Rönen presenteras i nya numret av ansedda Proceecings of the Royal Society. Hjälgeckoödlorna lever i nordvästra Afrikas kusttrakter och har fått sitt namn av huvudets form. Lundaforskarna tränade och testade hjälmgeckoödlor i ett beteendeexperiment under ljusintensiteter som är jämförbara med månljus. Deras val stod mellan varierande blå och grå stimuli. Resultaten visar att de två hjälmgeckoödlor kunde skilja ut de blå stimuli ifrån de grå.
Nattaktiva geckoödlor har ganska speciella adaptationer eftersom deras förfäder var dagaktiva ödlor. Detta har resulterat i en näthinna bestående av olika typer av tappar och inga stavar för mörkerseende. Tappar som vanligen används i dagsljus för att se färger har alltså i geckoödlornas fall blivit större och extra ljuskänsliga för att fortsätta att fungera tillfredsställande när dessa ödlor en gång blev nattaktiva. Även resten av ögat har genomgått flera förändringar. Nattaktiva geckoödlor har till exempel en mycket stor pupill vid mörka förhållanden och fokallängden (avståndet mellan lins och näthinna) är kort för att inte sprida det värdefulla ljuset allt för mycket på näthinnan. I dagsljus har de endast fyra väldigt små pupiller i en vertikal rad, likt en spaltpupill, för att skydda den ljuskänsliga näthinnan.
– Mer forskning kommer nu att krävas för att avslöja mer om geckoödlornas färgseende, konstaterar Lina Roth. Viktiga frågor är självfallet varför de behöver urskilja färger under så pass dunkla ljusförhållanden och hur de bär sig åt?
Kontaktinformation
Lina Roth anträffas på 046-222 93 40 och Almut Kelber på tel 046-222 34 54.
Scientists from ten countries gathered in Bremen over the last two weeks. They analyzed sediment cores from 430 metres beneath the Arctic Ocean sea-floor. These cores reveal new insights into the past climate of the Arctic. Preliminary results show that the ACEX recovered the first ever climate record of the Arctic Ocean over the past 56 million years. Co-chief scientists Kate Moran, University of Rhode Island, and Jan Backman, Stockholm University, described key findings.
The Arctic Ocean was frozen much earlier than previoulsy thought. Professor Moran said that “we are trying to define the exact time when ice appeared but it seems clear that perennial ice existed as early as 15 million years ago”. Professor Jan Backman added that these results would become more precise over the next few months and “we have cores that will hopefully allow us to distinguish between seasonal (winter only) ice and perennial ice”.
Initial offshore results indicate that the upper hundred and sixty meters represent a record of the past ~15 million years comprised of sediment with ice-rafted debris and occasional small pebbles, suggesting that ice covered conditions extended at least this far back in time. Details of the ice cover, timing and characteristic (e.g., perennial vs. seasonal cover) awaits further study.
The sediment record during the late Eocene is of dark, organic-rich siliceous composition with a depositional environment dominated by ice-free, warmer surface ocean waters. An interval recovered around 49 million years ago reveals an abundance of a freshwater fern (Azolla spp.) suggesting that a surface fresh/low salinity water setting dominated the region during this time period. Although predictions had placed the base of the sediment column at 50 million years, drilling revealed that the latest Paleocene to earliest Eocene boundary interval was recovered. During this time, about 55 million years ago, the Arctic was subtropical with warm surface ocean temperatures.
ACEX also penetrated into the underlying sedimentary bedrock, confirming the hypothesis that the Lomonosov Ridge crust is of shallow-water, continental origin and of Cretaceous age.
Professor Jan Backman described operating in this challenging environment: “At times, the drillsite was covered with ice 2-3 metres thick. At one point we encountered an ice flow of multiyear ice (harder and denser than ice frozen only in one Arctic winter) hundred of metres across and over 4 metres thick which was like driving into a brick wall.” But, with the aid of the three ice-breaking vessels the coring operations were successfully completed. The scientists will take home samples and will undertake further investigations during the next months – with more exciting results to come.
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel 070-344 92 51, epost eva@polar.se
I en jämförande studie av utrikespolitiken i tre av EU:s största medlemsländer – Frankrike, Storbritannien och Tyskland – analyserar statsvetaren Lisbeth Aggestam i sin avhandling vid Stockholms universitet vilken ambition och innebörd den politiska eliten i dessa tre länder lägger i föreställningen om en gemensam europeisk utrikespolitik sedan slutet på kalla kriget. Är ambitionen att bygga EU som en europeisk supermakt? Hur påverkar uppbyggandet av en europeisk utrikes- och säkerhetspolitik de transatlantiska förbindelserna, speciellt förhållandet till NATO och USA?
