samma eller snarlika funktioner.

OrthoDisease använder sig av de kartlagda genomen – arvsmassorna – för sju olika eukaryota arter. Sökfunktionen i OrthoDisease grundar sig på ett annat sökprogram, InParanoid, och National Institute of Healths mänskliga gendatabas, OMIM. InParanoid utvecklades för några år sedan av samma forskargrupp som nu tagit fram OrthoDisease och kan användas till att söka efter grupper av s.k. inparaloger. Om en ortolog dupliceras så blir de två kopiorna inparaloger.

För forskarna vid Karolinska Institutet kan OrthoDisease exempelvis komma att bli användbar vid studier av olika sjukdomsgener. Genom att helt enkelt mata in namnet på den sjukdom man är intresserad av är det möjligt att få upp information om vilka gener som visats vara förenade med sjukdomen och vidare vilka olika organismer de olika riskgenerna kartlagts i.

OrthoDisease kan också ge vägledning vid utvecklande av nya djurmodeller. Ofta har ett ortologt protein samma, eller åtminstone liknande, funktion i de två arterna. Har man själv hittat ett protein hos människa men ännu inte vet vad proteinet har för funktion kan man med hjälp av OrthoDisease eller InParanoid söka efter proteinet i någon annan art, exempelvis mus. Musen kan sedan användas som modellorganism för att exempelvis ta reda på i vilka vävnader proteinet uttrycks eller hur den gen som kodar för proteinet reagerar på ett läkemedel eller toxiskt ämne.

OrthoDisease söker också i genomen för E.coli, en bakterie som ofta används i molekylärbiologiska och genteknologiska studier. Även bananflugans arvsmassa finns representerad, något som kan underlätta för många genetiker, då bananflugan är en utmärkt organism för studier av olika nedärvningsmönster.

OrthoDisease är inte bara tillgänglig för forskarna vid Karolinska Institutet utan är en kostnadsfri tjänst för vem som helst med Internetuppkoppling. OrthoDisease och information om tjänsten hittas på webbadressen http://orthodisease.cgb.ki.se

Databasen publicerades nyligen i tidskriften Human Mutation. I en artikel i senaste BiotechSweden (nr 19, s. 17) intervjuas en av skaparna av OrthoDisease, Eriks Sonhammer. Där berättar han bland annat att man för närvarande arbetar med att lägga in de tio nya genomen som kartlagts sedan den första versionen av OrthoDisease, något som kommer att göra OrthoDisease än mer värdefull för forskare med intresse för gener och proteiner.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Sonnhammer, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik (CGB), Karolinska Institutet, tel: 08-524 863 95, e-mail: Erik.Sonnhammer@cgb.ki.se

Årets föredragshållare vid Karolinska Institutets Annual Clinical Science Lecture är professor Neil Ruderman från Boston Medical Center. Professor Rudermans föreläsning belyser senaste rönen inom diabetes och insulinresistens.

Forskningens Dag uppmärksammar i år jubilerande verksamheter inom Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset:
Det är 50 år sedan det första öppna hjärtkirurgiska ingreppet genomfördes vid Karolinska sjukhuset och 40 år sedan den första pacemakerbehandlingen startade en ny era. Inom det transplantationskirurgiska området avhålls också ett antal jubileer där den första njurtransplantationen i Sverige genomfördes 1964 på Serafimerlasarettet, den första pankreastransplantationen 1974 och den första levertransplantationen 1984 på Huddinge sjukhus.
Dessa pionjärinsatser har lagt grunden för idag viktiga profilverksamheter, utvecklingen och framtidsvisioner inom dessa områden kommer att belysas av föredragshållarna.

Klinisk forskning och utveckling är en viktig hörnsten i universitetssjukhusets verksamhet och ett viktigt och prioriterat forskningsområde för Karolinska Institutet. Sverige är känt som ett land med goda förutsättningar för kliniska studier. För att kunna bedriva klinisk frontlinjeforskning är allmänhetens förtroende för forskarsamhället en viktig komponent. Denna fråga kommer att diskuteras i en paneldebatt ”Att vilja väl, men väcka oro” med forskare, etiker samt som representant för allmänheten, statssekreteraren vid Socialdepartementet, Mikael Sjöberg.