Det centrala problemområdet som frågan om en europeisk utrikespolitik väcker är huruvida tanken om en nationell utrikespolitik nu är överspelad. Med ett fokus på två analytiska begrepp – identitet och roll – hävdar Lisbeth Aggestam att utformandet av en europeisk utrikespolitik är djupt påverkat av hur två grundläggande spänningsförhållanden hanteras, nämligen den mellan nation/integration och Amerika/Europa. Förhandlingarna kring en europeisk konstitution och inte minst Irak-kriget har med tydlighet synliggjort dessa spänningar.
Den jämförande analysen av nationella och europeiska identitets- och rollföreställningar i brittisk, fransk och tysk utrikespolitik pekar i riktning mot en ’postmodern’ syn på staten som aktör, dvs. att traditionella föreställningar om landets självständighet har givit vika för behovet av att gemensamt uppnå inflytande inom världspolitiken. Lisbeth Aggestam visar hur en gemensam europeisk rolluppfattning – Europa som en ’etisk makt’ (ethical power) – gradvis växer fram under 1990-talet: en utrikespolitisk aktör som med både ekonomiska, diplomatiska och försvarspolitiska maktresurser försvarar europeiska intressen och normer inom världspolitiken.
Doktorsavhandlingens titel: A European Foreign Policy? Role Conceptions and the Politics of Identity in Britain, France and Germany.
Disputationen äger rum fredagen den 19 november kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati
Lisbeth Aggestam kan nås på tfn 073-556 3065 eller på e-post lisbeth.aggestam@statsvet.su.se
Styrningen av genaktiviteten är en av de mest centrala processerna i alla levande varelser. För att producera nödvändiga proteiner måste cellerna kunna avläsa den genetiska information som finns lagrad i cellkärnans DNA. Det sker i en process som kallas transkription och som resulterar i en kopia av genen (budbärar-RNA), som i sin tur transporteras ut från kärnan och används som mall vid tillverkning av proteiner.
Felaktigheter i de mekanismer som styr transkriptionen kan ge upphov till en rad olika sjukdomar, bl.a. flera typer av cancer. För att kunna utveckla läkemedel är det därför viktigt med kunskap om hur regleringen av transkriptionen går till i detalj.
För tio år sedan upptäcktes ett proteinkomplex (mediatorkomplexet) som visade sig vara nödvändigt för att regleringen ska fungera. I avhandlingen presenteras ett tidigare okänt sätt som celler använder för att reglera transkriptionen. Det sker genom att proteiner som ingår i mediatorkomplexet modifieras i en process som kallas fosforylering. I sin forskning har Hallberg använt jästceller, men eftersom transkription är en så grundläggande process för allt liv är skillnaderna mellan hur transkriptionen går till i jästcellerna och i människan mycket små.
Magnus Hallberg är uppvuxen i Kluk, Alsen, i västra Jämtland och flyttade till Umeå för att studera vid universitetet. Han kan nås på tel. 0730-64 73 51 eller epost magnus.hallberg@medchem.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå Universitet och har titeln Studies of Functional Interactions within Yeast Mediator and a Proposed Novel Mechanism for Regulation of Gene Expression. Svensk titel: Studier av Mediator komplexet i jäst och en ny mekanism för reglering av genuttryck.
Disputationen äger rum den 26 november kl. 09.00 i sal KB3A9, KBC huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är dr. Karl Ekwall Inst. för naturvetenskap, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
Porträttbild finns på webbsidan http://www.medchem.umu.se/personal/images/magnus_hallberg.jpg
Hälften av världens befolkning beräknas vara infekterad med Helicobacter pylori. Infektionen kan ge upphov till sjukdomar som magkatarr, magsår och ibland magcancer. En viktig faktor för att bakterien skall kunna orsaka en ofta livslång infektion är dess förmåga att fästa till magslemhinnan. Man har tidigare visat att magsårsbakterier från patienter med magsår oftare har förmågan att vidhäfta till magslemhinnan än dem som isolerats från personer som inte utvecklat sjukdom. I tidskriften Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) visar nu Anna Arnqvists forskargrupp vid Umeå universitet att de Helicobacter-bakterier som inte kan binda till magen kan förvärva denna egenskap genom en rockad av den egna arvsmassan: En tyst gen som kodar för den bindande förmågan kopieras och integreras i en annan aktiv gen. Denna förflyttning av arvsanlaget till en annan plats på kromosomen medför att bakterien kan fästa till magslemhinnan.
Bakteriens förmåga att förankra sig till magslemhinnan är inte bara en fördel, eftersom den då samtidigt riskerar att utplånas av immunförsvaret. Därför kan bakterien anpassa sin vidhäftande förmåga till omgivningen i magen så att den omväxlande fäster och släpper taget. I studien visar Umeå-forskarna på ytterligare en mekanism som bakterien kan använda för att slå av och på bindningen. Dessa upptäckter visar mekanismer som bidrar till magsårsbakteriens flexibilitet och stora anpassningsförmåga. Upptäckterna är en viktig bit till det omfattande pusslet med att förstå hur bakterien kan överleva och orsaka en ihärdig infektion.
Forskargruppen består av Anna Arnqvist och doktoranderna Anna Bäckström och Carina Lundberg. Arbetet har gjorts i samarbete med Thomas Borén, Umeå universitet samt Dangeruta Kersulyte och Douglas E. Berg vid Washington University, St Louis, USA.
Referens: Metastability of Helicobacter pylori bab adhesin genes and dynamics in Lewis b antigen binding A Bäckström; C Lundberg; T Borén; A Arnqvist Umeå University; D Kersulyte; D E. Berg, Washington University. PNAS Online Early Edition, November 15th, 2004
För mer information, kontakta Anna Arnqvist, Inst för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 94 12, mobil: 070-636 99 83, e-post: anna.arnqvist@medchem.umu.se
Våra ungskogar innehåller idag dubbelt så många stammar som för 20 år sedan. Röjningen har blivit relativt sett dyrare för skogsägarna, eftersom de allra flesta andra skogliga åtgärder blivit billigare och utvecklingen av röjningsmetoder och -teknik varit långsam de senaste 50 åren.
Daniel Ligné har i sin doktorsavhandling testat och utvärderat nya metoder och nya redskap för ungskogsröjning. En handhållen prototyp för toppröjning som testats kan redan idag konkurrera med röjsågen, och en röjmaskin som testats anses ha potential att kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till röjsågen i täta och höga bestånd.
De produktionsnormer som idag används för röjsågen kan också behöva en omarbetning, anser Daniel Ligné.
Fredagen den 19 november 2004 kl 10.00 försvarar jägmästare Daniel Ligné, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Ny teknik och alternativa metoder för ungskogsröjning (New Technical and Alternative Silvicultural Approaches to Pre-commercial Thinning).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor Pertti Harstela, Suonenjoki research station, METLA, Finland.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Daniel Ligné, inst för skogsskötsel, SLU i Umeå, 090-786 86 32.
E-post: Daniel.Ligne@ssko.slu.se
En prefekt är chef för en institution vid en högskola eller ett universitet. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Haake, pedagogiska institutionen, studerat hur ledarskapsidentiteter formas och utvecklas under en ledarskapsperiod om cirka fyra år. Hon har kommit fram till att ledarskapandet inom akademin inte upplöser utan snarare förstärker formandet av chefer enligt könsspecifika mönster, som påför kvinnor och män olika ledarutvecklingsprocesser.
Ulrika Haake har följt och intervjuat femton prefekter under fyra års tid från att de var nytillsatta. Till en början hade såväl kvinnor som män liknande ledarskapsidentiteter – många var både osäkra och frågande inför sitt ledarskap. Knappt fyra år senare har identiteterna förändrats, och kvinnor och män ger uttryck för helt olika ledarskapsidentiteter.
Männen uttrycker med tiden ett naturligt och positivt chefskap, med prat kring administrativa, organisationsinriktade och delegerande ledarskapsaspekter. Kvinnorna å sin sida ger istället uttryck för problematiska, könsrelaterande och mellanmänskliga aspekter av det akademiska ledarskapet.
Ulrika Haake visar också på en över tid stark ledarskapsidentitet som avviker från mönstret. Vissa män, framförallt professorer som också är prefekter, uttrycker att prefektskapet tar för mycket tid från forskningen, åtnjuter en allt för låg status och för med sig administrationsuppgifter som är tråkiga och rutinartade. Helst skulle prefekter som ger uttryck för detta vilja slippa vara den typ av institutionschef som ett prefektskap innebär. Man skulle kunna säga att dessa prefekter ger uttryck för en icke-prefektsidentitet.