Inbjudan och program:
www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/forskningensdag
www.ki.se (http://www.ki.se/info/vp/vp36-99.html)

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Annika Tibell, verksamhetschef för transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Tel: 08-585 876 64, mail: annika.tibell@karolinska.se
Anders Hamsten, professor vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, tel: 08-517 732 22, mail: anders.hamsten@medks.ki.se

2004 fyller Polarforskningssekretariatet 20 år som myndighet. Under dessa år har de svenska forskningsintressena byggts upp och stärkts nationellt och internationellt. För att uppmärksamma detta arrangeras en heldag med seminarier och utställning – POLARICED.

Inom polarforskningen pågår en aktiv dialog mellan olika discipliner och forskningen är starkt kopplad till globala miljö- och klimatrelaterade frågor. Under POLARICED-dagen belyses fyra teman som sätter polarforskning i ett omvärldsperspektiv. Efter varje seminarium följer ett öppet samtal där publiken inbjuds att delta. Moderator är Henrik Ekman, SVT.

Dessutom kommer några av de konstnärer som deltagit i Polarforskningssekretariatets expeditioner att visa sina verk under POLARICED-dagen: Karin Rehnqvist, Efva Lilja, Johan Petterson, Gerry Johansson, Lars Lerin och Hans Strand.

Mediarepresentanter är välkomna till POLARICED, torsdagen den 28 oktober på Färgfabriken, Lövholmsbrinken 1, Stockholm.

Program
10.00-10.30 Inledning. Anders Karlqvist/chef Polarforskningssekretariatet. Jan Åman/intendent Färgfabriken.

10.30-12.00 Vårt gemensamma ansvar – global politik och långsiktig utveckling. Anna Nilsson/miljöetisk analytiker, Roburs miljöetiska fonder. Aant Elzinga/professor emeritus vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

12.00-12.30 Lunchpaus

12.30-13.30 Polarforskning i dialog – extreme environments. Maria Nyström/docent ARK 3, Lunds tekniska högskola.

13.30-15.30 Den centrala frågan: klimatförändringar. Michael Tjernström/professor meteorologi, Stockholms universitet. Marianne Lilliesköld/klimatforskare, Naturvårdsverket. Pär Holmgren/ meteorolog, SVT.

15.30-17.00 Polarforskning och liv. Den biologiska mångfalden och det samhällsvetenskapliga perspektivet. Hugh Beach/
professor kulturantropologi, Uppsala universitet. Sverker Sörlin/professor miljöhistoria, KTH.

Välkomna!

Kontaktinformation
Ytterligare information om POLARICED och om Polarforskningssekretariatets 20-års jubileum lämnas av Eva Grönlund, tel 070-344 92 51, och Sofia Rickberg, tel 070-344 92 65.

Mikael Granberg forskar i statskunskap vid Örebro universitet. Han har nyligen presenterat sin doktorsavhandling där han visar hur stadspolitikens aktörer påverkas av utvecklingen på flera samhällsnivåer. Globala och internationella fenomen påverkar den nationella politiken som i sin tur påverkar stadspolitikens förutsättningar och former. Förändringar i den globala ekonomin får också direkta konsekvenser för stadens ekonomiska, sociala och politiska liv.

– Situationen för de offentliga aktörerna förändras och ställer krav på dessas förmåga att anpassa sig och vara innovativa, säger Mikael Granberg. Å ena sidan måste de agera effektivt och vara lyhörda för lokala, ekonomiska eliters önskemål, å andra sidan måste de vårda sin demokratiska legitimitet, det vill säga försöka svara mot samtliga medborgares krav och behov.

Kommunerna får också ta allt mer ansvar för välfärdsstatens funktioner utan att nödvändigtvis få mer resurser från staten. Snarare har det ökade ansvaret inneburit ett ökat tryck på den kommunala organisationen och ekonomin. De minskade statliga resurserna kan innebära att kommunala aktörer måste liera sig med privata intressen för att få resurser för att genomföra sin politik.

– Detta kan leda till ett spel på marknadens villkor som i sin tur kan medföra att det blir betydligt svårare för vanliga medborgare att få insyn och utöva inflytande, säger Mikael Granberg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Granberg på telefon: 019-30 39 45, mobil: 0707-73 72 33 eller e-post: mikael.granberg@sam.oru.se

Med en bakgrund som utbildad fotograf passade Carina Beckerman också på att fotografera under sin tid i Shanghai. Bilderna visar på kontrasterna i staden: det nya kontra det gamla – innovation kontra tradition. Dessa fotografier ställer vi nu ut på Stockholms Akademiska Forum, Kulturhusets
bottenvåning vid Sergels torg.