Ulrika Haake har också intervjuat 33 anställda vid fyra olika institutioner på ett universitet och en högskola. Framförallt universitetsanställda män förordar ett mer företagsledarlikt och styrande ledarskap, där prefekter borde externrekryteras som heltidschefer utifrån utbildning och kompetens för just ledarskap. Detta för att komma ifrån ett kollegialt ledarskap där vem som helst av de disputerade på en institution, enligt en ”sisten kvar blev chef”-princip, kan bli utsedd till prefekt för några år.
Fredagen den 19 november försvarar Ulrika Haake, pedagogiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva identitetsutveckling. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anders Fransson, Högskolan i Borås.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Haake, pedagogiska institutionen
Tel: 090-786 96 21
E-post: ulrika.haake@pedag.umu.se
Med datorstöd kan man arbeta med enskilda träd istället för på beståndsnivå, som fallet är vid den manuella tolkningen.
Genom att identifiera varje enskild trädkrona som syns i flygbilden kan man även bestämma trädslagsblandningen i skogen, vilket är en av de parametrar som man försöker uppskatta vid tolkningen.
Information om varje enskilt träd i skogen kan även vara av intresse vid skötsel av skogen för att bevara den biologiska mångfalden, framhåller Mats Erikson i sin doktorsavhandling.
Avhandlingen visar på sätt att identifiera de enskilda trädkronorna så att den form kronorna har i flygbilderna är bevarad. Detta är av vikt för att trädslagsbestämningen skall bli så korrekt som möjligt. Arbetet visar även hur man kan gå vidare med att bestämma trädslaget när väl en krona är identifierad.
Fredagen den 26 november 2004 kl 10.15 försvarar fil. mag. Mats Erikson, Centrum för bildanalys, SLU i Uppsala, sin doktorsavhandling med titeln Segmentation and Classification of Individual Tree Crowns in High Spatial Resolution Aerial Images.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är Dr Francois Gougeon, Natural Resources Canada, Canadian Forest Service, Pacific Forestry Centre, Victoria, British Columbia, Kanada.
Lokal: Polhemsalen (rum 10134), Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Polacksbacken, Uppsala.
Projektet beskrivs utförligt i Fakta Skog nr 10/2004,
Kontaktinformation
Mats Erikson, Centrum för bildanalys, Lägerhyddsvägen 3, 752 37 Uppsala.
E-post: Mats.Erikson@cb.slu.se
En av njurens huvudsakliga funktioner är att bilda urin genom att filtrera blodets plasma. Filtret som kallas slit-membran filtrerar efter storlek och förhindrar att proteiner i plasma läcker ut i urinen. Själva filtret består av flera lager av specialiserade celler, bland annat de så kallade podocyterna. Ett flertal njursjukdomar som leder till njursvikt orsakas av störningar i slit-membranet. Den molekylära strukturen av filtret har hittills varit oklar.
I dagens Journal of Clinical Investigation (15 november 2004) visas elektronmikroskopiska och elektrontomografiska bilder på njurens filterstruktur. Av bilderna kan man avläsa att teorin om slit-membranets blixtlåsliknande struktur stämmer men också att den filtrerande strukturen förefaller vara mer oregelbunden än man tidigare trott.
Forskarna visar också att proteinet nefrin, som forskargruppen tidigare upptäckt och som uttrycks på podocyterna, har en avgörande roll för bildningen av det filtrerande slit-membranet.
Undersökningar har gjorts på en finsk patientgrupp som alla saknade proteinet nefrin på grund av en förändring i nefrin-genen. Även möss som saknar nefrin har studerats. Hos alla dessa var slit-membranets struktur defekt med följden att proteiner läckte ut i urinen.
Publikation:
Nephrin strands contribute to a porous slit diaphragm scaffold as revealed by electron tomography.
Wartiovaara J, Öfverstedt L-G, Khoshnoodi J, Zhang J, Mäkelä E, Sandin S, Ruotsalainen V, Cheng RH, Jalanko H, Skoglund U, Tryggvason K.
J Clin Invest (2004) 114: 1475-1483, med kommentar på sid 1412-1414.
Publikationen finns tillgänglig på:
https://www.the-jci.org/press/22562.pdf
För mer information, kontakta:
Professor Karl Tryggvason, institutionen för biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, tel 08-524 877 20, mail karl.tryggvason@mbb.ki.se
Läs mer om njurarna i senaste Medicinsk Vetenskap, Karolinska Institutets populärvetenskapliga magasin, se: http://info.ki.se/research/medicinsk_vetenskap_se.html
För högupplöst version av foto som visar slit-membranet, där den blixtlåsliknande strukturer syns tydligt (fig 1G i artikeln), kontakta undertecknad.
Phytophtera angriper ekarnas rötter och orsakar rotröta, vilket kan leda till att trädens vatten- och näringsupptag hämmas. De nya rönen presenteras i en doktorsavhandling från Lunds universitet.
Under det senaste decenniet har man kunnat notera att ekkronor i Sverige, och även i det övriga Europa och Nordamerika, blir allt mer utglesade. Detta är ett tecken på att ekarna inte mår bra. I en rapport från Skogsstyrelsen framkom att andelen skadade ekar i södra Sverige 1999 uppgick till 59% – mer än hälften av träden. 1988 var motsvarande siffra 9%.
I mitten av 90-talet fann en forskargrupp i München att ekarna i Centraleuropa ofta var infekterade av algsvampar av släktet Phytophthora (uttalas fyto´ftora). Bakom den nu aktuella doktorsavhandlingen står växtekologen Ulrika Jönsson. Hon har undersökt 32 sydsvenska ekbestånd – det nordligaste på Visingsö – och funnit svamparten Phytophthora quercina i tio av dessa.
– Det är överraskande. Det har ansetts att algsvampen inte skulle kunna överleva i vårt klimat och inte kunna ställa till med så stora skador i sura skogsjordar. I själva verket fann vi att motsatsen gällde, säger Ulrika Jönson.
Genom jämförelser av ekarnas rotsystem har Ulrika Jönsson kunnat visa att rotsystemen hos både unga plantor och fullvuxna träd reduceras vid infektion av Phytophtora. Hur omfattande skadorna blir och hur länge det dröjer innan man kan se effekter av rotskadorna i lövverket beror på flera olika faktorer, bland annat klimatförhållanden och näringstillgången i mark och träd.
– Phytophthora kan bidra till att ekar blir sjuka, sammanfattar Ulrika Jönsson, men jag tror inte att det är den enda orsaken. Det mest troliga är att flera olika faktorer samverkar och försämrar ekarnas hälsa. Vi vet forfarande för lite om orsakssambanden mellan olika möjliga skadefaktorer och mer forskning behövs innan gåtan bakom ekskadorna är löst.
Det kan tilläggas att det var en Phytophthoraart som slog ut potatisen på Irland och orsakade den stora svältkatastrofen 1845 – 47.
Kontaktinformation
Ulrika Jönsson disputerar fredagen den 19 november. Hon nås på tel 046-222 37 45 eller 0762 16 45 06. Hennes doktorsavhandling heter Phytophthora and Oak Decline – Impact on Seedlings and Mature Trees in Forest Soils.
De senaste 10-20 åren har nya lasrar lämpade för fiberoptisk kommunikation utvecklats. Dessa lasrar har också gjort det möjligt att mäta både avstånd och hastighet med en metod som inte ställer samma sorts krav på elektroniken.
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet med titeln Optical frequency modulated continous wave (FMCW) range and velocity measurements, har Daniel Nordin undersökt möjligheterna med denna metod.
Syftet har varit att försöka åstadkomma ett relativt billigt system.
Bland forskningsbidragen kan nämnas en mindre modifikation av mätmetoden, en elektronikkrets och teoretiska analyser.
Dessvärre ställer metoden höga krav på den laser som används, och en laser som uppfyller de kraven är i dag en rätt dyr komponent.
Dessa lasrar kan dock komma att bli billigare i framtiden.
Daniel Nordin är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och tog sin civilingenjörsexamen i elektronik vid Luleå tekniska universitet. Han disputerar onsdagen den 24 november.