Utställningen invigs den 28 oktober kl. 17.00-19.00. Under kvällen kommer Carina Beckerman och Jan Nylander, ekonomijournalist på SVT:s Rapportredaktion att samtala kring rubriken ”Ska vi låta kineserna ta jobben ifrån oss?”
Vi bjuder på dryck och tilltugg.

Välkommen!

Kontaktinformation
Carina Beckerman, tel. 0733-16 09 93, e-post: carina.beckerman@hhs.se

Stina Moritz, Stockholms Akademiska Forum, tel. 070-779 14 86

Kontaktinformation
Stockholms Akademiska Forum är ett samarbete mellan nio universitet och högskolor i Stockholm med syfte att underlätta kontakterna mellan högskolan och det omgivande samhället. Vi arbetar med studentrekrytering, studie- och vetenskapsinformation, samverkan med små och medelstora företag samt driver projekt på uppdrag av Stockholms Akademiska Rektorskonvent.

Fokus är på historieskrivningen rörande mänskliga rättigheter, relationer med de icke-muslimska minoriteterna och den mycket infekterade frågan om folkmord under första världskriget.
 
Ett genomgående tema under konferensen är att Turkiets väg till demokrati bör leda till en uppgörelse med den officiella historieskrivningen.
 
Bland deltagarna finns den välkände turkiske dissidenten och historikern professor Taner Akcam (numera verksam i USA) som talar om situationen för historiker i Turkiet. Ragip Zarakolu från Istanbul är bokförläggare specialiserad på mänskliga rättigheter. Professor David Gaunt och historikern Jan Betsawoce från Södertörns högskola presenterar ny forskning om etnisk rensning och folkmord i Turkiet under första världskriget.
 
Bland övriga deltagare finns Sten Lundström (Sveriges riksdag) som talar under rubriken Can Turkey become a democracy without accounting for its History och Özcan Kaldoyo (Assyrian-Chaldean-Syriac Association) som talar om What has happened with the confiscated Christian property.
 
Fullständigt program finns på Södertörns hemsida www.sh.se
 
Var: Campus Telge, Mariekällgatan 3, Södertälje, pendeltåg till Södertälje C. Karta finns att hitta på www.sh.se under länken ”Om högskolan”
 
När: Tisdag 26 oktober kl 09.00-18.00

Kontaktinformation
För mer information kontakta: betsawoce@hotmail.com

Användningen av mobiltelefoner tycks bara öka och vi omges också dagligen av många andra olika typer av elektromagnetiska fält. Hur vår hälsa eventuellt påverkas av dessa är en högaktuell diskussion. Det pågår runt om i världen omfattande forskning på området, så även i Sverige.

I början av året fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att analysera och värdera forskningen kring hälsoeffekter av elektromagnetiska fält ur ett internationellt perspektiv.* Rapporten kommer att bli klar och lämnas till regeringen den 1 november. Samtidigt presenteras resultaten vid en presskonferens.

Rapporten har utarbetats av en oberoende expertgrupp med representanter från olika vetenskapsområden. De har under året analyserat, värderat och dragit sina slutsatser mot bakgrund av den pågående internationella kunskapsuppbyggnaden på området. Gruppen har samrått och diskuterat med en rad parter, berörda finansiärer, myndigheter, organisationer och vissa forskare. Mer information finns på Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se, under ”Ämnesövergripande”.

Presskonferens tid & plats
Måndag 1 november, kl 9.00-ca 9.40
Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm, sal Berzelius
(Presslegitimation fordras)

Medverkande
Från expertgruppen:
Göran Grimvall, professor i fysik, Kungliga tekniska högskolan
Georg Lindgren, professor matematisk statistik, Lunds universitet
Kenneth Nilsson, professor i cellpatologi, Uppsala universitet
Deltar gör även gruppens rådgivare i etiska frågor Elisabeth Gerle, docent i etik, Lunds universitet.


* Uppdraget i sin helhet: ”Vetenskapsrådet skall i samråd med berörda forskningsfinansiärer, myndigheter och branschföreträdare utarbeta en analys över forskningen inom området hälsoeffekter av elektromagnetiska fält samt värdera den nationella forskningens kvalitet och inriktning i ett internationellt perspektiv. Rådet skall också mot bakgrund av analysen bedöma behovet av nationell forskning inom området samt ge förslag till inriktning av den nationella forskningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.” (Ur Vetenskapsrådets regleringsbrev 2004)

Kontaktinformation
Anmälan & kontaktperson presskonferens
Kajsa Eriksson, presschef
Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16