Upplysningar: Daniel Nordin, tel. 0920-49 25 23, daniel.nordin@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I avhandlingen visas att det kanske inte alls är så att inkomstklyftorna ökat i Sverige under 1990-talet som många påstått. Det skattesystem som rådde före skattereformen 1991 gav incitament för de rika, att med hjälp av skatteplanering få sina inkomster att verka lägre än vad de egentligen var. Efter skattereformen, när kapital- och arbetsinkomster beskattas separat, har skälen för detta försvagats och därför finns det anledning att tro att de inkomster som nu rapporteras har närmat sig de sanna inkomsterna. Ett räkneexempel visar att detta kan förklara en stor del av den förändring vi har sett.
En annan del av avhandlingen handlar om trängselavgifter/trängselskatt. I Stockholm ska det genomföras ett försök med trängselskatt under nästa år. Ett vanligt argument mot trängselavgifter är att de drabbar de fattiga mer än de rika. Enligt analysen i avhandlingen finns dock gruppen som närmast skulle kunna förlora på ett avgiftssystem i en stad som Stockholm snarast i mitten av inkomstskalan. För samhället som helhet bör en trängsleskattereform höja välfärden, men utfallet för olika grupper beror på hur inkomsterna används. Den teknik för trängselavgifter som kommer att användas i Stockholm gör det i princip möjligt att kombinera parkerings- och trängselavgifter. I avhandlingen visas att ett sådant kombinerat system kan utformas på ett sätt som minskar risken för att vissa grupper kan förlora på ett införande av trängselskatter.
Kontaktinformation
Hanna Armelius kan kontaktas på 018-471 22 58, 0703-38 84 88 eller via e-post Hanna.Armelius@nek.uu.se
Multinationella företags verksamhet i u-länder har alltid varit en kontroversiell fråga. Handlar det om utveckling eller utsugning? Idag kräver U-länderna allt oftare att multinationella företag, vid sidan om sina vanliga kommersiella aktiviteter, ska ge sociala förmåner samt stimulera till utveckling av jordbruk och små lokala industrier. I kontraktet mellan värdlandet och företag läggs ofta ansvaret för landsbygdsutveckling på företagen. Frågan är hur ett multinationellt företag kan åstadkomma lokal utveckling i ett underutvecklat område i ett u-land? Har de erfarenhet, förmåga, resurser, och motivation för denna uppgift? Mohammad Latifi utgår i sin avhandling från att de multinationella företagens verksamhet och landsbygdsutveckling är två helt och hållet olika processer med olika kännetecken. Den ena är en affärsrörelse med klara och tydliga ekonomiska mål, medan den andra är en mänsklig process som är trög, känslig och nås på lång sikt. För att överbrygga dessa två processer behövs en ”länk” med kunskaper och kunnande om landsbygdsutvecklingen, samt kännedom om affärsverksamhetens mål och aktivitet. Mohammad Latifi har studerat ett fall i Liberia 1974-1983 där samarbetet mellan ett delvis svenskt-ägt företag (Lamco), den lokala befolkningen och den liberianska staten beskrivs, och där Lamco kallar in en mellanliggande organisation (Partnership for Productivity, PFP) för att förbättra utvecklingsprocesserna. Mohammad Latifi kommer fram till att utvecklingsprocessen inte ska planeras och implementeras av föreaget ensamt, utan i ett samarbete med den lokala befolkningen och värdlandet, där en icke-vinstdrivande biståndorganisation agerar som målinriktad mellanhand och pådrivare i ett nätverk. För att nå målet, en ekonomisk utveckling som fortlever även när MNC försvunnit, måste den lokala befolkningen involveras som en medverkande fristående partner, inte som annars brukligt är, ses som ett objekt för andras hjälpinsatser.
Kontaktinformation
Mohammad Latifi kan kontaktas på 018-471 1400 eller mohammad.latifi@fek.uu.se
Vilka villkor gäller när vetenskapen möter massmedia och offentlighet? Och hur hanteras vetenskapliga kontroverser i offentligheten? Om forskaren tar ställning i samhällsfrågor som berörs av den egna vetenskapen – hur ska detta ställningstagande i så fall förmedlas? Dessa och många frågor om vetenskapens förhållande till medierna kommer att stå i fokus i en ny kurs för blivande forskare under vårterminen 2005. Syftet är att ge insikter om hur forskningsverksamhet och vetenskaplig kunskap förmedlas och påverkas av medieformen. Deltagarna får praktisk skrivträning i olika genrer.
Den nya doktorandkursen ”Vetenskap och massmedia: Kritik, kommunikation, propaganda” ges av Uppsala universitets Centrum för teknik- och vetenskapsstudier och riktar sig till doktorander, magisterstudenter och motsvarande inom alla vetenskapsområden. Kursledare är Ulrika Björkstén, fil. dr i fysikalisk kemi, skribent och tidigare bland annat vetenskapsredaktör i Svenska Dagbladet, samt fil. dr Eva Åhrén Snickare, idéhistoriker och forskare vid Nobelmuseet i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alexandra Waluszewski, föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier, 018- 471 5602, eller alexandra.waluszewski@sts.uu.se
För mer detaljerad information angående kursschema och litteratur, se www.sts.uu.se.
I dag fungerar biobanker oberoende av varandra och lagrar förhållandevis små mängder mänsklig data. Uppbyggnaden av den här informatikbaserade biobank – en av KI:s många corefaciliteter – kallad KI Biobank är därför det första av sitt slag i Sverige.
I biobanken lagras blod- serum- och DNA-prover, som hanteras med hjälp av ett system för provhantering, LIMS (Laboratory Information Management System). Informationen om provernas fenotyp- och genotyp lagras i det informationssystem, BIMS (Biobank Information Management System), som Karolinska Institutet också har utvecklat med hjälp av IBM.
Huvudsyftet är att studera mänskliga vävnadsprover, tillsammans med data om genetik och miljö, för att öka förståelsen om mekanismerna bakom sjukdom. Men också för att kunna utföra mer fokuserade kliniska studier och för att förändra sjukvården med hjälp av informationsbaserad medicin.
Detta projekt är en del i ett större strategiskt samarbete mellan IBM och Karolinska Institutet för att främja forskningen inom life science. Karolinska Institutet får stöd av delar av IBM Healthcare and Life Sciences nya lösning för klinisk genomik, designad att erbjuda en säker, robust miljö för integrering av diverse klinisk och biomedicinsk forskningsdata. Detta utgör en grund för att skapa en informationsinfrastruktur för att integrera genotyps- och fenotypsdata och bygga flexibla databaser som kan hantera den växande mängden information i forskarsamhället.
Mer om biobanken finns att läsa på http://www.meb.ki.se/biobank/index_se.html.
Mer om IBM Healthcare & Life Sciences finns att läsa på http://www-1.ibm.com/industries/healthcare.
För mer information kontakta:
Professor Jan-Eric Litton, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 877 59 eller 070-836 68 10, e-post: Jan-Eric.Litton@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Flera framstående gestalter i dåtidens Sverige, bland andra Carl von Linné, menade att svenskarna var okunniga om sitt eget lands historia och att de därför inte förmådde älska fosterlandet tillräckligt högt. Resonemanget känns kanske igen också från betydligt senare tider! Märkligt nog upplevde både det lokala och nationella historieintresset ett kraftigt uppsving från och med det tidiga 1700-talet.
Studenter, präster och ämbetsmän gav sig ut i markerna för att söka efter fornlämningar och in i arkiven för att leta upp belägg för deras respektive fädernebygders höga ålder. Som aldrig förr fattade de pennan och skrev ned sina iakttagelser och slutsatser, som de ofta lät publicera också. Dessa beskrivningar av städer, socknar och landskap har Legnér kartlagt och undersökt ingående. Syftet har varit att komma närmare inpå 1700-talsmänniskans syn på gemenskap och identitet.
Det går att se två olika spår som löper parallellt genom 1700-talet. För det första fanns de antikvariska ortsbeskrivningarna som koncentrerade sig på att beskriva allmänna byggnader, fornlämningar och historiska förhållanden. I dessa fall ville författarna betona ortens ålder och ursprung. En nostalgisk syn på det förflutna odlades, vilket betydde att lokalsamhällets problem som oenighet och social ojämlikhet gärna tonades ned.
Om den antikvariska författaren hade varit ute efter att förläna sitt fädernesland historisk ära, så dök det vid 1700-talets mitt upp en annan grupp författare som snarare ville skriva om fäderneslandets ekonomiska välstånd. I dessa ekonomiska ortsbeskrivningar tonades de historiska förhållandena ofta ned till förmån för jordbruk, hantverk, fiske och andra lokala näringar. Här fanns det också bättre möjligheter för författaren att knyta lokalsamhället till ett nationellt samhälle.
Doktorsavhandlingens titel: Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige
Mattias Legnér är verksam vid Högskolan på Gotland och kan nås på tfn 0498-29 97 61, mobil 0708-25 40 01 eller e-post mattias.legner@hgo.se
